Mikael Ståldal

Det är intressant att läsa reaktionerna på EU:s förslag att räkna kärnkraft som hållbart i sin s.k. taxonomi.

Sasja Beslik, hållbarhetschef för danska PFA Pension, ifrågasätter nu poängen med taxonomin och klagar på att nu “måste man ändå tänka själv“. Även Carina Silberg, chef för ägarstyrning och hållbarhet på Alecta, är obekväm med att kärnkraft inkluderas. Se artikel i DI.

Det är nedslående, jag rent ut sagt skrämmande, att höga chefer på stora kapitalförvaltare å ena sidan har blivit så ängsliga att de ogillar att behöva tänka själva, och å andra sidan är missnöjda med den (över)statliga vägledning som inte utformas precis som de vill.

Så här kan vi inte ha det. Det är varje kapitalförvaltares förbannade plikt att just tänka själva, och inte ängsligt snegla på vad alla andra gör, eller önska statlig vägledning att luta sig emot. Bara så kan vi få ett ett dynamiskt näringsliv som främjar konkurrens och innovation. Om alla gör som staten anvisar så blir det istället något som liknar planekonomi, med alla de nackdelar som en sådan för med sig.

EU:s hållbarhetstaxonomi var feltänkt från början och bör skrotas helt, se tidigare inlägg.

Enligt artikel på SVT har flera av de bolag som satt i system att svindla staten på moms också blivit beviljade permitteringsstöd med anledning coronapandemin.

Som jag skrivit tidigare gick permitteringsstödet till stora börsbolag som gått med rejäl vinst. Vilket är skäl nog att ifrågasätta hela konceptet. Men nu visar det sig alltså vara ännu värre, även bolag vars huvudsakliga verksamhet är rent kriminell har fått permitteringsstödet.

Det torde därmed vara bevisat utom rimligt tvivel att permitteringsstödet var en dålig idé från början till slut. Jag hoppas att de som inte redan på ett tidigt stadium insåg att detta var en dålig idé nu har lärt sig något.

Enligt en artikel på SVT har svenska forskare lyckats tillverka någon form av ätbart matfett från koldioxid från luften, vatten och elektricitet.

Att det i princip går att tillverka godtyckliga organiska molekyler från vatten, koldioxid och elektricitet har varit känt länge. Frågan är om det är vettigt att i större skala producera mat för människor på det sättet? Jag tror inte det.

Vi människor (liksom de flesta andra djur) är evolutionärt anpassade att äta mat från växter, svampar och djur. Dessa innehåller naturligt hundratals olika organiska molekyler, och vi har inte alls koll på vilka funktioner alla dessa fyller för oss. Från början hade vi bara koll på huvudkomponenterna kolhydrater, fett och proteiner. Sen upptäckte vi att diverse vitaminer är nödvändiga för att vi ska må bra. På senare tid har vi också upptäckt essentiella fettsyror, antioxidanter och en del annat. Vi behöver också diverse oorganiska mineraler i lagom mängd.

Det vore ett misstag att tro att vår kunskap om vad vi behöver få i oss från maten idag är ens i närheten av komplett. Om vi börjar komponera vår mat från syntetiskt tillverkade molekyler istället för från levande organismer så är det stor risk att vi missar viktiga komponenter och blir sjuka.

Dessutom har vi begränsad tillgång till elektricitet, och det finns bättre användningsområden än att i stor skala tillverka artificiell mat. Det är vettigare att använda denna teknik till att tillverka plast, smörjoljor och diverse kemikalier (inklusive läkemedel) som idag tillverkas ur fossil olja. Nästa steg är att ersätta både fossila bränslen och biomassa för uppvärmning och fordonsdrift, antingen direkt med el, eller genom att tillverka bränslen ur koldioxid, vatten och el. När vi gjort det så har vi uppnått stora hållbarhetsvinster utan att behöva äta artificiell mat.

En stor del av det permitteringsstöd som infördes under coronapandemin, och som skulle gå till företag med allvarliga ekonomiska svårigheter, har gått till stora börsbolag som gått med rejäl vinst.

Särskilt intressant är att Volvo Cars fick drygt en halv miljard i stöd, samtidigt som det det gick med 9 miljarder i vinst och via skatteparadis slussar vinsten till kinesiska staten. En ny form av bistånd som kringgår SIDA:s budget?

Det verkar inte direkt som detta stöd hamnade hos krisande småföretag som riskerade gå under.

Precis som jag skrev tidigare var permitteringsstödet ingen bra idé.

Generaldirektörerna för Finansinspektionens och Naturvårdsverket menar att utvinning (mining) av kryptovalutor enligt den gängse metoden proof-of-work är ett hot mot klimatet och borde förbjudas, se DN Debatt.

Det är sant att proof-of-work-metoden är energikrävande. Men det finns mycket som är energikrävande, utan att generaldirektörer kräver att det ska förbjudas eller regleras. Om man oroar sig för att etablering av kryptovalutautvinning i Sverige ska använda för mycket el, varför lockar då Sverige hit andra energislukande datorcenter, som Facebook i Luleå? Är det bättre om vår el används till manipulation av val och politisk polarisering, än till att utvinna kryptovaluta?

Klimatet och andra miljöeffekter av energianvändning bör hanteras genom generella styrmedel, inte genom att reglera eller förbjuda olika användningsområden för energi. Men kommunpolitiker bör också lägga band på sig och inte aktivt locka energislukande verksamhet till Sverige i rådande situation där elbrist hotar.

Det är dessutom märkligt att just Finansinspektionen börjar oroa sig för klimatet. Debattartikeln innehåller några meningar svepande kritik mot kryptovalutor i allmänhet, och man kan misstänka att Finansinspektionen har en dold agenda och försöker använda klimatargument för att motverka kryptovalutor av helt andra skäl. Det må finnas legitima ekonomiska/juridiska skäl att motverka kryptovalutor, men dessa bör i så fall redovisas öppet, mer konkret än i denna artikel, och inte blandas ihop med klimatet.

Det har på senaste tid varit en del klagomål på att avfall som förbränns i Sverige innehåller för mycket plast (som är gjord av fossil olja), och att detta leder till ökade utsläpp av växthusgaser. Se Eon i Norrköping och Naturvårdsverket efterlyser ökad återvinning.

Samtidigt får vi veta att återvinningshysterin göder en svart marknad där plast som sorterats ut för återvinning ändå förbränns, vilket inte är så konstigt då det är svårt och dyrt att återvinna vissa typer av plast.

Grundfelet här är att man stirrar sig blind på kortsiktiga utsläpp från en viss anläggning, kommun eller land. Klimatfrågan är global, och vi måste se hela systemet.

Det bästa vi kan göra med plastavfall som är svårt att återvinna är att bränna det och ta vara på energin. Det är bättre att göra plast av olja, använda plasten och sedan bränna plasten; än att bränna oljan direkt. Då Sveriges elnät är ihopkopplat med länder med mycket kolkraft så riskerar kortsiktig övernitiskhet i att undvika bränna plast här leda till att man bränner mer kol i Tyskland (eller olja i Karlshamn). Dessutom riskerar plastavfall som inte bränns att hamna i naturen, och det vore ett större problem.

På kort sikt bör vi tagga ner lite kring plaståtervinning. Istället bör vi verka för att använda mindre plast överlag, och på längre sikt sträva mot att tillverka plast från icke-fossil råvara (biomassa eller CO2+vatten).

Se tidigare inlägg.

Priserna på fordonsbränsle, bensin och diesel, är rekordhöga just nu, och det det har skapat mycket uppmärksamhet och protester. Protester mot höga bränslepriser är dock inget nytt, det har förekommit i minst 40 år nu. Som nationalekonom John Hassler konstaterar lägger vi idag en mindre andel av våra pengar på fordonsbränsle än 1980, för att vi tjänar mer och att många bilar är bränsleeffektivare.

Det brukar sägas att priserna på bensin och diesel följer världsmarknadspriset på råolja. Och det stämmer. Men Sverige sticker ändå ut, våra grannländer Norge, Finland och Danmark har märkbart lägre priser och svenskar som bor nära gränsen passar på att tanka i grannländerna.

En stor del av bränslepriset i Sverige utgörs av skatt, och enligt branschen bidrar också den s.k. reduktionsplikten att pressa upp priset.

Jag tillhör inte dem som slentrianmässigt gnäller över höga bränslepriser. Som jag skrivit tidigare är viktigt att låta höjda råoljepriser slå igenom på bränslepriserna till konsument så att stigande priser kan pressa ner efterfrågan. Men jag ser ingen anledning till att det ska vara dyrare hos oss än i våra grannländer, Sverige är ett litet land som har en marginell påverkan på världsmarknaden.

Som jag skrivit tidigare borde reduktionsplikten avskaffas. Och bränsleskatten borde sänkas så att priserna sjunker till samma nivå som i övriga Norden. Så kan priset fortsätta följa världsmarknadspriset på råolja, men på en lite lägre nivå.

EU:s planekonomiska hållbarhetstaxonomi, som jag kritiserat tidigare, börjar nu tillämpas av svenska myndigheter i form av statliga kreditgarantier för investeringar uppfyller vissa hållbarhetskriterier.

Svenskt Näringsliv är kritiska, men man är bara kritiska till detaljer som kan missgynna svenska företag. Själva principen att staten (eller i det här fallet EU) bestämmer vilka investeringar som anses hållbara och ger dem gynnsamma kreditgarantier, verkar man gilla.

Detta visar på hur principlösa Svenskt Näringsliv har blivit. Istället för att försvara marknadsekonomi och fri företagsamhet tar man tacksamt emot godtyckligt statligt stöd så länge det gynnar svenska företag.

Det har inom vissa grupper varit populärt att hävda att coronaviruset (sars-cov-2) skulle ha skapats i det virologiska laboratorium som ligger i närheten av den matmarknad i Wuhan som anses vara startpunkten för pandemin. Dåvarande president Donald Trump påstod detta upprepade gånger. Sedan förbjud Facebook påståenden om att coronaviruset skulle vara skapat av människor, i sin kamp mot fake news och konspirationsteorier.

Nyligen har dock fler börjat fundera på om detta kan vara sant. Nuvarande president Joe Biden har sagt att detta inte kan utesluta, och har beordrat utredning. Då ändrar sig Facebook plötsligt och detta påstående blir tillåtet.

Se artikel i New York Post och Politico.

Det är inte alls bra att en dominerande plattform som Facebook godtyckligt bestämmer vilka påståenden som är godkända på det här sättet. Facebook agerar opportunistiskt och tycks inte ha några hållbara principer som de håller sig. De har därmed ingen trovärdighet som garant för en sund samhällsdebatt. Facebook börjar likna det ökända sanningsministeriet i George Orwell dystropiska roman 1984.

Jag skrev tidigare att jag hoppades på att Miljöpartiet skulle driva igenom sitt förslag att lägga ner Bromma flygplats.

Nu verkar det som om jag blivit bönhörd.

Jag hade dock inte riktigt väntat mig att det skulle ske genom detta fulspel. När flygtrafiken är mycket låg p.g.a. coronapandemin passar man på att konstatera att Bromma flygplats är olönsam.

Det är inte hederligt när regeringen låter ett statligt bolag konstatera att något är olönsamt, utan att beakta att andra aktörer skulle vara intresserade av att driva vidare. Det var inte hederligt när Vattenfall hävdade att Ringhals 1 och 2 vad olönsamma, och det är inte hederligt när Swedavia nu hävdar att Bromma flygplats är olönsam.

Dessutom är det inte seriöst att använda den allmänt minskade flygtrafiken under pandemin som underlag för långsiktig planering. Kanske kommer pandemin orsaka en långsiktigt minskad flygtrafik, kanske inte. Vi vet inte om, eller hur mycket, flygtrafiken långsiktigt kommer minska. Låt oss vänta något år efter pandemins slut innan vi drar några förhastade slutsatser om dess långsiktiga konsekvenser.