Religiös särlagstiftning är oacceptabelt

Sveriges Muslimska Förbund (SMuF) har skickat ett brev till de politiska partierna där de kräver särlagstiftning för muslimer i Sverige.

Deras krav bygger på en grundläggande missuppfattning av vad religionsfrihet innebär. Religionsfrihet innebär att staten inte ska favorisera någon viss religion, och inte heller motarbeta någon annan religion. Staten ska vara neutral. Det innebär också att diskriminering på religiös grund inte är acceptabelt. Det förutsätter föreningsfrihet, och att den omfattar religiösa samfund. Det förutsätter yttrande- och tryckfrihet, och att den omfattar religiösa budskap.

Religionsfrihet innebär dock inte att lagstiftningen måste anpassas för en viss religions behov. Det innebär inte att en muslim kan kräva att kunna göra allt som islam påbjuder. Sveriges lagar står över islams, och andra religioners, påbud. Det är inte heller så att regler som förbjuder sånt som muslimer vill göra (eller som påbjuder sånt som muslimer inte vill göra) per automatik utgör diskriminering av muslimer. Diskriminering blir det bara om reglerna medvetet utformas med huvudsakligt syfte att drabba muslimer.

SMuF vill att andra familjerättsliga relger ska gälla för muslimer, utan att närmare specificera vad detta skulle innebära. Det skulle t.ex. kunna innebära förbud för muslimska kvinnor att begära skilsmässa. Det vore helt oacceptabelt. Familjerätten måste bygga på grundläggande individuella rättigheter och gälla lika för alla, oavsett religion.

SMuF vill också ha möjlighet att ta ledigt vid de muslimska högtiderna. Detta problem uppstår p.g.a. att de svenska officiella helgerna är anpassade efter kristna högtider. Lösningen är att avskaffa de kristna helgernas officiella status och låta alla få större möjlighet att välja när de ska vara lediga. Vissa arbetsgivare tillämpar redan sådana regler. Det behövs alltså inte någon särlagstiftning för en viss grupp, lösningen är större individuell frihet för alla.

SMuF tar upp frågan om begravningsplatser för muslimer. Jag tror att detta grundar sig på att den kristna svenska kyrkan har ansvaret för begravningsväsendet i större delen av landet. Det ansvaret bör tas över av kommunerna, vilket redan skett i Stockholm och Tranås. Det borde underlätta att ta hänsyn till muslimer, andra religioner och ateister.

SMuF vill ha imamutbildning vid svenska universitet. Idag bedrivs utbildning av kristna präster vid svenska universitet. All sådan utbildning borde tas bort från universiteten, och de religiösa samfunden får själva ansvara för denna utbildning.

Intressant är att SMuF i slutet av brevet skriver:

Muslimerna kräver att samhället ska behandla dem på samma sätt som man behandlar infödda svenskar och muslimerna vill leva under samma förhållande som sina svenska grannar.

Jag har mycket svårt att se hur detta går ihop med deras krav på särlagstiftning.