Permitteringsstöd var ingen bra idé

torsdag 11 november, 2021 kl. 21:39

En stor del av det permitteringsstöd som infördes under coronapandemin, och som skulle gå till företag med allvarliga ekonomiska svårigheter, har gått till stora börsbolag som gått med rejäl vinst.

Särskilt intressant är att Volvo Cars fick drygt en halv miljard i stöd, samtidigt som det det gick med 9 miljarder i vinst och via skatteparadis slussar vinsten till kinesiska staten. En ny form av bistånd som kringgår SIDA:s budget?

Det verkar inte direkt som detta stöd hamnade hos krisande småföretag som riskerade gå under.

Precis som jag skrev tidigare var permitteringsstödet ingen bra idé.

Kryptoförbud?

söndag 7 november, 2021 kl. 21:40

Generaldirektörerna för Finansinspektionens och Naturvårdsverket menar att utvinning (mining) av kryptovalutor enligt den gängse metoden proof-of-work är ett hot mot klimatet och borde förbjudas, se DN Debatt.

Det är sant att proof-of-work-metoden är energikrävande. Men det finns mycket som är energikrävande, utan att generaldirektörer kräver att det ska förbjudas eller regleras. Om man oroar sig för att etablering av kryptovalutautvinning i Sverige ska använda för mycket el, varför lockar då Sverige hit andra energislukande datorcenter, som Facebook i Luleå? Är det bättre om vår el används till manipulation av val och politisk polarisering, än till att utvinna kryptovaluta?

Klimatet och andra miljöeffekter av energianvändning bör hanteras genom generella styrmedel, inte genom att reglera eller förbjuda olika användningsområden för energi. Men kommunpolitiker bör också lägga band på sig och inte aktivt locka energislukande verksamhet till Sverige i rådande situation där elbrist hotar.

Det är dessutom märkligt att just Finansinspektionen börjar oroa sig för klimatet. Debattartikeln innehåller några meningar svepande kritik mot kryptovalutor i allmänhet, och man kan misstänka att Finansinspektionen har en dold agenda och försöker använda klimatargument för att motverka kryptovalutor av helt andra skäl. Det må finnas legitima ekonomiska/juridiska skäl att motverka kryptovalutor, men dessa bör i så fall redovisas öppet, mer konkret än i denna artikel, och inte blandas ihop med klimatet.

Plastförbränning

söndag 7 november, 2021 kl. 21:02

Det har på senaste tid varit en del klagomål på att avfall som förbränns i Sverige innehåller för mycket plast (som är gjord av fossil olja), och att detta leder till ökade utsläpp av växthusgaser. Se Eon i Norrköping och Naturvårdsverket efterlyser ökad återvinning.

Samtidigt får vi veta att återvinningshysterin göder en svart marknad där plast som sorterats ut för återvinning ändå förbränns, vilket inte är så konstigt då det är svårt och dyrt att återvinna vissa typer av plast.

Grundfelet här är att man stirrar sig blind på kortsiktiga utsläpp från en viss anläggning, kommun eller land. Klimatfrågan är global, och vi måste se hela systemet.

Det bästa vi kan göra med plastavfall som är svårt att återvinna är att bränna det och ta vara på energin. Det är bättre att göra plast av olja, använda plasten och sedan bränna plasten; än att bränna oljan direkt. Då Sveriges elnät är ihopkopplat med länder med mycket kolkraft så riskerar kortsiktig övernitiskhet i att undvika bränna plast här leda till att man bränner mer kol i Tyskland (eller olja i Karlshamn). Dessutom riskerar plastavfall som inte bränns att hamna i naturen, och det vore ett större problem.

På kort sikt bör vi tagga ner lite kring plaståtervinning. Istället bör vi verka för att använda mindre plast överlag, och på längre sikt sträva mot att tillverka plast från icke-fossil råvara (biomassa eller CO2+vatten).

Se tidigare inlägg.

Höga bränslepriser?

söndag 17 oktober, 2021 kl. 21:08

Priserna på fordonsbränsle, bensin och diesel, är rekordhöga just nu, och det det har skapat mycket uppmärksamhet och protester. Protester mot höga bränslepriser är dock inget nytt, det har förekommit i minst 40 år nu. Som nationalekonom John Hassler konstaterar lägger vi idag en mindre andel av våra pengar på fordonsbränsle än 1980, för att vi tjänar mer och att många bilar är bränsleeffektivare.

Det brukar sägas att priserna på bensin och diesel följer världsmarknadspriset på råolja. Och det stämmer. Men Sverige sticker ändå ut, våra grannländer Norge, Finland och Danmark har märkbart lägre priser och svenskar som bor nära gränsen passar på att tanka i grannländerna.

En stor del av bränslepriset i Sverige utgörs av skatt, och enligt branschen bidrar också den s.k. reduktionsplikten att pressa upp priset.

Jag tillhör inte dem som slentrianmässigt gnäller över höga bränslepriser. Som jag skrivit tidigare är viktigt att låta höjda råoljepriser slå igenom på bränslepriserna till konsument så att stigande priser kan pressa ner efterfrågan. Men jag ser ingen anledning till att det ska vara dyrare hos oss än i våra grannländer, Sverige är ett litet land som har en marginell påverkan på världsmarknaden.

Som jag skrivit tidigare borde reduktionsplikten avskaffas. Och bränsleskatten borde sänkas så att priserna sjunker till samma nivå som i övriga Norden. Så kan priset fortsätta följa världsmarknadspriset på råolja, men på en lite lägre nivå.

Nu är EU:s planekonomi här

måndag 11 oktober, 2021 kl. 21:39

EU:s planekonomiska hållbarhetstaxonomi, som jag kritiserat tidigare, börjar nu tillämpas av svenska myndigheter i form av statliga kreditgarantier för investeringar uppfyller vissa hållbarhetskriterier.

Svenskt Näringsliv är kritiska, men man är bara kritiska till detaljer som kan missgynna svenska företag. Själva principen att staten (eller i det här fallet EU) bestämmer vilka investeringar som anses hållbara och ger dem gynnsamma kreditgarantier, verkar man gilla.

Detta visar på hur principlösa Svenskt Näringsliv har blivit. Istället för att försvara marknadsekonomi och fri företagsamhet tar man tacksamt emot godtyckligt statligt stöd så länge det gynnar svenska företag.

Facebook som sanningsministerium

lördag 29 maj, 2021 kl. 20:20

Det har inom vissa grupper varit populärt att hävda att coronaviruset (sars-cov-2) skulle ha skapats i det virologiska laboratorium som ligger i närheten av den matmarknad i Wuhan som anses vara startpunkten för pandemin. Dåvarande president Donald Trump påstod detta upprepade gånger. Sedan förbjud Facebook påståenden om att coronaviruset skulle vara skapat av människor, i sin kamp mot fake news och konspirationsteorier.

Nyligen har dock fler börjat fundera på om detta kan vara sant. Nuvarande president Joe Biden har sagt att detta inte kan utesluta, och har beordrat utredning. Då ändrar sig Facebook plötsligt och detta påstående blir tillåtet.

Se artikel i New York Post och Politico.

Det är inte alls bra att en dominerande plattform som Facebook godtyckligt bestämmer vilka påståenden som är godkända på det här sättet. Facebook agerar opportunistiskt och tycks inte ha några hållbara principer som de håller sig. De har därmed ingen trovärdighet som garant för en sund samhällsdebatt. Facebook börjar likna det ökända sanningsministeriet i George Orwell dystropiska roman 1984.

Fulspel om Bromma flygplats

måndag 3 maj, 2021 kl. 19:54

Jag skrev tidigare att jag hoppades på att Miljöpartiet skulle driva igenom sitt förslag att lägga ner Bromma flygplats.

Nu verkar det som om jag blivit bönhörd.

Jag hade dock inte riktigt väntat mig att det skulle ske genom detta fulspel. När flygtrafiken är mycket låg p.g.a. coronapandemin passar man på att konstatera att Bromma flygplats är olönsam.

Det är inte hederligt när regeringen låter ett statligt bolag konstatera att något är olönsamt, utan att beakta att andra aktörer skulle vara intresserade av att driva vidare. Det var inte hederligt när Vattenfall hävdade att Ringhals 1 och 2 vad olönsamma, och det är inte hederligt när Swedavia nu hävdar att Bromma flygplats är olönsam.

Dessutom är det inte seriöst att använda den allmänt minskade flygtrafiken under pandemin som underlag för långsiktig planering. Kanske kommer pandemin orsaka en långsiktigt minskad flygtrafik, kanske inte. Vi vet inte om, eller hur mycket, flygtrafiken långsiktigt kommer minska. Låt oss vänta något år efter pandemins slut innan vi drar några förhastade slutsatser om dess långsiktiga konsekvenser.

Arbetskraftsinvandringscertifiering

lördag 27 mars, 2021 kl. 14:08

Fackförbundet Sveriges Ingenjörer är kritiska kring hur arbetskraftsinvandring hanteras. Bland annat vill de avskaffa certifieringssystemet som Migrationsverket infört, som innebär att vissa arbetsgivare får mycket snabbare handläggning av sina ansökningar än andra.

Jag håller med om att certifieringssystemet är olyckligt, och att både alla arbetsgivare och alla migranter borde hanteras likvärdigt. Grundproblemet är dock att den normala handläggningstiden är orimligt lång, och det i sin tur beror delvis på att reglerna är krångliga. Om man förenklar reglerna (som jag skrivit om tidigare) blir det möjligt att pressa ner handläggningstiderna generellt.

Att ställa krav på kollektivavtal är dock ingen bra idé, det vore kontraproduktivt om man vill förenkla och snabba upp.

Kortare handläggningstider öppnar också för att göra arbetserbjudanden bindande för arbetsgivaren.

Om man dessutom reformerar flyktingmottagandet så kan Migrationsverket få mer resurser över till att hantera arbetskraftsinvandring.

Mobiluppdatering

söndag 28 februari, 2021 kl. 20:53

Vi får läsa att det är viktigt att ta hand om batteriet i sin mobiltelefon för att få den att hålla så länge som möjligt, och att man bör köpa en telefon med uppdaterad hårdvara för att klara uppdateringen av mjukvara så länge som möjligt, enligt Alexandra Wu, teknikexpert på miljöinstitutet IVL.

Alexandra Wu missar dock det viktigaste problemet, nämligen att tillverkarna av mobiltelefoner avsiktligt väljer att inte uppdatera operativsystemet särskilt länge. Detta har inte särskilt mycket med uppdaterad hårdvara att göra, tror man det har man nog gått på mobiltillverkarnas lobbyism. Naturligtvis vill mobiltillverkarna att folk ska köpa dyrare modeller med uppdaterad hårdvara istället för billigare alternativ.

Grundproblemet är att det inte finns något standardiserat gränssnitt mellan hårdvara och operativsystem i mobiltelefoner, därför måste operativsystemet anpassas efter varje modell, och kan bara fås från mobiltillverkaren. Operativsystemet Android, som idag används i nästan alla mobiltelefoner förutom Apples iPhone, utvecklas dock av Google. Så uppdateringar av operativsystemet kräver koordinering mellan Google och företaget som tillverkar mobiltelefonen. (Detta är dock ingen ursäkt för Apple som har det egna operativsystemet iOS till sin iPhone.)

Jämför detta med persondatorer, där man kan ta ett operativsystem från t.ex. Microsoft (Windows) eller Canonical (Ubuntu) och installera på i stort sett vilken dator som helst. Tillverkarna behöver ibland tillhandahålla drivrutiner för viss specialiserad hårdvara, men grundläggande funktioner fungerar ofta rakt av. (Detta gäller inte Apples Macintosh med det egna operativsystemet MacOS.)

Det kan vara så att hårdvaran skiljer sig mer åt i mobiltelefoner än i persondatorer. Men i så fall kan man lösa det genom att dela upp operativsystemet i två lager, ett hårdvarunära som tillhandahålls av mobiltillverkaren, och ett som ligger ovanpå som tillhandahålls av något mjukvaruföretag (t.ex. Google eller Microsoft). Dessa två lager kan då uppdateras i stort sett oberoende av varandra, och man kan fortsätta uppdatera det övre lagret även om mobiltillverkaren slutat uppdatera sin del. Detta skulle också möjliggöra att det finns flera konkurrerade system som kan köras på samma mobiltelefon (precis som för persondatorer), och det övre lagret skulle kunna bestå uteslutande av öppen källkod (som Android ursprungligen var tänkt, men som det i praktiken inte lägre är).

Det som krävs är ett väldefinierat och stabilt gränssnitt mellan de två lagren. Ett sådant skulle kunna bygga på existerande standarder som Android redan baseras på, som Linuxkärnan och OpenGL.

Om EU ska göra något åt detta så borde de låta mobiltillverkarna välja att antingen själva uppdatera i minst fem år (vilket Apple troligtvis skulle välja), eller öppna sin plattform för andra företag att tillhanda operativsystem (vilket kan vara ett alternativ för många andra tillverkare).

(Samma sak gäller surfplattor.)

Coronarestriktionsförvirring

söndag 28 februari, 2021 kl. 19:58

Från och med 1 mars införs nya restriktioner för restauranger och andra matställen. På matställen utan egen entré (t.ex. Food Courts) får bara ensamma personer sitta och äta, och restauranger måste stänga 20:30 (oavsett alkoholservering).

Branschorganisationen Visita är kritisk, och påpekar att Folkhälsomyndigheten har gång på gång sagt att restauranger är en säker plats där det inte förekommer någon större smitta. Det stämmer, Folkhälsomyndigheten har påstått detta. Och det är lätt att hålla med om att dessa restriktioner ter sig märkliga mot bakgrund av detta påstående. Dock så finns det studier från andra länder som visar att restauranger visst är en riskverksamhet när det gäller coronasmitta, och det är svårt att tro att just Sverige skulle vara annorlunda i detta avseende.

Så för att ha någon trovärdighet med dessa nya restriktioner måste Folkhälsomyndigheten erkänna att man tidigare haft fel, vilket man dock verkar patologiskt oförmögen att göra.

Dessutom tror jag att det är svårt att få trovärdighet och rimlig efterlevnad av restriktioner som framstår som så godtyckliga som dessa. Varför skarpare restriktioner för restauranger utan egen entré? Borde inte smittorisken snarare vara lägre i restauranger utan egen entré eftersom de ofta ligger i gallerior med högt till tak och stor luftvolym?

Bättre då med hårdare och tydligare restriktioner, t.ex. att servering av mat och dryck inte är tillåten inomhus över huvud taget, bara hämtmat och uteserveringar tillåts. Om vi snabbt kan få ner smittan kan restriktionerna sedan lättas.