Archive Page 3

Det står nu klart att riksdagen beslutade att anta FRA-lagen. Debatten var hård och det blev återremiss till Försvarsutskottet som återkom med ett något modifierat förslag.

Tyvärr så förändrar dessa modifikationer inget i grunden. FRA har nu fått befogenhet och uppdrag att bygga upp en teknisk infrastruktur för storskalig avlyssning av elektronisk kommunikation. De integritetsskyddsmekanismer som nu i sista sund lades till kommer enkelt att kunna plockas bort av framtida regimer som så önskar, men den tekniska infrastrukturen består.

Det är nedslående att se de tidigare så kritiska centerpartisterna Fredrick Federley och Annie Johansson rösta ja. Jag har full förståelse för att deras väljare känner sig svikna och blir arga, och ordet hyckleri känns inte alls främmande.

Det största hyckleriet står dock Socialdemokraterna för, som nu röstade nej fastän det var de som drev fram förslaget förra mandatperioden och så sent som ett drygt år sedan deklarerade att de i princip var för. Jag är övertygad om att om vi idag hade haft en socialdemokratiska regeringen så hade den drivit fram FRA-lagen (möjligtvis med några obetydliga skillnader) lika hårt som den nuvarande regeringen, och det enda som eventuellt hade stoppat dem hade varit motstånd från Västerpartiet och Miljöpartiet.

Till ljuspunkterna hör de två folkpartister som var de enda i Alliansen som inte röstade ja. Camilla Lindberg röstade nej och Birgitta Ohlsson avstod. Att avstå är förvisso rätt så mesigt, men ändå bättre än att rösta ja eller se till att bli utkvittad (vilket i praktiken blir att rösta med partilinjen).

Starkt och bra gjort Camilla! Det behövs fler som du i riksdagen.

Se tidigare inlägg.

Intressant? Andra bloggar om:

Afganistan har länge haft en plats i det svenska medvetandet, främst genom den svenska Afganistankommitténs uthålliga (alltsedan 1980) arbete. Idag har Storbritannien deklarerat att de ska utöka sina styrkor i Afganistan, och det vore ett utmärkt tillfälle för Sverige att hänga på och utöka sina.

Efter den i sammanhanget enkla invasionen av Irak har ett stort antal civila dött i Irak, under inbördeskrigsliknande förhållanden. USA försöker nu minska detta dödande och behöver resurser till att göra det, som man till förstone inte räknat med i kalkylen. Oavsett vad man tycker om invasionen i Irak står det klart att USA inte kan lämna nu utan stor blodspillan, grusat hopp om demokrati och instabilitet i hela området. Ökade insatser från andra länder än USA i Afganistan skulle avlasta USA så att mer resurser kan sättas i Irak.

Irland har röstat nej till Lissabonfördraget (Treaty of Lisbon), och jag är övertygad om att de flesta inte vet vad de röstat för, eller emot för den delen. På BBC talas det mycket om att det är en revolt mot eliten i Bryssel och mot ökad makt åt byråkraterna i Bryssel. Aktivister över hela Europa som vill se ett lösare europeiskt samarbete och EU-motståndare, hyllar bakslaget.

Men vad handlar egentligen då Lissabonfördraget om och hur passar det med de argument människor har emot fördraget? Låt oss titta på detta:

För de som är EU-motståndare
Lissabonfördraget ger möjllighet för ett land att smidigt gå ur EU. Det finns inte idag. De som är emot EU borde därför rösta för fördraget, och sedan ta sitt land ur EU (och gå med i EFTA om man vill behålla handel och rörlighet). Alltså, de som är emot EU borde rösta för, som ett första steg mot att gå ur EU.

Revolt mot eliten i Bryssel
Här finns det en poäng såvida att folkomröstningar undvikits i i stort sett alla länder.  Men Lissabonfördraget ger större makt åt europaparlamentet, som är folkvalt, och större makt åt nationella regeringar, som också är folkvalda. Alltså: Det nya fördraget ger alltså mer makt åt folkvalda församlingar än hur det är idag. Vad önskar sig då elitkritikerna? Telefonomröstningar?

Ökad makt åt Bryssel
Här finns det också att bita i, därför att Lissabonfördraget ger faktiskt en updelning i vad EU ska kunna bestämma om, och vad de inte ska kunna bestämma om. Om man tycker att det är för mycket makt i fördraget som ges till EU, så bör man kritisera detta. De länkar jag har gett ovan till fördraget är till Wikipedia, för att försöka hitta en källa på nätet som formats av både kritiker och supporters, och som också är någorlunda läslig. Här är hur den engelska sidan på Wikipedia sammanfattar vad EU ska kunna bestämma om enligt Lissabonfördraget:

Exclusive competence
The Union has exclusive competence to make directives and conclude international agreements when provided for in a Union legislative act.
  • the customs union
  • the establishing of the competition rules necessary for the functioning of the internal market
  • monetary policy for the Member States whose currency is the euro
  • the conservation of marine biological resources under the common fisheries policy
  • common commercial policy
Shared competence
Member States cannot exercise competence in areas where the Union has done so.
  • the internal market
  • social policy, for the aspects defined in this Treaty
  • economic, social and territorial cohesion
  • agriculture and fisheries, excluding the conservation of marine biological resources
  • environment
  • consumer protection
  • transport
  • trans-European networks
  • energy
  • the area of freedom, security and justice
  • common safety concerns in public health matters, for the aspects defined in this Treaty
Supporting competence
The Union can carry out actions to support, coordinate or supplement Member States’ actions.
  • the protection and improvement of human health
  • industry
  • culture
  • tourism
  • education, youth, sport and vocational training
  • civil protection
  • administrative cooperation

Ovan kan man se och kritisera. Det finns också en del lagstiftning om bl a mänskliga rättigheter som blir mer bindande, och man ska kunna ta beslut med kvalificerad majoritet.

Varför inga omröstningar?
Anledningen till att de flesta politiker i EU inte velat ha omröstningar om Lissabonfördraget är att fördraget är så komplext. Anledningen till att det är så komplext beror på att det är en massa länder med olika traditioner och värderingar som enats om det, och att det är lagtext.

Vägen framåt
Vägen framåt nu är att stycka upp fördraget och sedan folkomrösta om varje del i varje land. Nä, det går ju inte. Ingen del av fördraget kommer att klara sig genom alla länder, om den så skulle vara objektivt sett god och lukta nyklippt gräs. Kanske det är dags för ett tvåstegs-EU, där några länder som har både vilja och förståelsen går före., så får de andra gå med om och när de vill.

På onsdag 18 juni röstar riksdagen om den s.k. FRA-lagen (proposition 2006/07:63).

Den ger FRA möjlighet att avlyssna kommunikation i kabel som passerar landets gränser, och inte bara radiovågor i etern som nu. Det kan tyckas vara en liten skillnad, men det är det inte.

För att lyssna på radiovågor i luften behöver man inga särskilda befogenheter, det är bara att sticka upp en antenn i luften och börja lyssna. För att göra det i stor skala så krävs det givetvis en del resurser, men i princip kan vem som helst göra det.

Att avlyssna kabeltrafik är en helt annan sak. För att göra det måste man göra ingrepp i själva kabeln, och det är naturligtvis inte tillåtet att göra ingrepp i kablar som någon annan äger. Därför ger denna lag FRA extraordinära befogenheter att tvinga kabelägare att tillhandahålla avlyssning åt FRA. Det är något helt annat än att lyssna på radiovågor.

Det sägs att lagen innehåller en massa skyddsmekanismer som skyddar integriteten och förhindrar missbruk. Men problemet är att lagen ger FRA befogenhet och uppdrag att bygga upp en omfattande teknisk infrastruktur för storskalig avlyssning av kommunikation som går över Sveriges gränser, det handlar om telefoni, mobiltelefoni, SMS, epost, webbsurfning och mycket annat. Det finns inga tekniska gränser för vad som kan avlyssnas och vad man kan använda materialet till. När infrastrukturen väl är på plats är det lätt hänt att det med tiden blir en ändamålsglidning och spärrarna försvinner en efter en. Vem vet var det slutar?

Även om jag litar på den nuvarande riksdagen och regeringen så kan jag inte idag lita på nästa och nästnästa, eftersom jag inte vet hur de kommer att se ut. Jag vill inte sätta detta kraftfulla verktyg i händerna på okända kommande regimer.

Se tidigare inlägg.

Intressant? Andra bloggar om:

Läkaren Bengt Järhult sågar på SvD Brännpunkt regeringens förslag om en reformerad sjukskrivningsprocess. Socialförsäkringsminister Cristina Husmark Pehrsson går i svaromål.

Det är lustigt, ju mer jag läser Järhults artikel, desto mer gillar jag regeringens förslag. Järhult är helt fast i synsättet att man har samma arbetsgivare under hela sitt yrkesliv och det värsta som kan hända är att förlora denna arbetsgivare. Denna syn är förlegad och skadlig, och i sig själv en av orsakerna till de alltför höga sjuktalen.

Jag ser inte poängen i att den som är sjukskriven p.g.a. ett kroniskt eller väldigt långvarigt tillstånd som gör att man inte kan utföra sitt nuvarande jobb har kvar sin anställning. Då är det bättre för alla parter om man istället får hjälp att söka ett annat jobb som man har bättre förutsättningar att klara av.

Det är naturligtvis bra om arbetsgivaren kan ordna rehabilitering så att man kan återgå till nuvarande jobb, eventuellt med vissa anpassningar av arbetet. Men om detta inte är möjligt att åstadkomma på rimlig tid så borde arbetsgivarens ansvar upphöra. Jag förstår inte varför arbetsgivaren ska vara skyldig att försöka ordna ett helt annat jobb, vi måste bort från synsättet att man måste ha samma arbetsgivare hela arbetslivet.

Järhult pekar dock på ett verkligt problem med regeringens politik, nämligen att de som inte är med i a-kassan (vilket är rätt så många nuförtiden) faller mellan stolarna. Det är dålig planering av regeringen att först höja a-kasseavgiften så att många lämnar och sen lägga detta förslag. Regeringen planerar i och för sig att göra a-kassa obligatorisk, vilket skulle lösa problemet. Men man bor de ha löst den frågan först.

När man gör a-kassan obligatorisk bör man göra om den till en statlig och skattefinansierad arbetslöshetsförsäkringen som omfattar alla, precis som sjukpenningen. Den bör hanteras av Försäkringskassan och facken bör kopplas bort helt.

Se tidigare inlägg.

Intressant? Andra bloggar om:

Centerpartiet har under de senaste åren lockat till sig en rad människor med liberala och frihetliga åsikter. Partiet verkar ha högt i tak, och arbetar intensivt med sin förnyelse. Jag har själv haft stor respekt för centern, och t o m sett dem som ett möjligt alternativ att rösta på.

Maud Olofsson har vuxit i mitt anseende, det finns en styrka i att kunna samla så många unga liberaler och fritänkare under samma tak. Unga riksdagsledamöter som t ex Fredrick Federley har lockat till debatt och gjutit nytt liv i flera liberala frågor.

Centern verkar helt klart ha framtiden för sig.

Detta är den vackra bilden, bilden som sakta krackelerar. Vi börjar ana att det mesta är en falsk fasad, uppenbarligen är ord och handling inte nödvändigtvis alltid bästa vänner.

Vice statsministern och näringsminstern Maud Olofsson har under sin mandatperiod inte reformerat eller underlättat en millimeter för entreprenörer eller småföretagare. Näringsdepartementet är kanske det tystaste av alla departement, vi skulle förmodligen inte märka om det försvann tillsammans med både Olofsson och hela hennes parti. Det pratas mycket, men det händer absolut ingenting.

Fredrick Federley, de unga liberalernas hopp, framstår alltmer som en snacksalig partypingla och slarver, utan några djupare politiska ambitioner. Mediala stordåd, som att starta antifackliga salladsbarer och därefter gå i konkurs, premieras istället för tung reformpolitik, reformdebatt. Miljöminstern Andreas Carlgren fortsätter att mångla ut extraavgifter och skatter på allt som en påminner om växthusgaser och fossila bränslen. Och Medelsvenssons pengar går i allt större utsträckning till staten istället för barnen, familjen el dyl.

INGEN står upp när det gäller, ingen tar ansvar när det blåser kallt. Om några veckor kommer FRA-lagen att klubbas igenom, en lag som kväser medborgarnas frihet, underminerar pressfriheten/meddelarfriheten samt bryter mot Europakonventionen. En lag inspirerad av diktaturer som Kina och Saudiarabien, en lag som inte hör hemma i en västerländsk demokrati. Socialdemokraterna påbörjade arbetet, och nu avslutar den borgerliga alliansen projektet. Det verkar finnas en påtvingad enighet hos våra partier i frågan om avlyssning och datalagring, samt en lång historisk tradition av övervakning och registrering.

Vart har alla de vackra frihetliga rösterna tagit vägen? Alla ni som lovade så mycket? Allt jag hör är ett dovt skamset mummel. Ingen vågar rösta emot. Våra liberala politiker är rädda för att karriären ska få ett abrupt slut om de går emot partiet.

Själv undrar jag vad ni väntar på? FRA-omröstningen kanske ÄR det viktigaste i era politiska karriärer? Gör ett avtryck nu, eller lev resten av era liv som grå möss i riksdagens korridorer.

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

I dag är det exakt två veckor tills “Proposition 2006/07:63 – En anpassad försvarsunderrättelseverksamhet“, även kallad “FRA-lagen” röstas igenom i riksdagen.

Att lagen kommer röstas igenom råder det inga tvivel om. En stor majoritet av partierna i riksdagen är för förslaget, även om Socialdemokraterna hellre skulle vilja ha sina egna formuleringar. Om de liberala riksdagsledamöter som finns kvar, skulle ta och lägga ner sina röster, eller rösta emot förslaget den 17 juni, spelar faktiskt inte någon större roll. Om de skulle lyckas fälla förslaget kommer det återkomma, med socialdemokraterna som medförfattare, och i allra värsta fall efter valet 2010 och Thomas Bodström som avsändare.

Vid dagens ja till förslaget i försvarsutskottet ville nämligen oppositionen inte helt kasta det i papperskorgen, utan “att regeringen ska utreda saken bättre och återkomma till riksdagen”. Den som trodde att socialdemokraterna var bättre i frågan än sittande regering bör läsa den här motionen av herr Bodström som klart och tydligt skriver så här om FRA-lagen:

“Vi inser att det finns ett behov av att kunna signalspana också via kabel för att skydda Sverige och svenska medborgare från grov brottslighet som terrorism.”

Sossarna och alliansen sitter i samma båt.

Det är två veckor kvar till omröstningen i riksdagen som kommer ge försvarets radioanstalt rätt att avlyssna och övervaka all telefon- och internet-trafik. Personligen är jag en stor motståndare till förslaget, men jag vet inte om jag önskar mig ytterligare en uppskjutning av förslaget, stödd på konstjord andning. Riksdagsmajoriteten för att övervaka oskyldiga medborgare är helt enkelt för stor.

Det som verkligen skulle kunna förändra läget inför omröstningen om två veckor vore ett gammalt traditionellt mediedrev. Än så länge har tidningarna, med ett fåtal undantag, varit tysta. Var är kvällstidningsjournalistiken när den verkligen behövs? Var finns löpen om “hetsjakt på oskyldiga”, “massövervakning” och “yttrandefriheten hotad”. När det i går var tryckfrihetens dag skanderades det ut en bild över hur bra det var i Sverige, trots att FRA-lagen kommer påverka både källskydd och yttrandefriheten. Var är de långa skandalartiklarna om FRA?

För utan en riktig opinion i landet som dissar det där med massövervakning, handlar frågan om FRA-lagen endast om avsändare. Och finns det något som är värre än en FRA-lag om övervakning, så är det en FRA-lag om övervakning som Thomas Bodström står bakom.

Om ni inte redan läst vad Oscar Swartz, Rick Falkvinge, Emma Opassande, Christian Engström eller Projo har skrivit på ämnet, så gör det. NU.

Regeringens Globaliseringsråd har kommit med en rapport som säger att man ska storsatsa på elbilar. Det är mycket välkommet, troligtvis är elbilar den enda långsiktigt hållbara lösningen.

Forskningsminister Lars Leijonborg säger att elbilar ska stödjas mer än andra miljöbilar, bl.a. genom dubbelt så stor miljöbilspremie.

Det är hög tid att helt avskaffa miljöbilspremie och andra stöd för övriga “miljöbilar” (främst E85-bilar) och enbart gynna elbilar (och andra utsläppsfria bilar så som vätgasbränslecell).

Även elbilar bör uppfylla krav på låg energiförbrukning för att vara stödberättigade. När det gäller plug-in hybrider som även har förbränningsmotor så bör det ställas krav på att de ska kunna köras minst en viss sträcka (t.ex. 100 km) på el utan att förbränningsmotorn behöver användas.

Se tidigare inlägg.

Intressant? Andra bloggar om:

Om två veckor klubbar de folkvalda igenom en lag som i korthet går ut på att all svensk internettrafik kan spåras och lagras av FRA. Detta kommer givetvis att få konsekvenser; Christian Engström noterar att det journalistiska källskyddet i praktiken avskaffas. Hur kontakta en journalist anonymt om staten via FRA har tillgång till fullständiga data om vilka som har ringt och mejlat den journalisten, och kanske kopior av alla mejlen också?

FRA-lagen är den populära benämningen på en föreslagen lag som finns föreslagen i proposition 2006/07:63, som skulle ge FRA uppgiften att avlyssna Internettrafiken och telefonsamtal som går utanför landet. Internettrafiken kommer dock också att kunna avlyssnas inom Sverige, då mycket internettrafik går genom servrar i utlandet. Detta skall göras för att spana efter “yttre hot”, men kommer även att användas gentemot civila som inte är misstänkta för något brott. Förslaget innebär att all trafik som går via utlandsbaserade servrar, även populära webbsidor som Google, Hotmail och Wikipedia, kommer att övervakas. Lagen är tänkt att röstas igenom den 17 juni 2008, för att sedan börja gälla 1 januari 2009 (saxat från Wikipedia).

Vi käkar sill, lapar sol och tycker att livet inte är så illa efter ett halvår av mörker av kyla. Men på myrstacken borta vid Norrström sjuder det av aktivitet. När vi bryr oss som minst, när vi knappt orkar titta på nyhetsprogrammen eller läsa ledarsidorna – då smäller det till.

Jag uppmanar alla riksdagsmän oavsett färg att visa mod och rösta emot förslaget.

Förslaget har fått hård kritik från flera håll för att vara ett allvarligt ingrepp i den personliga integriteten. Teleoperatörer i Finland har uttryckt oro i och med att det kan bli olagligt för dem att koppla telefonsamtal genom Sveriges nät, eftersom telefonsamtal enligt finsk lag inte får avlyssnas. Google har deklarerat att man inte kommer att investera i nya servrar i Sverige om lagförslaget går igenom. Peter Fleischer, Googles ansvarige för integritetsfrågor, har om förslaget sagt:

“Vi kan helt enkelt inte kompromissa med våra användares integritet och låta svenska myndigheter ta del av data som kanske inte ens rör svensk aktivitet. […] Förslaget är sprunget ur en tradition inledd av Saudiarabien och Kina och hör helt enkelt inte hemma i en västerländsk demokrati.”

Förslaget har även kritiserats för att urholka meddelarskyddet samt att den stider mot Europakonventionen, som gäller som en del av svensk grundlag
(saxat från Wikipedia).

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

En bomb har briserat utanför Danmarks ambassad i Pakistan. Bomben har hittills dödat åtta personer. Det råder ingen tvekan om att det är islamister som ligger bakom, och att man valt ut Danmark som måltavla.

Den påstådda anledningen för islamister att tycka illa om Danmark är Mohammed-teckningarna som publicerades. Men dessa har ju publicerats på många andra ställen, och det finns gott om anda länder som islamister lätt skulle kunna tycka sämre om.

Det egentliga skälen är:

  • Mohammedteckningarna är en enkel story att förstå, trycka och sprida.
  • Danmark är ett litet land med mindre resurser än USA eller för den delen i det här sammanhanget Israel. Islamister vill därför statuera ett ett exempel med Danmark, i förhoppningen att de hittat en lagom liten och oförberedd fiende.

Vi måste därför göra solidaritet med Danmark. Jag skriver “göra” istället för att “visa”, för solidaritet har blivit något av ett urvattnat ord som mest verkar handla om show, protestsånger och deklarationer.

Sverige bör bistå Danmark med samarbete och resurser runt ambassader i världen, om danskarna så önskar, och EU måste föra upp fråga om Danmarks säkerhet och markera att ett angrepp på Danmark är ett angrepp på EU. EU bör därför göra ett uttalande snarast om ambassadattacken och EU-länder bör bistå Danmark med de resurser som Danmark önskar.

Some Danish embassies around the world have been threatened since a cartoon depicting the Prophet Muhammad was reprinted in Danish newspapers in February. The cartoons, deemed offensive to Islam, led to worldwide protests when they were first printed in September 2005.

Läs mer: BBC NEWS | South Asia | Blast by Pakistan Danish embassy