Ett utmärkt val. Upprepade vetenskapliga studier har inte kunnat påvisa att s.k. elallergi faktiskt är någon allergi eller annan fysiologisk överkänslighetsreaktion på elektriska fält. Alltså är elsanering ingen rimlig åtgärd.

En rimlig slutsats är att det i själva verket rör sig om en psykologisk reaktion, elfobi helt enkelt. Detta bör behandlas med kognitiv beteendeterapi och elsanering är direkt kontraproduktivt.

Se tidigare inlägg.

Intressant? Andra bloggar om: politik Hälsa IT

Upprepade vetenskapliga test har inte kunnat påvisa någon fysiologisk reaktion på elektromagnetiska fält av de slag som s.k. elallergiska säger sig reagera på. Man har gjort dubbelblindtester där försökspersonerna gång på gång har misslyckats med att avgöra om ett fält varit påslaget eller inte. Därmed uppfyller fenomenet inte definitionen av allergi, och inte heller den bredare definitionen överkänslighet.

Så vad är det då frågan om? Den troligaste förklaringen är att att det handlar om en psyklogisk reaktion som uppstår när en s.k. elallergisk person ser tecken i omgivningen som associeras med elektromagnetiska fält, reaktionen kommer när personen tror sig bli utsatt för elektromagnetiska fält. Därmed är det rimligt att beskriva det som en fobi, och det borde kallas elfobi.

Är det så viktigt vad man kallar det för? Ja det är det, för det leder till helt olika behandlingsvägar.

Om det faktiskt hade varit en allergi, eller någon annan form av fysiologisk överkänslighet, så hade elsanering varit ett rimligt alternativ (så länge det inte finns något läkemedel som kan lindra besvären).

Men då det är en fobi så är det kognitiv beteendeterapi som rekommenderas. Och vår psykologiska kunskap kring fobier och kognitiv beteendeterapi säger att man inte ska undvika det man är rädd för och att omgivningen inte ska bekräfta att det är farligt.

Detta innebär att elsanering är direkt kontraproduktivt och riskerar förvärra problemet. Även om en elsanering av hemmet leder till att personen mår bra där så kommer det leda till att personen blir fånge där och mår ännu sämre ute i det icke-sanerade samhället. Att elsanera mer än en enskild bostad vore fullständigt orimligt.

Intressant? Andra bloggar om: politik Hälsa IT

Strömbäcks resonemang är bedrägligt. Det är i och för sig korrekt att all information som skickas över Internet inte är att betrakta som yttranden i yttrandefrihetens mening. Men det är inte möjligt att göra någon entydig definition vad som är yttranden och vad som inte är det, och det är definitivt inte möjligt att konstruera ett datorprogram som kan skilja yttranden från annan typ av information. Därför är all form av censur, filtrering och blockering av Internet är hot mot yttrandefriheten eftersom yttranden som ska skyddas av yttrandefriheten mycket väl kan komma att stoppas.

Att skilja skyddsvärda yttranden från annan information kan bara göras i enskilda fall av en domstol eller liknande.

Se tidigare inlägg.

Intressant? Andra bloggar om: politik IT Yttrandefrihet

Gång på gång har de drivit igenom hårdare lagar och argumenterat att om vi bara får igenom detta så blir allt frid och fröjd och vi kan börja tillhandahålla nya jättebra digitala tjänster. Men efter ett par år så börjar det hela om igen.

Först var det tydligare förbud mot fildelning och förbud mot att bryta kopieringsskydd. Sen var det IPRED. Och nu är det alltså dags igen.

Upphovsrättsindustring blir aldrig nöjd. Regeringen ger genom IT-minister Anna-Karin Hatt ett bra svar som bollar tillbaka en stor del av ansvaret till upphovsrättsindustring det hör hemma.

Intressant? Andra bloggar om: politik Immaterialrätt IT

Nu visar det sig att Apple inte bara är moralistiska, de är dessutom tämligen godtyckliga och populistiska. Först så godkänner de en app för att ”bota” homosexuella, men efter omfattande kritik så dras den tillbaka.

Så går det när man försöker leka moralpolis. Apple borde bara ha strikt tekniska, säkerhetsmässiga och legala kriterier för vilka appar de godkänner, och strunta i de moraliska aspekterna. Då hade de med trovärdighet kunnat motstå den här typen av proteststormar.

Jag tycker att appar för att ”bota” homosexuella är synnerligen dumt, men de bör inte vara förbjudna.

Samtidigt så rapporteras att flera appar som Apple godkänt har allvarliga säkerhetshål. Så Apple borde ägna mer tid åt att granska apparna i detta avseende.

Intressant? Andra bloggar om: politik IT Moral Yttrandefrihet

Jag håller helt med Pontén om att den här typen av sabotage på Internet (huvudsakligen DDoS) är oacceptabla och bör vara olagliga. Jag är dock inte säker på att ny lagstiftning krävs. För några år sedan ändrades lagen för att kriminalisera just detta. Så vitt jag förstår så är de aktuella handlingarna olagliga enligt denna nya lag. Så det handlar om att polisen tar fast de skyldiga.

Oavsett vad man tycker om Wikileaks och att t.ex. Visa och Mastercard stoppar betalningar dit så är det inte OK med sabotage. Sabotage på Internet är lika oacceptabelt som att hälla lim i låset på en butik som man är missnöjd med. Om man tycker att Visa och Mastercard har gjort fel så får man ta till rättsliga åtgärder mot dem.

Wikileaksanhängare bör ha i åtanke att Internetsabotage kan drabba vem som helst och att anarki på Internet inte är mycket bättre än anarki i den fysiska världen.

Men med tanke på vad Pontén och Antipiratbyrån tidigare sysslat med så undrar jag vad han egentligen är ute efter. Kan det vara något i stil med detta förslag att göra Internetoperatörerna ansvariga för informationen i deras nät? Det är definitivt inte vad vi behöver. Möjligtvis kan man tänka sig att Internetoperatörer görs ansvariga för sabotage genom deras nät. Men detta ansvar måste i så fall begränsas till sådant som är oönskat av den som drabbas av det. Att skicka information till någon som önskar detta bör inte omfattas av Internetoperatörernas ansvar, även om det är olagligt att skicka denna information.

Intressant? Andra bloggar om: politik IT Lag och rätt

Lagringen ska omfatta fast och mobil telefoni, SMS/MMS, epost och Internetuppkopplingar.

Enligt förslaget ska tjänsteleverantörerna stå för kostnaden, vilket lär innebära att telefoni och Internetkoppling blir dyrare. Dessutom kan Svenska eposttjänster förlora i konkurrenskraft gentemot de utanför EU som vänder sig till en global marknad (som Googles GMail och Microsofts Hotmail).

Förslaget är inte glasklart, men så vitt jag kan utläsa så kommer webmail-tjänster där servern finns utanför Sverige/EU i praktiken inte att omfattas. Detta gör kravet på lagring av epost inom Sverige/EU tämligen meningslöst och föråldrat redan innan det hunnit genomföras eftersom fler och fler använder webmail och många sådana tjänster finns utanför EU.

Vad gäller telefoni så omfattas bara traditionell telefoni där man har ett traditionellt telefonnummer, ren IP-telefoni som t.ex. Skype omfattas alltså inte. Med tanke på att det redan idag är möjligt att utnyttja IP-telefoni från vissa avancerade mobiltelefoner så kommer lagen även på denna punkt snabbt bli föråldrad.

Och även när det gäller traditionell telefoni som omfattas av lagringen är det ganska enkelt för skurkar och terrorister att hålla sig dolda genom att utnyttja telefonkiosker på stan och anonyma kontantkort för mobiltelefoner.

Lägg ner!

Se tidigare inlägg.

Intressant? Andra bloggar om: politik Integritet IT

Nu har tyvärr Microsoft kopierat denna orimliga affärsmodell rakt av, med alla dess negativa sidor, i deras nya operativsystem för smartphones, Windows Phone 7.

Precis som med iPhone så kan normala användare bara installera appar från Windows Marketplace (Microsofts motsvarighet till AppStore). Och precis som med AppStore så har Microsoft godtyckliga moraliska kriterier för vilka appar som godkäns, t.ex. ingen porr (se sid 10-11).

Den här typen av godtyckliga moraliska hinder mot vilka program folk for köra på sina smartphones kan bli ett hot mot yttrandefriheten.

Så jag uppmanar till bojkott av Microsoft Windows Phone 7 och alla produkter som använder det. Ett alternativ kan vara någon Andrioid-baserad produkt. Google, som ligger bakom Android, verkar ha en mindre moralistisk inställning än Apple och Microsoft.

Intressant? Andra bloggar om: politik IT Moral Yttrandefrihet

Det kan vara en god idé att förhindra infekterade datorer som kan använda för bl.a. DDoS-attacker att få tillgång till Internet.

Men det är orimligt att kräva ”hälsocertifikat” för att få ansluta sig, det blir en omvänd bevisbörda som sätter rättssäkerheten ur spel. Man bör bara blockera datorer som är bevisat infekterade, t.ex. genom att man uppräcker att de deltar i DDos-attacker.

Krav på ”hälsocertifikat” riskerar dessutom begränsa konkurrensen bland operativsystem då det kan bli svårt för t.ex. mindre leveranterör av Linux-system att ordna dessa ”hälsocertifikat”. För att inte tala om att det omöjliggör för användare att bygga sina egna operativsystem, vilket bör vara möjligt och tillåtet.

Se tidigare inlägg.

Intressant? Andra bloggar om: politik IT

Jag har tidigare skrivit om detta förslag, och var lika kritisk då som jag är nu. Blockering är censur, och censur är aldrig bra. Dessutom är det högst tveksamt om det är effektivt, mycket bättre att satsa mer på att stoppa barnporr vid källan.

Jag stödjer denna kampanj, gör det du också!

Intressant? Andra bloggar om: politik IT Yttrandefrihet