Ännu är denna verksamhet blygsam. Men om fler böcker tillhandahålls på detta sätt och det blir enkelt att “låna” e-böcker så är det möjligt att efterfrågan kommer expandera kraftigt inom några få år. Det kan ställa till problem för finansieringen om man inte tänker sig för. Problemet är inte att bygga upp och driva systemet för att distribuera böckerna, det kommer bli väldigt billigt per bok och lån. Problemet är att biblioteket betalar till upphovsrättsinnehavaren för varje lån av e-boken.

För traditionella pappersböcker, och även ljudböcker på CD, så finns det en naturlig begränsning genom att biblioteket har ett visst antal exemplar och när de är slut så får man vänta på att låna. För e-böcker (och ljudböcker) som levereras över Internet finns det inte någon sådan naturlig begränsning. Det naturliga är tvärt om att varje e-bok kan lånas hur ofta som helst och hur många gånger som helst. Och det är i grunden positivt. Men det riskerar leda till skenande kostnader för biblioteket, och därmed för kommunen.

Det finns olika sätt att hantera detta på:

1. Lägga in artificiella begränsningar som gör att e-böcker beter sig mer som fysiska böcker, och bara kan lånas ut en gång per vecka eller något i den stilen. En form av ransonering alltså.
2. Den som lånar en e-bok får betala en avgift till biblioteket som motsvarar ersättningen till upphovsrättsinnehavaren.
3. Försök förhandla fram specialavtal med upphovsrättsinnehavaren så att biblioteket betalar en fast avgift per bok och år, oavsett hur många gånger den lånas ut.
4. Begränsa medvetet utbudet av e-böcker på biblioteket. Böcker vars upphovsrätt har gått ut, eller som upphovsrättsinnehavaren väljer att tillhandahålla kostnadsfritt, kan man ha obegränsat av. Övriga böcker får man vara restriktiv med.

Jag menar att man bör börja diskutera detta redan nu, så att man inte blir överrumplad när kostnaderna börjar skena iväg och då tvingas hasta igenom ogenomtänkta åtgärder. Det vore synd om man blev tvungen att införa artificiell ransonering, då är låneavgift att föredra även om det strider mot den svenska traditionen med avgiftsfria bibliotek.

Bäst vore dock att få tillstånd specialavtal, eventuellt i kombination med att begränsa utbudet.

Ska man begränsa utbudet så bör facklitteratur och äldre skönlitter prioriteras framför modern skönlitteratur. Det gäller för övrigt även för vilket utbud av pappersböcker biblioteken bör ha.

Intressant? Andra bloggar om: politik Ekonomi Immaterialrätt

Här tycker jag att DO delvis är fel ute. DO skriver om

unga kvinnor som marginaliseras av sina arbetsgivare och definieras som mindre produktiva

Men faktum är att den kvinna som föder barn och sedan är föräldraledig i de flesta fall faktiskt är mindre produktiv under den perioden. (Samma sak gäller naturligtvis även män som tar ut föräldraledighet, och andra som är tjänstlediga av något annat skäl.) Detta faktum kan man inte trolla bort genom lagstiftning eller politiska deklarationer.

Sen kan man diskutera hur arbetsgivaren bör förhålla sig till detta. Jag håller med att det inte bör vara tillåtet att säga upp en fast anställd enbart för att hon (eller han) har eller är på väg att skaffa barn. Men att inte erbjuda kompetensutveckling till någon som är, eller snart kommer bli, tjänstledig under längre tid tycker jag är rimligt och bör vara tillåtet.

Det verkliga problemet är att de kvinnor som inte alls, eller inte just då, skaffar barn ändå missgynnas för att arbetsgivaren misstänker att de snart kommer skaffa barn.

DO skriver att mammor är borta från jobbet i 2-4 år per barn. Men det är faktiskt inte nödvändigt att vara borta från arbetslivet så länge. Med tanke på den välutbyggda barnomsorg som Sverige har så räcker det normalt sett med ett år (eller bara drygt ett halvår per förälder om man delar lika). Den kvinna eller man som ändå är frånvarande från arbetslivet i flera år har gjort ett medvetet val och får ta konsekvenserna av det i form av eventuellt sämre löneutveckling och karriärmöjligheter. En del tycker att det är värt det, och det ska man naturligtvis respektera. Men det är orimligt att kräva att arbetsgivaren ska ignorera detta. Man kan inte både äta kakan och ha den kvar.

Läs även vad Per Altenberg skriver.

Intressant? Andra bloggar om: politik Jobb Jämställdhet

För det första så tycker jag att det är helt orimligt att kräva blocköverskridande samsyn i den här frågan. Det urholkar demokratin att Alliansen ger Socialdemokraterna vetorätt över något som man själv egentligen vill införa. Så länge som S är emot så blir det väldigt svårt att agera som väljare i riksdagsvalet om man vill ha obligatorisk a-kassa. Det är tur att alla Allianspartier inte agerar som M, man kan fortfarande rösta på FP, C eller KD om man vill ha obligatorisk a-kassa. Se tidigare inlägg om blocköverskridande överenskommelser.

För det andra så undrar jag vad obligatorisk a-kassa egentligen innebär. Innebär det obligatoriskt medlemsskap i någon av dagens fackstyrda a-kassor? Eller är det en allmän arbetslöshetsförsäkring, administrerad av en statlig myndighet, liknande dagens sjukförsäkring? Det är avgörande för vad jag tycker, om det är det förstnämnda så är jag emot, om det är det sistnämnda så är jag för. Här vill jag att FP, C och KD lämnar tydligt besked före riksdagsvalet i höst, det duger inte att hänvisa denna viktiga skillnad till en utredning.

En del motståndare verkar utgå från det förstnämnda alternativet.

Se tidigare inlägg.

Läs även Per Altenberg, Roger Haddad och Linnéa Darell.

Intressant? Andra bloggar om: politik Demokrati Ekonomi Jobb

Jag är inte insatt i de speciella villkor som gäller just för teatrar, men Wästberg drar generella slutsatser om anställningstrygghet.

Vi kan konstatera att teatern i Sverige har stora problem med sextrakaserier trots LAS och turordningsregler. Förvisso är det främst de som inte är fast anställda (och därmed inte omfattas av turordningsreglerna) som drabbas, och det kan man ju tolka som att turordningsregler är bra. Men enda sättet att motverka sextrakaserier på teatern med turordningsregler vore att kraftigt minska möjligheten till provanställning, vikariat och andra icke-fasta anställningsformer, och det vore knappast önskvärt (möjligtvis för teatern, men inte för andra branscher).

Jag tror att en stor del av problemet ligger i att det är så stor skillnad i anställningstrygghet mellan fast anställning och provanställning/vikariat, vilket leder till att många arbetsgivare drar sig för att ge folk fast anställning. Och lösningen är att minska tryggheten för fast anställda något så att arbetsgivare blir mer villiga att erbjuda fast anställning.

Wästberg tar upp USA som avskräckande exempel på hur det blir när alla saknar anställningstrygghet. Lösningen på det är att behålla delar av LAS, t.ex. rätten till minst en månads uppsägningstid, och återanställningsrätten, men ta bort turordningsreglerna. Se tidigare inlägg om turordningsregler.

Samtidigt bör vi införa en allmän arbetslöshetsförsäkring så att alla som blir av med jobbet har en statlig trygghet att falla tillbaka på. Taket i denna bör vara samma som i sjukförsäkringen, 7,5 prisbasbelopp per år (26 500 kronor per månad), och ersättningsnivån 80 procent i upp till ett år.

Intressant? Andra bloggar om: politik Jobb

Problemet med en sådan reglering är att den blir godtycklig, vilket tydliggörs av att FI ännu inte har bestämt sig för vilken nivå den ska ligga på, det talas om 75-90 procent. Det vore bättre om man kunde ha någon mer principiellt tydlig reglering utan konkreta procentsatser som leder till en självreglering till rimliga nivåer. Och jag har en idé på hur en sådan kan se ut.

Idag är det så att om jag har ett bolån och bostaden faller så mycket i pris att den blir mindre värd än vad lånet är på så kan banken säga upp lånet och tvinga mig att omgående betala tillbaka hela summan, och om jag inte kan det (vilket jag troligtvis inte kan) så tvingas jag paniksälja bostaden. Mitt förslag är att förbjuda den typ av regler i bostadslån, banken ska alltså inte ha rätt att göra något med bolånet enbart för att bostaden faller i värde p.g.a. ett allmänt prisfall på marknaden.

Däremot ska banken fortfarande kunna säga upp lånet om jag slarvar med betalning av ränta eller överenskommen amortering. Samt om bara min bostad faller i värde p.g.a. att jag missköt den. Möjligtvis också om hela huset (men bara det huset) faller i värde p.g.a. att bostadsrättsföreningen misskött sig.

Poängen är alltså att jag som bolåntagare inte ska “straffas” för sådant som är helt utanför min kontroll, d.v.s. allmänt prisfall på marknaden. Däremot för sådant som jag själv är skyldig till, slarv med räntebetalning och misskött bostad.

Med en sådan reglering så får banken ta en större risk vid eventuellt prisfall, och torde bli obenägen att bevilja bolån med alltför hög belåningsgrad. Och systemet med topplån med högre ränta och starkare amorteringskrav kanske blir populärt igen.

Sen så tycker jag att Finansinspektionen agerar oansvarigt genom att gå ut med detta utspel. Fi överväger att införa begränsning som kan ligga inom intervallet 75-90 procent. Det är en väldigt stor skillnad mellan 75 och 90 procent i detta sammanhang. Genom att gå ut med ett sådant här luddigt utspel så skapar FI bara osäkerhet på marknaden, och det borde ligga i FI:s uppdrag att motverka osäkerhet. Troligtvis har FI inte tänkt färdigt om vilken nivå som är lämplig. Gott så, men då borde de hålla käften tills de har tänkt färdigt.

Intressant? Andra bloggar om: politik Ekonomi

Det är ett rimligt och bra förslag. Som regeringen påpekar så är Sverige ett av mycket få länder i världen som erbjuder avgiftsfri högskoleutbildning för samtliga utländska studenter. Och svenskar får betala studieavgifter i de flesta andra länder. Även om utländska studenter på svenska högskolor inte utgör någon jättestor kostnad idag är det möjligt att den ökar framöver.

Det är bra för Sverige med utländska studenter på våra högskolor, men vi bör konkurrera om dessa studenter genom att erbjuda en attraktiv och bra utbildning, inte genom att vara mycket billigare än alla andra. Annars är det risk att kvalitén på våra högskolor blir urholkad.

De skattepengar som svenskar betalar bör i första hand användas för svenskar, inte för amerikaner, kanadensare och kineser. (Svenskar avser här inte bara svenska medborgare utan även övriga med permanent uppehållstillstånd i Sverige.)

Intressant? Andra bloggar om: politik Ekonomi Utbildning

Jag kan hålla med Peter Eriksson att staten inte bör äga flygbolag, och att det är olyckligt att man måste gå in med ägartillskott nu. Men jag tycker att han är tämligen inkonsekvent då han nyligen de facto krävde att staten skulle gå in med massa pengar för att rädda SAAB (som inte är statligt ägt). Varför är SAAB viktigare än SAS, Peter Eriksson?

Regeringen säger också att man på sikt vill sälja SAS.

Se även vad Jesper Svensson och Runo Johansson skriver.

Intressant? Andra bloggar om: politik Ekonomi

DO menar att mannen har utsatts för religiös diskriminering och drev fallet det till Tingsrätten, som nu ger DO rätt och mannen får skadestånd, se artikel i SvD och DN.

DO Katri Linna försvarar ihärdigt domen.

Jag tycker det är en mycket olyckligt att signalerara att det är OK att bete sig illa bara för att man har en viss religion. (Att skaka hand med personer av samma kön och konsekvent vägra skaka hand med personer av motsatt kön är att bete sig illa i svensk kontext. Det bör inte vara förbjudet, men den som gör det får acceptera konsekvenserna.) Det visar på att Linna har sällsynt dåligt omdöme och är högst olämplig på sin post. Se även vad Erik Cornell skriver i SvD.

Dessutom ger det en väldigt märklig och splittrad blid av den svenska staten när denna dom kommer ungefär samtidigt som statsministern säger att han ogillar att muslimska kvinnor bär burka i Sverige. Jo, jag vet att myndigheter och domstolar är fristående från regeringen, men det är långt ifrån alla som har detta klart för sig. Nu när regeringen har uttalat en åsikt som är tämligen svårförenlig med denna dom så måste man löpa linan ut och ge DO Katri Linna sparken, och se över diskrimineringslagen.

Se även vad Jesper Svensson skriver om detta.

Intressant? Andra bloggar om: politik Integration Religion

Stockholms stad har fått tillstånd att dumpa 600 000 kubikmeter snö i Mälaren fram till 1 maj, men detta verkar inte räcka och man vill få tillstånd att dumpa mer. Annars kan man inte göra sig av med den snö som samlas in och det riskerar bli kaos i trafiken. Naturvårdsverket är dock skeptiska och vill att staden istället hittar en plats på land att lägga upp snön på.

Jag tycker att detta är ett märkligt sätt att hantera frågan på från Naturvårdsverkets sida. Visst är det så att snön innehåller miljögifter som man helst inte vill ha ut i Mälaren.

Men är det så mycket bättre att lägga upp snön på land? Den kommer smälta till våren, och då frigörs miljögifterna och kommer ut i naturen i alla fall. En del kommer rinna ut i Mälaren, en del ner i grundvattnet och en del stanna i skogen. Det framstår inte som uppenbart att det är värre att dumpa allt i Mälaren direkt.

Tydligen är Sverige ensamt i EU att betrakta snö som miljöfarligt avfall.

Detta är ett typexempel på trist reaktiv miljöpolitik. Jag skulle önska att man istället var mer proaktiv och funderade över om det inte istället går att minska utsläppen av miljögifter vid källan och på så sätt få renare snö som utan problem kan dumpas i Mälaren i stor omfattning.

En källa till PAH är bildäck, så man kanske bör överväga att ställa hårdare krav på vad bildäck får innehålla. Och så kan detta vara ett argument för att minska trafiken i Stockholm genom högre trängselskatt.

(Källa: Metro)

Intressant? Andra bloggar om: politik Miljö Stockholm Trafik Trängselavgift

Mycket bra initiativ. Det är hög tid att strama upp högskolornas kursutbud. Alla kurser på högskolan bör antingen ha en tydlig yrkesinriktning eller ha en tydlig koppling till den vetenskapliga forskning som bedrivs på högskolor och universitet. Alla kurser som inte har någondera ska bort från högskolan.

Detta är viktigt för att inte devalvera värdet av en högskoleutbildning, och för att inte slösa bort skattemedel.

Det finns andra aktörer som erbjuder hobbykurser, t.ex. studieförbunden.

Intressant? Andra bloggar om: politik Utbildning