Fulspel om Bromma flygplats

måndag 3 maj, 2021 kl. 19:54

Jag skrev tidigare att jag hoppades på att Miljöpartiet skulle driva igenom sitt förslag att lägga ner Bromma flygplats.

Nu verkar det som om jag blivit bönhörd.

Jag hade dock inte riktigt väntat mig att det skulle ske genom detta fulspel. När flygtrafiken är mycket låg p.g.a. coronapandemin passar man på att konstatera att Bromma flygplats är olönsam.

Det är inte hederligt när regeringen låter ett statligt bolag konstatera att något är olönsamt, utan att beakta att andra aktörer skulle vara intresserade av att driva vidare. Det var inte hederligt när Vattenfall hävdade att Ringhals 1 och 2 vad olönsamma, och det är inte hederligt när Swedavia nu hävdar att Bromma flygplats är olönsam.

Dessutom är det inte seriöst att använda den allmänt minskade flygtrafiken under pandemin som underlag för långsiktig planering. Kanske kommer pandemin orsaka en långsiktigt minskad flygtrafik, kanske inte. Vi vet inte om, eller hur mycket, flygtrafiken långsiktigt kommer minska. Låt oss vänta något år efter pandemins slut innan vi drar några förhastade slutsatser om dess långsiktiga konsekvenser.

Arbetskraftsinvandringscertifiering

lördag 27 mars, 2021 kl. 14:08

Fackförbundet Sveriges Ingenjörer är kritiska kring hur arbetskraftsinvandring hanteras. Bland annat vill de avskaffa certifieringssystemet som Migrationsverket infört, som innebär att vissa arbetsgivare får mycket snabbare handläggning av sina ansökningar än andra.

Jag håller med om att certifieringssystemet är olyckligt, och att både alla arbetsgivare och alla migranter borde hanteras likvärdigt. Grundproblemet är dock att den normala handläggningstiden är orimligt lång, och det i sin tur beror delvis på att reglerna är krångliga. Om man förenklar reglerna (som jag skrivit om tidigare) blir det möjligt att pressa ner handläggningstiderna generellt.

Att ställa krav på kollektivavtal är dock ingen bra idé, det vore kontraproduktivt om man vill förenkla och snabba upp.

Kortare handläggningstider öppnar också för att göra arbetserbjudanden bindande för arbetsgivaren.

Om man dessutom reformerar flyktingmottagandet så kan Migrationsverket få mer resurser över till att hantera arbetskraftsinvandring.

Mobiluppdatering

söndag 28 februari, 2021 kl. 20:53

Vi får läsa att det är viktigt att ta hand om batteriet i sin mobiltelefon för att få den att hålla så länge som möjligt, och att man bör köpa en telefon med uppdaterad hårdvara för att klara uppdateringen av mjukvara så länge som möjligt, enligt Alexandra Wu, teknikexpert på miljöinstitutet IVL.

Alexandra Wu missar dock det viktigaste problemet, nämligen att tillverkarna av mobiltelefoner avsiktligt väljer att inte uppdatera operativsystemet särskilt länge. Detta har inte särskilt mycket med uppdaterad hårdvara att göra, tror man det har man nog gått på mobiltillverkarnas lobbyism. Naturligtvis vill mobiltillverkarna att folk ska köpa dyrare modeller med uppdaterad hårdvara istället för billigare alternativ.

Grundproblemet är att det inte finns något standardiserat gränssnitt mellan hårdvara och operativsystem i mobiltelefoner, därför måste operativsystemet anpassas efter varje modell, och kan bara fås från mobiltillverkaren. Operativsystemet Android, som idag används i nästan alla mobiltelefoner förutom Apples iPhone, utvecklas dock av Google. Så uppdateringar av operativsystemet kräver koordinering mellan Google och företaget som tillverkar mobiltelefonen. (Detta är dock ingen ursäkt för Apple som har det egna operativsystemet iOS till sin iPhone.)

Jämför detta med persondatorer, där man kan ta ett operativsystem från t.ex. Microsoft (Windows) eller Canonical (Ubuntu) och installera på i stort sett vilken dator som helst. Tillverkarna behöver ibland tillhandahålla drivrutiner för viss specialiserad hårdvara, men grundläggande funktioner fungerar ofta rakt av. (Detta gäller inte Apples Macintosh med det egna operativsystemet MacOS.)

Det kan vara så att hårdvaran skiljer sig mer åt i mobiltelefoner än i persondatorer. Men i så fall kan man lösa det genom att dela upp operativsystemet i två lager, ett hårdvarunära som tillhandahålls av mobiltillverkaren, och ett som ligger ovanpå som tillhandahålls av något mjukvaruföretag (t.ex. Google eller Microsoft). Dessa två lager kan då uppdateras i stort sett oberoende av varandra, och man kan fortsätta uppdatera det övre lagret även om mobiltillverkaren slutat uppdatera sin del. Detta skulle också möjliggöra att det finns flera konkurrerade system som kan köras på samma mobiltelefon (precis som för persondatorer), och det övre lagret skulle kunna bestå uteslutande av öppen källkod (som Android ursprungligen var tänkt, men som det i praktiken inte lägre är).

Det som krävs är ett väldefinierat och stabilt gränssnitt mellan de två lagren. Ett sådant skulle kunna bygga på existerande standarder som Android redan baseras på, som Linuxkärnan och OpenGL.

Om EU ska göra något åt detta så borde de låta mobiltillverkarna välja att antingen själva uppdatera i minst fem år (vilket Apple troligtvis skulle välja), eller öppna sin plattform för andra företag att tillhanda operativsystem (vilket kan vara ett alternativ för många andra tillverkare).

(Samma sak gäller surfplattor.)

Coronarestriktionsförvirring

söndag 28 februari, 2021 kl. 19:58

Från och med 1 mars införs nya restriktioner för restauranger och andra matställen. På matställen utan egen entré (t.ex. Food Courts) får bara ensamma personer sitta och äta, och restauranger måste stänga 20:30 (oavsett alkoholservering).

Branschorganisationen Visita är kritisk, och påpekar att Folkhälsomyndigheten har gång på gång sagt att restauranger är en säker plats där det inte förekommer någon större smitta. Det stämmer, Folkhälsomyndigheten har påstått detta. Och det är lätt att hålla med om att dessa restriktioner ter sig märkliga mot bakgrund av detta påstående. Dock så finns det studier från andra länder som visar att restauranger visst är en riskverksamhet när det gäller coronasmitta, och det är svårt att tro att just Sverige skulle vara annorlunda i detta avseende.

Så för att ha någon trovärdighet med dessa nya restriktioner måste Folkhälsomyndigheten erkänna att man tidigare haft fel, vilket man dock verkar patologiskt oförmögen att göra.

Dessutom tror jag att det är svårt att få trovärdighet och rimlig efterlevnad av restriktioner som framstår som så godtyckliga som dessa. Varför skarpare restriktioner för restauranger utan egen entré? Borde inte smittorisken snarare vara lägre i restauranger utan egen entré eftersom de ofta ligger i gallerior med högt till tak och stor luftvolym?

Bättre då med hårdare och tydligare restriktioner, t.ex. att servering av mat och dryck inte är tillåten inomhus över huvud taget, bara hämtmat och uteserveringar tillåts. Om vi snabbt kan få ner smittan kan restriktionerna sedan lättas.

Elhaveri i Texas

lördag 20 februari, 2021 kl. 16:58

Den extrema kylan i Texas har orsakat omfattande elavbrott, och denna kombination har i sin tur lett tiotals dödsfall och säkert många fler skadade, se artikel i DN.

Sverige är i flera avseenden olikt Texas, vi är vana vid kallt väder och snö och vi har välisolerade bostäder med robust uppvärmning. Men det finns också likheter, nämligen att vi har ett eftersatt energisystem med små marginaler, i synnerhet när det är kallt väder.

Detta borde bli en varningsklocka för oss. Vårt samhälle är väldigt beroende av att energisystemet fungerar hela tiden. Även när det är extremt väder, ja i synnerhet när det är extremt väder. Om vi skulle drabbas av omfattande elavbrott samtidigt som det är extremt kallt, extremt varmt eller vi har något annat som belastar samhället (t.ex. en pandemi) så kan det snabbt bli riktigt jobbigt och många människor dö i onödan. I värsta fall leder det till kaskadeffekter där fler och fler delar av samhället kollapsar, som kollektivtrafik, sophämtning, livsmedelsförsörjning och vattenförsörjning.

Det duger inte att, som regeringen brukar göra, slå sig till ro med att vi producerar ett nettoöverskott av el på årsbasis, det är i sammanhanget tämligen ointressant. Vi behöver garanterad effekt och elförsörjning året runt, även när det är extremt väder. Det innebär att vi behöver goda marginaler i elproduktionen, se tidigare inlägg om detta.

Det kan också vara bra att successivt sträva efter att minska sårbarheten för elavbrott. Det kan ske genom att under kontrollerade former ha planerade elavbrott för att identifiera sårbarheter och åtgärda dem, se tidigare inlägg om detta.

En mer konsumentnära elproduktion kan också hjälpa, så att beroende av det nationella elnätet minskar. Solceller i kombination med batterilagring är intressant för detta, eftersom de går att skala ner väldigt mycket med bibehållen effektivitet. Observera dock att vindkraft inte är till mycket hjälp här eftersom moderna vindkraftverk är relativt stora (minst 1 MW) och ofta placeras långt ifrån elkonsumenterna (som i Norrland och ute till havs).

Asylboende

söndag 14 februari, 2021 kl. 17:43

I somras ändrades den s.k. EBO-lagen så att asylsökande som flyttar till utsatta områden utpekade av kommunen, inte längre har rätt till dagersättning. Enligt Migrationsverket har detta dock inte haft någon märkbar effekt, många väljer att flytta dit trots att de inte får någon ersättning.

Detta problem bottnar i att Sverige tar emot många asylsökande vid gränsen, och att det tar orimligt lång tid innan deras ansökan är behandlad och definitivt besked om uppehållstillstånd eller utvisning kommer, med flera möjligheter att överklaga och förhala processen. Det är inte ovanligt att det tar flera år, ibland upp till tio år.

Så kan vi inte ha det. Om vi över huvud taget ska ta emot långväga asylsökande vid gränsen måste prövningen snabbas upp betydligt, och de som får avslag utvisas snarast. Sänk ambitionsnivån på rättssäkerhet genom att minska överklagandemöjligheterna och tillåt inte nya asylansökningar så länge den asylsökande är kvar i Sverige.

Asylsökande bör inte uppmuntras bo på den reguljära bostadsmarknaden förrän de fått asylansökan beviljad. Tillhandahåll boende, mat och annat nödvändigt via Migrationsverkets asylboenden, men ge inga penningbidrag. EBO-lagen var feltänkt och bör avskaffas helt.

Polisprioriteringar

onsdag 10 februari, 2021 kl. 20:47

Först får vi läsa att antalet skjutningar i Sverige slog rekord under 2020, så även antalet döda och skadade av detta. Sen får vi läsa detta:

Till följd av coronapandemin har polisen i Göteborg kunnat lägga mer resurser på att ta fast sexköpare. Resurser som vanligtvis används till bland annat för att hålla ordning på fotbollsmatcher, konserter och stökiga nätter på stan. När det mesta är inställt har polisen kunnat göra fler insatser. Fler områdespoliser utbildas också inom ämnet.

(se här)

Man skulle kunna tro att polisen nu när resurser frigörs skulle använda dessa för att bekämpa de kriminella som skjuter ihjäl folk. Men tydligen är det viktigare att gripa sexköpare, åtminstonde i Göteborg.

Se tidigare inlägg om sexköpslagen.

Dammsugningsransonering

söndag 7 februari, 2021 kl. 15:16

Elpriset i Sverige är just nu tämligen högt, vilket fått några industrier att tillfälligt minska produktionen. Svenska Kraftnät menar att det är bra för miljön att elkonsumtionen minskar när elpriset blir högt, eftersom det ofta innebär att elen är smutsigare än vanligt, en större andel är producerad av importerad kolkraft eller i oljekraftverket i Karlshamn. På samma tema har nu Svenska Kraftnät också rekommenderat privatpersoner att tillfälligt minska sin förbrukning, t.ex. att inte dammsuga.

Detta är korrekt, givet situationen är det bra för miljön att dra ner på elkonsumtionen just nu när elpriset är högt. Men det kan vara värt att fundera över varför vi hamnade i denna situation. Även om det har varit rätt så kallt i stora delar av landet senaste veckan så är situationen långt ifrån extrem, tvärt om får man kallt räkna med att det kan bli så här i februari, varje år. Kylan borde inte komma som en överraskning, det är något man kan förutspå och bör planera för. Planen från regeringen och ansvariga myndigheter verkar vara att importera kolkraft, köra oljeeldade reservkraftverk och uppmana folk att inte dammsuga.

Detta är högst oroande, av flera skäl. Dels är reservkraftverk till för att användas vid kriser och extrema situationer, inte under en tämligen normal februarivecka. Vad händer om det blir ännu kallare, eller om någon annan allvarlig störning inträffar? Vi har för små marginaler i elsystemet, och det ökar risken för haveri och omfattande elavbrott.

Dels är det dåligt för miljön och klimatet när vi tvingas importera kolkraft och köra oljekraftverket i Karlshamn.

Slutligen blir det i längden dåligt för ekonomin om industrin upprepade gånger tvingas dra ner produktionen p.g.a. orimligt höga elpriser.

Så hur hamnade vi i denna olyckliga situation? Jo, för att Ringhals 1 avvecklades vid årsskiftet, och Ringhals 2 ett år tidigare. Denna förtida avveckling var inte motiverad av tekniska eller strikt ekonomiska skäl, Vattenfall planerade ursprungligen för att driva dem vidare till 2025. Men regeringens orimliga energipolitik med bl.a. den nu avskaffade straffskatten på kärnkraft och troligtvis dolda påtryckningar på det statligt helägda bolaget Vattenfall ledde till denna förtida avveckling av Ringhals 1 och 2. Regeringen och Vattenfall försöker nu hävda att detta skedde av affärsmässiga skäl, men det är bara bortförklaringar. Detta är inget annat än en fortsättning på den öppet politiskt motiverade stängningen av Barsebäck 1999 och 2005. Socialdemokraterna har helt enkelt låtit de notoriskt kärnkraftsfientliga partierna Miljöpartiet och Centerpartiet diktera svensk energipolitik.

Dessutom svek oppositionspartierna Moderaterna och Kristdemokraterna genom att gå med i Energiöverenskommelsen 2016, och började först när det var för sent att protestera mot den förtida stängningen av Ringhals 1 och 2.

Migrationshaveri

lördag 6 februari, 2021 kl. 17:49

En undersköterska från Azerbajdzjan som har arbetat på Karolinska sjukhuset i Stockholm i fyra år ska nu utvisas från Sverige, se artikel på SVT.

Återigen får vi se konkreta exempel på hur Sveriges migrationspolitik har havererat. Hon kom till Sverige med man och ett barn 2008 och sökte asyl. Asylansökan avslogs, men de gav sig inte utan överklagade och ansökte på nytt och de fick möjlighet att tillfälligt jobba i Sverige under tiden. Det senaste avslag- och utvisningsbeslutet kom i augusti 2019, men de kunde trots detta stanna och fortsätta arbeta här (helt lagligt så vitt jag förstått). Först i oktober 2020 blev hennes man omhändertagen och i december 2020 utvisad till Azerbajdzjan. Hon själv är dock kvar i Sverige och har fortsatt tillstånd att arbeta.

Det dröjde alltså över tio år från första asylansökan innan definitivt avslag kom. Och efter detta avslag har hon kunnat stanna kvar i Sverige och jobba, helt lagligt, i ytterligare 1,5 år (och hennes man i drygt ett år).

Så här kan vi inte ha det. Det är helt orimligt att det ska ta tio år tills definitivt avslag, och ytterligare ett år till faktisk utvisning av asylsökande som Migrationsverket och Migrationsdomstol inte bedömer ha giltiga asylskäl.

Om vi över huvud taget ska ta emot långväga asylsökande vid gränsen måste prövningen snabbas upp betydligt, och de som får avslag utvisas snarast. Asylsökande bör inte tillåtas arbeta på den reguljära arbetsmarknaden förrän de fått asylansökan beviljad. Sänk ambitionsnivån på rättssäkerhet genom att minska överklagandemöjligheterna och inte tillåta nya ansökningar så länge de är kvar i Sverige.

Se tidigare inlägg.

Ojämlikhetsviruset

söndag 31 januari, 2021 kl. 11:28

Biståndsorganisationen Oxfam har släppt en rapport om att ojämlikheten ökat i värden under coronapandemin. De hävdar att

covid-19 ser ut att öka den ekonomiska ojämlikheten i nästan alla världens länder samtidigt. Det är första gången det händer sedan mätningarna började för över hundra år sedan.

samt

den ekonomiska krisen är över för de rikaste. Världens tio rikaste personer har återhämtat sin ekonomi rekordsnabbt och tjänat en halv biljon dollar under pandemin

Det sistnämnda avspeglas i hur börserna i Sverige och många av världens länder utvecklats: ett kraftigt fall under februari-mars 2020, sedan en återhämtning som i november 2020 nådde upp till samma nivå som före pandemin och fram tills idag stigit ytterligare. Så det är inte bara världens tio rikaste personer som återhämtat sin ekonomi rekordsnabbt och tjänat pengar, alla som inte blivit av med jobb eller annan inkomst och investerat tungt på börsen har kunnat göra samma resa.

Varför har det blivit så här? Om man tittar tillbaka så ser man att Stockholmsbörsens index (OMXS30) ungefär fördubblades under 10 år från början av 2010 till början av 2020 och sedan nådde den dittills högsta nivån precis före det kraftiga fallet i februari 2020. Sveriges BNP ökade dock bara med cirka 20 procent under samma period.

Det är rimligt att anta att börsen över tid ska följa BNP, men sedan 2009 fram tills tills idag har börsen stigit mycket snabbare än BNP. Detta leder lätt till ökad ojämlikhet eftersom de fattiga i bästa fall kan räkna med att få det bättre i takt med BNP-ökningen (löner stiger sällan snabbare än BNP), medan de rika som har stor del av sin inkomst av kapital blir rikare i takt med börsutvecklingen.

Troligtvis är en stor del av förklaringen till detta att vi levt med extremt låga räntor och expansiv penningpolitik alltsedan finanskrisen 2008. På detta ser vi nu land efter land, och EU, driva fram stora “coronapaket” som innebär att staten lånar upp pengar och underfinansierar budgeten, vilket troligtvis förklarar börsrusningen det senaste året.

Vill man på allvar göra något åt ojämlikheten så tror jag att man måste återgå till en mer sansad penningpolitik, med räntor på plus 3-5 procent istället för runt noll. Dessutom bör finanspolitiska excesser undvikas.

Slutligen bör man hålla koll på om t.ex. bostadspriser skenar iväg så som skett i Sverige på senare tid. Jag tycker inte att man direkt bör reglera bostadspriserna, det skulle troligtvis bara förvärra problemet. Men man kan t.ex. överväga att strama åt kreditgivningen, jag tror att den snabba prisökningen på bostäder till stor del förklaras av att det varit lätt att få lån till mycket låg ränta. Se tidigare inlägg om detta.