Tre ministrar skriver på DN Debatt om vad regeringen tänker göra för att bekämpa människohandel för sexuella ändamål och prostitution.

Tyvärr så får man intrycket att regeringen på ett olyckligt sätt drar all form av prostitution över en kam. Därmed likställer man den människohandel som är rent slaveri (trafficking) med de svenska kvinnor som utan direkt tvång prostituerar sig. Det är inte bra eftersom samma åtgärder knappast är effektiva mot båda varianterna.

Det skrivs mycket om grov organiserad brottslighet och att rättsväsendet ska få bättre verktyg för att bekämpa den, så som hemlig rumsavlyssning (buggning) och brottsprovokation. Huruvia man överhuvudtaget bör tillåta buggning och brottsprovokation är i sig en intressant fråga, men jag lämnar den därhän för tillfället. Hur som helst kan den typen av åtgärder bara vara aktuella att tillämpa emot de som är misstänkta för grova brott. Människohandel är ett grovt brott och där kan sådana åtgärder vara aktuella.

Men att prostituera sig är inte olagligt, och att köpa sex betraktas inte som ett grovt brott. Och jag hoppas verkligen inte att man funderar på att kriminalisera prostitution eller börja betrakta alla sexköp som grova brott. Och det är ju helt orimligt att betrakta sexköp som organiserad brottslighet.

Det skrivs också lite om hur man ska ta hand om offren, och det är bra. Men jag tror att offer för trafficking (utländska kvinnor som oftast inte alls kan svenska eller vet något om det svenska samhället) och de socialt utslagna narkotikaberoende svenska kvinnor som utan tvång prostituerar sig är i behov av olika typer av hjälp.

En gemensam handlingplan för allt detta är ingen bra idé. Gör om, gör rätt.

Se tidigare inlägg.

Intressant? Andra bloggar om:
politik Bloggregeringen Lag och rätt

En stor del av Rysslands Internettrafik går via Sverige, och det går rykten om att det är denna trafik som är det primära syftet med FRA-lagen, se en gammal artikel i Computer Sweden. Den artikeln gick rätt så obemärkt förbi när den publicerades 17 juni.

När sedan Svenska Dagbladet tre veckor senare skriver samma sak och kryddar med att det finns planer på att kringgå Sverige och FRA så tar det hus i helvete. Flera motståndare till lagen blir upprörda över “avslöjandet” och de “nya uppgifterna”.

Försvarsminister Sten Tolgfors (m) säger att det är djupt oansvarigt att spekulera i att Ryssland kan vara målet eftersom det rör sig om rikets säkerhet.

Tolgfors har i och för sig rätt i att det är dumt att offentligt antyda att Ryssland är målet, för då kan Ryssland vidta motåtgärder (som t.ex. se till att omdirigera sin trafik så att FRA inte kommer åt den). Men man måste vara rätt så enfaldig om man tror något annat än att Ryssland fattade galoppen redan när propositionen lades 8 mars 2007. Hela den svenska debatten sen dess har rimligtvis varken gjort till eller från.

Det var alltså regeringen, med dåvarande försvarsminister Mikael Odenberg (m), i spetsen som agerade djupt oansvarigt och hotade Sveriges säkerhet när den la propositionen.

Troligtvis fattade Ryssland vart det barkade långt innan propositionen lades, skulden faller nog tillbaka på den förra socialdemokratiska regeringen som började utreda frågan. Men det friar inte den nuvarande regeringen, eller nuvarande försvarsministern, från ansvaret för att ha drivit frågan vidare. Men att skylla på media, kritiker och övriga debattörer är orimligt.

Om man ville avlyssna Rysslands kabelbundna trafik så borde man sett till att FRA i hemlighet kopplade in sig på just de kablar som går till Ryssland. Med tanke på att dessa kablar ägs av TeliaSonera, och att svenska staten äger 37 % av TeliaSonera (och tillsammans med finska staten äger 51 %) så borde det gå att ordna utan någon ny lagstiftning.

Intressant? Andra bloggar om:
politik Bloggregeringen Integritet

Från och med idag är det möjligt att konvertera gamla bensinbilar till etanoldrift (E85) och då få miljöbilsförmåner som t.ex. befrielse från trängselskatt i Stockholm, se artikel i E24.

Har man en gammal bil utan katalysator så kan man konvertera den utan krav på avgasprov och ändå får den klassad som miljöbil. Det är helt galet, det är risk att det blir ännu större utsläpp av hälsofarliga kolväten så som aldehyder.

Regeringen borde omgående ändra lagen så att bara modernare bensinbilar med katalysator klassas som miljöbilar efter konvertering, förslagsvis bara bilar som uppfyller 2005-års krav.

Bensinbilar utan katalyator ska inte konverteras, de ska skrotas!

Intressant? Andra bloggar om:
politik Bloggregeringen Miljö Trafik

Kristdemokraterna med Anders Wijkman i spetsen föreslår personliga utsläppsrätter för växthusgaser. Se artikel i SvD och KD:s rapport.

Jag tycker att det är helt feltänkt. Utsläppsrätter är i och för sig ett bra styrmedel för att minska utsläppen av växthusgaser. Men de bör riktas emot de som primärt ansvarar för utsläppen, d.v.s. industrier, kraftverk, flygbolag, rederier, jordbruk m.fl. Privatpersoner är huvudsakligen bara indirekt ansvariga för utsläppen, genom att köpa varor och tjänster som orsakar utsläpp. Privatpersoner är förvisso primärt ansvariga för utsläpp från personbilar, villapannor och liknande, men det hanteras bättre genom bränsleskatter. Och många privatpersoner är inte primärt ansvariga för några utsläpp alls, nämligen de som inte har egen bil och bor i ett hus med fjärrvärme.

Dock vore det önskvärt att föra in fler primärutsläppare i utsläppsrättssystemet.

Dessutom medför utsläppsrätter en omfattande administration och byråkrati (mycket mer än punktskatter). Därför vore det olämpligt att låta alla medborgare omfattas av det direkt, det skulle öka administrationskostnaderna drastiskt. Om bara större företag omfattas så kan kostnaderna hållas på en rimlig nivå.

Om de flesta primärutsläppare omfattas av utsläppshandel så kommer även privatpersoner och andra aktörer (företag som inte är primärutsläppare) indirekt involveras genom att produkter som orsakar stora utsläpp blir dyrare att köpa.

Dessutom riskerar personliga utsläppsrätter att missa den offentliga konsumtionens (det som staten och kommuner köper in) klimatpåverkan, och den är inte försumbar.

Och precis som SvD:s ledarblogg skriver så riskerar personliga utsläppsrätter innebära att staten får en obehagligt stor insyn i varje medborgares konsumtion.

Intressant? Andra bloggar om:
politik Bloggregeringen Klimat

En bensinstation i Piteå har efter påtryckningar av fackförbundet Syndikalisterna beslutat sig för att sluta sälja porrtidningar, se artikel i SvD.

Det känns lite obehagligt att Syndikalisterna de facto har inflytande över vilka tidningar som säljas på bensinstationer. Vilka tidningar blir det man vill ha bort nästa gång?

Nåväl, det är givetvis helt i sin ordning att den som driver en mack bestämmer vilka tidningar som ska säljas där.

Mer oroande är att mackens VD Mikael Åström inte nöjer sig med att ta bort porrtidningar från sin egen mack, han vill dessutom “bjuda in politiker till samtal och funderar på att starta ett nätverk som ska verka för att göra Piteå till en porrfri kommun“. Jag hoppas verkligen att politikerna vägrar befatta sig med detta, för om politiker började verka för att göra Piteå till en porrfri kommun så vore det på allvar ett hot mot yttrandefriheten.

Intressant? Andra bloggar om:
politik Bloggregeringen Yttrandefrihet

Moderatkvinnorna föreslår att skatten ska sänkas för ensamstående föräldrar, se artikel i SvD.

Partisekreterare Per Schlingmann (m) är positivt, och så är även Tobias Krantz (fp).

Socialminister Göran Hägglund (kd) är emellertid tveksam och tycker att det är olämpligt att införa regler som gör det ekonomiskt lönsamt för föräldrar att skilja sig.

För ovanligheten skull så håller jag med KD. Det kan förvisso vara tufft att vara ensamstående förälder, men det är också en situation som många (dock inte alla) frivilligt försatt sig i, och då bör man få stå sitt kast.

Om staten ska stödja utsatta ensamstående föräldrar så bör det göras selektivt gentemot dem som som faktiskt är utsatta, inte per automatik stödja alla ensamstående föräldrar. Dessutom är det inte bra att ytterligare krångla till skattesystemet.

Kanske borde man istället höja kravet på underhåll från den frånvarande föräldern?

Redan idag har vi ett system som de facto stödjer ensamstående föräldrar, nämligen bostadsbidraget.

Intressant? Andra bloggar om:
politik Bloggregeringen Ekonomi

En artikel i New York Times går igenom de två amerikanska presidentkandidaternas syn på etanolbränsle.

Den demokratiska presidentkandidaten Barack Obama förespråkar subventioner till ineffektiv etanolproduktion från majs i USA, och gillar dessutom tullarna mot import av den mer effektiva sockerrörsetanol från Brasilien.

Den republikanske presidentkandidaten John McCain vill avskaffa subventionerna och ta bort tullarna.

Ser man bara till denna fråga hade jag definitivt röstat på McCain.

Intressant? Andra bloggar om:
politik Bloggregeringen Energi

Utskottet för kultur och utbildning i Europaparlamentet har behandlat ett betänkande om “om mediernas koncentration och mångfald i Europeiska unionen”.

Detta betänkande innehåller, förutom en massa meningslöst fluff, två oroväckande förslag:

• Avgifter som står i proportion till det kommersiella värdet
  på det användargenererade innehållet införs […] i kommersiella publikationer, i syfte att motverka
  orättvis konkurrens emot professionellt mediefolk. Helt orimligt att reglera detta, om folk vill bidra med innehåll utan ersättning ska de givetvis få göra det, EU ska inte gå någon journalistkartells ärenden.
• Föreslår att bloggarnas rättsliga och allmänna ställning ska klargöras och uppmuntrar en frivillig klassificering av dem utifrån deras författares och utgivares yrkesmässiga och ekonomiska ansvar och intressen. Ett mycket luddigt uttalande som kan tolkas lite hur som helst. I värsta fall kan det tolkas som att man ska behöva registrera sin blogg hos någon myndighet, vilket vore helt horribelt. Och varför EU ska lägga sig i en frivillig klassificering förstår jag inte.

(Det verkar som om detta betänkande blev något förändrat när det gick genom utskottet, men det mesta tycks finns kvar.)

Riktigt läskigt blir det dock när man läser hur betänktandets upphovsman, den Estniske socialdemokraten Marianne Mikko tänker.

Hon vill bl.a. att den som blir omskriven på en blogg ska ha laglig rätt till replik. Den som föreslår något sånt har inte förstått hur bloggar fungerar, utan tror att det är som en tidning på Internet. Vem som helst som har tillgång till en Internetansluten dator och kan skriva kan enkelt och i princip gratis starta sin egen blogg, och för den som har något intressant att säga är det inte alltför svårt att få en läsekrets. Därmed kan den som blir påhoppad försvara sig på sin egen blogg. Dessutom brukar bloggar vara generösa med att tillåta kommentarer.

Mikko säger också att “bloggar förorenar cyberrymden med spam, felaktig information och illasinnat uppsåt” (min egen översättning). Men det är frivilligt att läsa en blogg! Bloggar kan inte spamma eftersom man enkelt kan sluta läsa en blogg som inte skriver något vettigt. Och vad gäller felaktig information så tenderar bloggosfären att vara hyggligt självreglerande eftersom det finns en så stor mångfald. Visst finns det många bloggar som skriver dumheter, men som läsare måste man vara kritisk och bedöma trovärdigheten. Det är bättre att folk lär sig att vara kritiska än att staten ska reglera (se tidigare inlägg om detta).

Jag har svårt att se något egentligt värde i detta betänkande. Det består bara av meningslöst fluff och luddiga förslag som i bästa fall är harmlösa och meningslösa, i värsta fall skadliga. Jag hoppas att Europaparlamentet avslår hela betänkandet när det ska upp i plenum 22 september, och att EU-byråkratin lägger sina resurser på något nyttigare.

Den svenske europaparlamentarikern Christoffer Fjellner rasar mot detta betänkande. Bra, stå på dig!

Jag tycker inte att EU ska befatta sig med lagstiftning kring media över huvud taget. Olika EU-länder har vitt skilda traditioner för hur medier och yttrandefriheten hanteras, t.ex. så har Sverige ett system (med ansvarig utgivare för tidningar m.m.) som skiljer sig radikalt från många andra EU-länder. Att införa gemensamma regler riskerar skapa stora problem.

I den mån det behövs reglering av bloggar så bör det skötas nationellt. Någon kanske invänder att nationell reglering är tandlöst mot det gränsöverskridande Internet. Måhända, men en EU-reglering är inte mycket effektivare eftersom Internet inte slutar vid EU:s gränser, det är enkelt att flytta sin blogg till USA, Norge eller något annat land.

Så vitt jag kan se behövs det ingen specifik reglering av bloggar över huvud taget, varken i Sverige eller EU. Bloggar lyder redan under de allmänna begränsningarna i yttrandefriheten, och som bloggare kan man bli fälld för bl.a. förtal. Så ska det naturligtvis vara, men några ytterligare regler just för bloggar behövs inte.

Se artikel i SvD och DN.

Intressant? Andra bloggar om:
politik Bloggregeringen EU Yttrandefrihet

Begreppet polsk riksdag kan snart bytas ut mot svensk riksdag. FRA-lagen klubbades igenom under bisarra former, trots att många riksdagsledamöter var tveksamma.

Efter att mobbinkören skrikit sig hes slutade omröstningen med att blott Camilla Lindberg (fp) röstade emot. Birgitta Ohlsson (fp) lade ner sin röst och Lisbeth Grönfeldt Bergman (m) svimmade under trycket. Hon har tidigare varit aktiv i fildelnings- och integritetsfrågor. Undrar just hur hon tänkte rösta? Carl Sigfrid (m) bekräftade tidigare att han skulle rösta nej, men lät sig (?) kvittas ut efter massiv övertalning.

De fyras kupp lyckade inte. Det hade räckt med dessa fyra riksdagsledamöters nej-röster för att förpassa lagen till papperskorgen. Fredrick Federley (c) och Annie Johansson (c) hade tidigare hög liberal svansföring. Många räknade med en nej-röst från deras sida, men de röstade ja efter några kosmetiska förändringar av lagen.

Nu manar centern till interna protester, och vi önskar Björn Pedersen m fl lycka till med centeruppropet. Belgien ställer Sverige inför Strasbourgdomstolen, vi ser även KU-anmälningar, polisanmälningar etc. Socialdemokraterna röstade nej till den borgerliga versionen av lagen, men har en egen variant på lut. Vänsterpartiet är tveksamma, och mp ställer sig helt på tvären. Falukorvs-nationalisterna i sd håller till största delen med om att Sverige behöver signalspaning i tråd. Medan fildelnings- och upphovsrätts-debattörerna i piratpartiet har varit ledande i motståndet mot lagen.

Utan en utmejslad konstitution, författningsdomstol och fria riksdagsledamöter blir det inte lätt att motstå dylika integritetskränkande lagar. Det säger en hel del om den demokratiska processen i Sverige. På ett sätt är det intressant det som sker, kanske blir fler medborgare medvetna om bristerna i vårt politiska system.

Politiker som nomineras internt har svårt för att driva en egen linje, det gäller uppenbarligen även de som fått många personröster. Trycket från partiledningen är intensivt, även när det gäller antidemokratiska lagar – som att konstant avlyssna svenskar och utlänningar UTAN skälig misstanke eller domstolsbeslut. Förespråkarna kallar det signalspaning i tråd, att koppla in en fet kabel hos alla operatörer och avlyssna trafiken medelst en superdator – är det verkligen SIGNALSPANING?

Jag har under flera dagar funderat på VARFÖR den här lagen är så viktig i ett samhällsklimat som sakta men säkert börjar skaka av sig terroristskräcken, och ett USA som snart gör sig av med Bush? Neokonservatismen är på reträtt, Obama leder stort, med lite tur så tas trupperna hem från Irak. Att under dessa betingelser rösta igenom denna spionlag vittnar om extremt dåligt omdöme.

Möjligen hade folket köpt konceptet ifall vi själva attackerats av terrorister eller deltagit i krig. Men så är inte fallet, Sverige tillhör jordens fredligaste länder, ändå har vi en av de mest aggressiva avlyssningslagarna. Ekvationen går inte ihop. Vi pratar om ett monumentalt felsteg.

Nu börjar efterspelet, och moderaterna – som varit mest drivande i frågan – har skapat sin egen tsunamikatastrof. MUF-ordföranden hotar att avgå, demonstrationer planeras vid riksdagens öppnade. Folk funderar på att kryptera sin e-mail, och delar med sig av tekniken.

Statsminster Reinfeldt är tydligen irriterad, han menar att motståndarna inte vet vad det egentligen handlar om. Jag undrar just VEM som vet. Moderaterna kräver dessutom tystnad från de anställda, och att de ej deltar i debatten.

Många liberala bloggare och debattörer väsnas om socialdemokraternas inkompetens, det är helt i sin ordning, men den största inkompetensen står tyvärr våra kära borgare för. Jag har aldrig sett maken till katastrof – landet var redo för förändring, folket var trötta på sossarna och Persson – och vad fick vi istället? Nya sossar och en ny Persson.

—

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om samhälle, politik, FRA, signalspaning, centern