Jag håller med Johnsson att satsning på kärnkraft är nödvändigt, och att det är orealistiskt att tro att enbart förnybart ska räcka. Jag håller också med om att EU bör se till att det blir dyrare med klimatpåverkande CO2-utsläpp.

Jag har dock svårt att se att en satsning på kolkraft med CCS skulle vara vettigt. Hittills har Vattenfalls satsning på detta spår lett till att man byggt en testanläggning Tyskland där man lyckats någorlunda med avskiljningen (dock till ett högt pris) men inte hittat någon definitiv lösning på lagringen. Samtidigt har man investerat massor i kolgruvor och konventionell kolkraft utan CCS. Och det är just detta som är problemet, man använder möjligheten till CCS som förevändning att fortsätta investera i kolkraft utan CCS. Se tidigare inlägg om detta.

Sen så förstår jag inte varför just Sverige bör vara ledande i utvecklingen av CCS. Vi har ju – dessbättre – nästan ingen kolkraft och inga kolgruvor i Sverige. Det vore bättre om Sverige satsade på utveckling av nästa generations kärnkraft istället.

Intressant? Andra bloggar om: politik Energi Klimat

Jag håller helt med om att denna typ av censur är helt oacceptabel. Saken är dock den att länderna har bundit ris till egen rygg genom att ge dessa kreditvärderingsinstitut en officiell roll i regelverk kring finansmarknaden, vilket innebär att många aktörer på finansmarknaden är tvingade att agera enligt deras bedömningar. En rimlig åtgärd från EU vore därför att frånta dem denna officiella roll.

Jag är tveksam till om kreditvärderingsinstitut egentligen är till någon nytta, men om man inte gillar dem så bör man helt enkelt ignorera dem, och sluta förbjuda andra att ignorera dem.

Se tidigare inlägg.

Intressant? Andra bloggar om: politik Energi EU

Det stämmer inte. Den 17 juni 2010 beslutade riksdagen i enlighet med regeringens proposition 2009/10:173 att införa ett obegränsat skadeståndsansvar för ägare till kärnkraftverk. Dessutom måste ägarna skaffa försäkring som täcker 1,2 miljarder euro per reaktor.

Staten träder in först om försäkringen inte räcker och ägaren drivs i konkurs genom stora skadeståndsanspråk. Samma regler, förutom försäkringskravet, gäller alla andra former av energiproduktion och all annan industriell verksamhet. Att hävda att dessa regler skulle utgöra en omfattande subvention av kärnkraften är helt orimligt.

Även andra former av energiproduktion och industriell verksamhet kan leda till omfattande och dyra olyckor, t.ex. vattenkraft, kemisk industri och oljeutvinning.

Se tidigare inlägg.

Intressant? Andra bloggar om: politik Energi

Jag tror att Ådahl har rätt, vilket jag skrivit om tidigare. Skuldkrisen beror helt enkelt på att många länder fört en slapp och oansvarig politik och skuldsatt sig för mycket, svårare är så är det inte.

Ådahls förslag att använda höjda koldioxidskatter, eller utsläppsrätter som säljs av staten, för att lösa dagens skuldproblem är därför mycket intressant. Inte i första hand för Sverige, som inte har stora skulder och redan höga koldioxidskatter. Men många andra länder borde ta till sig detta förslag, inte minst USA.

Intressant? Andra bloggar om: politik Ekonomi Energi

Intressant? Andra bloggar om: politik Energi Klimat Miljö

Precis som Björklund framhåller så är det olyckligt att reglerna utformats så att de tre bolag, Vattenfall, E.ON och Fortum, som äger dagens tio reaktorer (och en stor del av övrig elproduktion i landet) i praktiken har fått vetorätt mot att andra får bygga nya reaktorer. De lever idag gott på sitt oligopol och har inget direkt intresse av att öka utbudet av el.

Därför är det viktigt att även andra aktörer ges möjlighet att bygga nya reaktorer i Sverige utan att Vattenfall, E.ON och Fortum ges vetorätt.

Det lär bli krångligt att fixa detta om man ska behålla taket på tio reaktorer samtidigt i drift och bara tillåta nya på samma ställen som de befintliga. Men jag hoppas att det går att lösa.

Som jag skrivit tidigare så vore det enklaste att helt enkelt ta bort taket på max 10 reaktorer i drift samtidigt. Dessutom bör man tillåta att nya reaktorer byggs på andra ställen i landet.

Jag tycker att Lise Nordin (mp) är ute i ogjort väder i sin replik. Det är inte alls oklart vilka andra aktörer som är påtänkta att bygga ny kärnkraft i Sverige, Björklund nämner uttryckligen den Svenska basindustrin och pekar på Finland som exempel. Nordin nämner ju även själv Industrikraft (fast de är ju en ”lobbyorganisation” så de räknas väl inte?).

Det är inte heller oklart vem som ska köpa och använda elen, den svenska basindustrin. Jag tycker i och för sig att detta inte borde spela någon roll för det politiska beslutet. Vill någon bygga kärnkraftverk i Sverige för export av el så är det också OK. Det är lika OK som att det finns industrier i Sverige som producerar varor för export.

Miljöpartiet accepterar tydligen inte att Sverige blir en kärnkraftspark och stora företag tjänar pengar på att sälja elen utomlands. (Notera den uppenbara flörten med marknads- och storföretagsskeptiska vänstermänniskor.)

Men det är tydligen helt OK för Miljöpartiet att Sverige blir en vindkraftspark och stora företag (ja, stora företag bygger vindkraftverk också) tjänar pengar på att sälja den elen utomlands.

Att bygga nya kärnkraftverk i Sverige och exportera elen till t.ex. Tyskland gynnar även Sverige, både ekonomiskt men även genom förbättrad miljö och klimat då detta tränger undan kolkraft.

Intressant? Andra bloggar om: politik Energi

Med tanke på en snabba utvecklingen i Kina och andra utvecklingsländer så finns det inget som tyder på att världens totala elförbrukning kommer minska framöver. De effektiviseringar som kan göras i Sverige, EU och övriga industriländer kommer med lär med råge ätas upp av ökad användning i Kina m.fl. länder.

Idag står förnybart för cirka en tredje del av världens elproduktion, kärnkraft för en tredjedel och fossilt för två tredjedelar. Om vi ska ha bort både fossilt och kärnkraft så måste det förnybara minst sexdubblas. Och tänk då på att en stor del av dagens förnybara är storskalig vattenkraft och biomassa, en kraftig ökning av detta kan få omfattande miljökonsekvenser, hota biologisk mångfald och konkurrera med livsmedelsproduktion. Här i Sverige har vi ju beslutat att inte bygga ut den storskaliga vattenkraften ytterligare (de fyra skyddade älvarna), trots att det är möjligt och skulle ge en hel del el.

Man kan i och för sig inte utesluta att förnybar energi ensamt kan lösa problemen, men det är oansvarigt att idag fatta beslut på antagandet att det blir så. T.ex. beslut att avveckla kärnkraft som i Tyskland. Ifall det antagandet visar sig vara fel så står vi där 2050 med en massa kolkraft kvar, eller med en stor energibrist.

Intressant? Andra bloggar om: politik Energi Klimat

Nu har samma tyska regering med samma Angela Merkel i spetsen regering beslutat att kärnkraften ska avvecklas tilll 2022, se artikel i DN.

Denna kovändning är naturligtvis föranledd av olyckan i Fukushima. Men olyckan i Japan orsakades av en kraftig jordbävning följd av en stor tsunami. Någon sådan tsunami kan omöjligen drabba något tyskt kärnkraftverk, och det är oerhört förhastat och missriktat att avveckla den tyska kärnkraften med anledning av Fukushima.

Detta är inget annat än en motbjudande och totalt ansvarslös uppvisning av ohämmad populism. Trots allt snack om satsningar på förnybar energi så kommer detta tveklöst leda till ökad användning av fossilt kol och naturgas, vilket leder till ökad klimatpåverkan, ökat beroende av Ryssland, sämre miljö och fler döda av luftföroreningar och kolgruveolyckor.

Dessutom så lär det leda till högre elpriser inte bara i Tyskland utan troligtvis även i grannländerna som Sverige.

Det är bra att den svenska regeringen kritiserar detta beslut. Man bör dock dra slutsatsen att det är dags att tillåta en ytterligare utbyggnad av kärnkraften i Sverige för att kunna motverka de negativa följderna av det tyska beslutat. Ta bort taket på 10 reaktorer i Sverige och tillåt nybyggnad utan att man måste stänga gamla samtidigt.

Läs även Rasmus Jonlund och Gunnar Hökmark.

Intressant? Andra bloggar om: politik Energi Klimat Miljö

Detta fick mig att börja fundera över hur beroende av billig olja vårt samhälle egentligen är. Aleklett skriver att för tio år sedan var oljepriset cirka 20 dollar per fat, och folk trodde att det skulle stiga till 25 dollar per fat till 2020. Och ungefär detta oljepris hade vi då haft sedan 1970-talets oljekriser.

Men 2004 passerade oljepriset 40 dollar per fat och har sedan dess legat klart högre förutom en kortvarig dipp ner till 30 dollar per fat 2009 (som troligtvis beror på fallande efterfrågan i finanskrisens spår). De senaste sju åren har oljepriset alltså varit minst 40 dollar per fat och i snitt runt 60 dollar per fat.

Oljepriset har alltså på ganska kort tid tredubblats, men världen har inte gått under för det. Det tyder på att vår ekonomi faktiskt tål ett klart högre oljepris. Jag tror inte dagens höga oljepris är huvudorsaken till den lågkonjunktur och de ekonomiska problem som många länder nu brottas med. Oljepriset gör säkert saken värre på marginalen, men huvudorsaken är finanskrisen och tidigare överskuldsättning på alla nivåer.

Det är dock viktigt att man låter stigande oljepris slå igenom fullt ut hela vägen till t.ex. bensinpris för bilister så att efterfrågan dämpas. Staten får absolut inte sänka skatter eller införa subventioner för att parera stigande oljepris.

Intressant? Andra bloggar om: politik Ekonomi Energi

De menar att detta beslut ”ökar koldioxidutsläppen och undergräver Sveriges klimatpolitik”

För det första så utgår de ifrån att denna nya gasledning inom Sverige kommer att öka Sveriges import och därmed totala användning av fossilgas (naturgas). Det är inte helt självklart då denna ledning inte ökar importkapaciteten utan bara gör att den fossilgas som ändå importeras kan användas inom större delar av landet. Men visst, det är helt klart möjligt, och kanske troligt, att importen ökar så låt oss anta det.

Leder det då till ökade koldioxidutsläpp? Ja inom Sverige, men som bekant är det irrelevant i vilket land utsläppen sker, det är världens totala utsläpp som avgör hur det går med klimatet. Så, leder detta till större utsläpp i världen? Det är inte lika självklart. Jag är övertygad om att all fossilgas som går att utvinna till en rimlig kostnad kommer att utvinnas och användas någonstans i världen, helt oavsett vad vi i Sverige gör. Så ökad användning i Sverige leder till minskad användning någonannanstans.

Vad händer då någonannanstans när användningen minskar där? Man kommer använda någon annan energikälla mer istället. Och i Sverige kommer vi använda någon annan energikälla mindre.

Det är troligt, men inte säkert, att någonannanstans är denna andra energikälla stenkol medan i Sverige är den (som påstås i artikeln) biobränsle. Och då stenkol ger större utsläpp än fossilgas medan biobränsle ger mindre så blir det i så fall större utsläpp totalt. Men denna slutsats beror på fler antaganden som inte är helt självklara, och jag tycker att artikelförfattarna är lite väl kategoriska i sin kritik.

Sen så kryddas artikeln med lite jobb:

blir det cirka 4500 färre jobb i Sverige om man använder 15 TWh fossilgas i stället för 15 TWh biobränslen. En utbyggnad av bioenergin ger dessutom fler jobb i bygg- och anläggningsverksamhet och inte minst landsbygden gynnas av produktion av biobränslen.

Detta är alltså ett rent särintresseinlägg från LRF och Svensk Bioenergis sida. Dessutom är detta jobbargument ohållbart i ett större perspektiv. Svensk klimat- och energipolitik bör inte styras av hänsyn till hur många som jobbar inom energibranchen, och definitivt inte av huruvida dessa jobbar på landsbygden eller inte.

Intressant? Andra bloggar om: politik Energi Klimat