Jag håller med Johnsson att satsning på kärnkraft är nödvändigt, och att det är orealistiskt att tro att enbart förnybart ska räcka. Jag håller också med om att EU bör se till att det blir dyrare med klimatpåverkande CO2-utsläpp.

Jag har dock svårt att se att en satsning på kolkraft med CCS skulle vara vettigt. Hittills har Vattenfalls satsning på detta spår lett till att man byggt en testanläggning Tyskland där man lyckats någorlunda med avskiljningen (dock till ett högt pris) men inte hittat någon definitiv lösning på lagringen. Samtidigt har man investerat massor i kolgruvor och konventionell kolkraft utan CCS. Och det är just detta som är problemet, man använder möjligheten till CCS som förevändning att fortsätta investera i kolkraft utan CCS. Se tidigare inlägg om detta.

Sen så förstår jag inte varför just Sverige bör vara ledande i utvecklingen av CCS. Vi har ju – dessbättre – nästan ingen kolkraft och inga kolgruvor i Sverige. Det vore bättre om Sverige satsade på utveckling av nästa generations kärnkraft istället.

Intressant? Andra bloggar om: politik Energi Klimat

Däremot tycker jag inte att artikelförfattarnas sätt att räkna är bättre än den officiella svenska statistiken. Ska man nu mäta nationella utsläpp så är det rimligare att mäta de utsläpp som rent fysiskt sker inom landets gränser än att göra livscykelanalys på den konsumtion som sker inom landet.

Anledningen till detta är helt enkelt att för att det ska vara meningsfullt att mäta ett lands utsläpp så man mäta något som landets regeringen har möjlighet att påverka. Och Sveriges regering har mycket lättare att påverka utsläppen som faktiskt sker i Sverige än utsläpp som sker vid tillverkning av mobiltelefoner i Kina. Och det gäller även om dessa mobiltelefoner sedan exporteras till Sverige och används här.

Det blir lätt absurt när man skriver:

Även om den svenska handelsbalansen varit positiv under perioden så har motsvarande fysiska handelsbalans varit negativ, det vill säga de utsläpp som finns inbäddade i vår import har varit högre än de utsläpp som skett i Sverige på grund av vår export. Detta har sin förklaring i att produktionssystemet i de flesta andra länder – jämfört med det svenska energisystemet – fortfarande har en betydligt mer utsläppsintensiv industri på grund av mera fossilbaserade energisystem.

och försöker göra det till en nackdel för Sverige. Räknar man så blir det per automatik negativt för ett land att ha låga inhemska utsläpp, vara rikt och ha stor utrikeshandel. Det känns inte rimligt.

Dock så har artikelförfattarna en klar poäng i att man på något sätt bör räkna in Sveriges andel av internationell flyg- och sjöfart. Annars hamnar dessa, långt ifrån försumbara, utsläpp helt utanför statistiken då inget land tar med dem.

Se tidigare inlägg.

Intressant? Andra bloggar om: politik Klimat

Intressant? Andra bloggar om: politik Energi Klimat Miljö

Gröna Bilister har gjort en (troligtvis tendensiös) sammanställning av remissvaren. När man läser den lite snabbt så framstår det onekligen som att det inte är någon lysande idé. Men tittar man närmare så ser man att de olika remissvaren spretar betydligt, och det skulle vara mycket svårt att ändra förslaget så att man tillfredställer alla, eller ens en majoritet av, remissvaren. Dessutom så verkar vissa av remissinstanserna inte alls förstått poängen eller delar inte alls den bakomliggande målsättningen, och då behöver det ju inte betyda att förslaget är dåligt.

Poängen och målsättningen med supermiljöbilspremien är, som jag ser det, att främja teknikutveckling och maknadsintroduktion av mycket miljövänliga bilar (främst elbilar). Poängen är inte att öka försäljningen av måttligt miljövänliga bilar som redan finns på marknaden i stor skala (t.ex. E85). En utgångspunkt är också att det vore positivt om vi fick en ökad andel elbilar i fordonsflottan. Jag ser ingen anledning att ta hänsyn till eventuella fördelningspolitiska effekter.

Åtminstonde Vinnova, VTI, Energigas Sverige, Energimyndigheten, Konsumentverket, SPI och Svebio verkar inte förstå eller dela målsättningen. Och det är ju inte så konstigt när det gäller Energigas Sverige, SPI och Svebio då de representerar särintressen som skulle missgynnas av en ökad andel elbilar i Sverige.

Nåväl, det finns trots allt några remissvar som är konstruktiva och värda att beaktas:

• Det ställs för höga krocksäkerhetskrav (fem stjärnor i Euro NCAP). Då detta ska handra om miljöpåverkan så finns det ingen anledning att ställa högre krocksäkerhetskrav än vad som ställs på nya bilar i allmänhet.
• Det vore lämpligt med ett skarpt krav på energieffektivitet (mätt i kWh/km för elbilar).
• Premien bör vara på 50000 kronor för att harmoniera med de 5000 euro som många andra länder har.
• Premien bör inte bara omfatta privatpersoner utan även bilpooler.
• Premien bör gälla under fem år istället för bara tre år.

Vissa hakar upp sig på max 50 g CO2 per kilometer. Och visst, en sådan gräns är godtycklig. Kanske borde man istället säga inga utsläpp av koldioxid vid körning över huvud taget. Då kvalar bara elbilar och vätgasdrivna bilar in (av de tekniker som är kända idag).

Intressant? Andra bloggar om: politik Klimat Miljö Trafik

Med tanke på en snabba utvecklingen i Kina och andra utvecklingsländer så finns det inget som tyder på att världens totala elförbrukning kommer minska framöver. De effektiviseringar som kan göras i Sverige, EU och övriga industriländer kommer med lär med råge ätas upp av ökad användning i Kina m.fl. länder.

Idag står förnybart för cirka en tredje del av världens elproduktion, kärnkraft för en tredjedel och fossilt för två tredjedelar. Om vi ska ha bort både fossilt och kärnkraft så måste det förnybara minst sexdubblas. Och tänk då på att en stor del av dagens förnybara är storskalig vattenkraft och biomassa, en kraftig ökning av detta kan få omfattande miljökonsekvenser, hota biologisk mångfald och konkurrera med livsmedelsproduktion. Här i Sverige har vi ju beslutat att inte bygga ut den storskaliga vattenkraften ytterligare (de fyra skyddade älvarna), trots att det är möjligt och skulle ge en hel del el.

Man kan i och för sig inte utesluta att förnybar energi ensamt kan lösa problemen, men det är oansvarigt att idag fatta beslut på antagandet att det blir så. T.ex. beslut att avveckla kärnkraft som i Tyskland. Ifall det antagandet visar sig vara fel så står vi där 2050 med en massa kolkraft kvar, eller med en stor energibrist.

Intressant? Andra bloggar om: politik Energi Klimat

Det vore rimligt om EU tog ut punktskatter på områden där det fungerar bättre att göra det på EU-nivå än på nationell nivå. Det gäller framförallt skatter som är motiverade av miljö- och klimatskäl. Flygskatt är ett bra exempel på det. Skatt på internationell fartygstrafik (eller på dess bränsle) vore också bra.

I artikeln nämns skatt på utsläppshandel. Det vore i princip OK att EU tar ut skatt på utsläpp av växthusgaser, men man bör inte ha skatt på handeln. Det vore bättre om EU auktionerade ut utsläppsrätterna, det skulle också ge intäkter till EU.

Däremot så bör EU definitivt inte få ta ut rent fiskala skatter, d.v.s. skatter som enbart syftar till att dra in pengar. I artikeln nämns skatt på finanssektorn, bolagsskatt och moms. Detta bör vi med emfas motsätta oss, annars är det stor risk att det totala skattetrycket ökar och att EU:s budget sväller mer än vad som är motiverat.

Intressant? Andra bloggar om: politik Ekonomi EU Klimat

Nu har samma tyska regering med samma Angela Merkel i spetsen regering beslutat att kärnkraften ska avvecklas tilll 2022, se artikel i DN.

Denna kovändning är naturligtvis föranledd av olyckan i Fukushima. Men olyckan i Japan orsakades av en kraftig jordbävning följd av en stor tsunami. Någon sådan tsunami kan omöjligen drabba något tyskt kärnkraftverk, och det är oerhört förhastat och missriktat att avveckla den tyska kärnkraften med anledning av Fukushima.

Detta är inget annat än en motbjudande och totalt ansvarslös uppvisning av ohämmad populism. Trots allt snack om satsningar på förnybar energi så kommer detta tveklöst leda till ökad användning av fossilt kol och naturgas, vilket leder till ökad klimatpåverkan, ökat beroende av Ryssland, sämre miljö och fler döda av luftföroreningar och kolgruveolyckor.

Dessutom så lär det leda till högre elpriser inte bara i Tyskland utan troligtvis även i grannländerna som Sverige.

Det är bra att den svenska regeringen kritiserar detta beslut. Man bör dock dra slutsatsen att det är dags att tillåta en ytterligare utbyggnad av kärnkraften i Sverige för att kunna motverka de negativa följderna av det tyska beslutat. Ta bort taket på 10 reaktorer i Sverige och tillåt nybyggnad utan att man måste stänga gamla samtidigt.

Läs även Rasmus Jonlund och Gunnar Hökmark.

Intressant? Andra bloggar om: politik Energi Klimat Miljö

Azar m.fl. har helt rätt i att spannmålsetanol inte håller måttet och att subventionerna av detta snarast bör avskaffas. (Lite märkligt att det tog så lång tid för dem att nå den slutsatsen.)

Intressant är dock att de skriver att en anledning att ge subventioner är att lära sig mer om en tekniks potential. Problemet med denna strategi illustreras dock mycket tydligt av deras debattinlägg. Det är alltid svårare att avskaffa en subvention än att införa den eftersom subventionen skapar ett särintresse som kommer att motsätta sig avskaffande.

Särintresset har fel på flera punkter. De hävdar att alla subventioner är teknikneutrala för alla biodrivmedel och inte riktade mot just etanol. De olika subventionerna som finns och funnits för E85-bilar (miljöbilspremie, förmånsbeskattning, fordonsskatt, undantag från trängselskatt, billigare parkering) är direkt riktat mot etanol. Om man menar att något särskilt stöd för etanol inte finns så borde man ju inte vara så rädd för att detta avskaffas.

Se tidigare inlägg.

Intressant? Andra bloggar om: politik Klimat Miljö

De menar att detta beslut ”ökar koldioxidutsläppen och undergräver Sveriges klimatpolitik”

För det första så utgår de ifrån att denna nya gasledning inom Sverige kommer att öka Sveriges import och därmed totala användning av fossilgas (naturgas). Det är inte helt självklart då denna ledning inte ökar importkapaciteten utan bara gör att den fossilgas som ändå importeras kan användas inom större delar av landet. Men visst, det är helt klart möjligt, och kanske troligt, att importen ökar så låt oss anta det.

Leder det då till ökade koldioxidutsläpp? Ja inom Sverige, men som bekant är det irrelevant i vilket land utsläppen sker, det är världens totala utsläpp som avgör hur det går med klimatet. Så, leder detta till större utsläpp i världen? Det är inte lika självklart. Jag är övertygad om att all fossilgas som går att utvinna till en rimlig kostnad kommer att utvinnas och användas någonstans i världen, helt oavsett vad vi i Sverige gör. Så ökad användning i Sverige leder till minskad användning någonannanstans.

Vad händer då någonannanstans när användningen minskar där? Man kommer använda någon annan energikälla mer istället. Och i Sverige kommer vi använda någon annan energikälla mindre.

Det är troligt, men inte säkert, att någonannanstans är denna andra energikälla stenkol medan i Sverige är den (som påstås i artikeln) biobränsle. Och då stenkol ger större utsläpp än fossilgas medan biobränsle ger mindre så blir det i så fall större utsläpp totalt. Men denna slutsats beror på fler antaganden som inte är helt självklara, och jag tycker att artikelförfattarna är lite väl kategoriska i sin kritik.

Sen så kryddas artikeln med lite jobb:

blir det cirka 4500 färre jobb i Sverige om man använder 15 TWh fossilgas i stället för 15 TWh biobränslen. En utbyggnad av bioenergin ger dessutom fler jobb i bygg- och anläggningsverksamhet och inte minst landsbygden gynnas av produktion av biobränslen.

Detta är alltså ett rent särintresseinlägg från LRF och Svensk Bioenergis sida. Dessutom är detta jobbargument ohållbart i ett större perspektiv. Svensk klimat- och energipolitik bör inte styras av hänsyn till hur många som jobbar inom energibranchen, och definitivt inte av huruvida dessa jobbar på landsbygden eller inte.

Intressant? Andra bloggar om: politik Energi Klimat

Som jag ser det så är poängen med supermiljöbilspremien inte att få några snabba utsläppsminskningar, utan att främja teknikutveckling och marknadsintroduktion av mycket miljövänliga bilar, t.ex. rena elbilar. Det kommer naturligtvis ta tid innan detta får genomslag på bred front. Utredningens slutsatser kommer alltså inte som någon överraskning, och är ingen anledning till att ändra sig.

Att som Motormännen förespråka en återgång till den gamla miljöbilspremien skulle huvudsakligen fungera som en subvention av bilköp i största allmänhet då den omfattar en stor del av de fordon som finns att köpa. Det är ingen bra idé eftersom det är miljövänligare att inte köra bil alls.

Se tidigare inlägg.

Intressant? Andra bloggar om: politik Klimat Miljö Trafik