Datainspektionens generaldirektör Göran Gräslund skriver på DN Debatt idag att en lag om privatlivets helgd kan behövas för att skydda integriteten på Internet.

Det tror jag är fel väg att gå, man skulle komma långt genom att göra som jag föreslog i ett tidigare inlägg som svar på Gräslunds förra artikel på DN Debatt.

Enligt en SIFO-undersökning vill 40 % av svenskarna ha högre skatt på onyttig mat än på annan mat. Det främsta skälet anses vara att motverka övervikt och fetma. Det är en dålig idé av flera skäl.

1. Människor bör ta ansvar för sitt eget liv och sin egen hälsa. Om jag äter onyttig mat så drabbar det bara mig, och ingen annan. Därför bör ansvaret också vara mitt och ingen annans.
2. Människor är olika, och mat som är onyttig för vissa kan vara harmlös eller till och med nyttig för andra. Alla lider inte av övervikt eller fetma. Vissa har problem med undervikt, även om det inte är lika vanligt, varför ska de tvingas betala mer för den mat som är bra för dem?
3. Att klassificera mat i “onyttig” och “nyttig” skulle leda till många svåra gränsdragningsproblem och skapa en omfattande byråkrati. Det blir mycket krångel och ökade kostnader för livsmedelshandlare. Dessa kostnader skulle leda till högre matpriser överlag.
4. Vi kan inte vara helt säkra på vad som är onyttigt och inte. För 5-10 år sedan trodde de flesta att fet mat var onyttigt och att man framförallt borde minska fettkonsumtionen. Numera anses inte fett vara så farligt längre, nu är det istället socker som är boven. Kanske dyker ytterligare en annan teori upp i framtiden? Sveriges Livsmedelsverk är inte kända för att hänga med i utvecklingen, deras nyckelhålsmärkning ligger efter.
5. Det finns olika aspekter på nyttighet/onyttighet hos mat. Hur mycket den bidrar till övervikt, hur den påverkar kolestorolvärdet, hur mycket vinaminer och antioxidanter den innehåller, etc. Det är inte alltid dessa aspekter sammanfaller, och hur ska man prioritera då? Låt varje människa själv prioritera detta efter sina unika förutsättningar, istället för att låta staten prioritera åt alla.

Kommentarer

Kommentar av Lennart Regebro den 2006-08-29 01:27:48

Ytterligare en anledning för staten att hålla sig undan är att den är för långsam. När staten väl har reagerat på probemet med övervikt, tragglat igenom idéer om vad man skall göra åt det, gjort en utredning, lagt fram ett lagförslag, debatterat det i TV, gjort en ny utredning och sedan tagit ett i grunden inneffektivt men ändå kostsamt beslut, så har problemet i regel åtgärdat sig självt.

Det blir fler och fler dieselbilar i Sverige, och nu är 20 % av de de nyregistrerade personbilarna dieseldrivna. Många hävdar att detta är bra för miljön eftersom dieselbilar drar mindre bränsle än bensinbilar och koldioxidutsläppen reduceras med nästan 20 %.

Det är bra att koldixidutsläppen reduceras, men det finns en hake. Dieselbilar släpper ut betydligt mer hälsofarliga kväveoxider och partiklar än bensinbilar. Detta är ett särskilt stort problem i storstäder. Kväveoxider bidrar även till försurning och övergödning.

Enligt en artikel i DN har webbhotellet JX Hosting tvingats säga upp avtalet med Jobbjakt.se efter att ha utsatts för påtrycknigar från Osynliga Partiet.

Det är oklart exakt vad påtryckningarna bestod i. Det handlade framförallt om överbelastningsattacker (DoS) och försök att hacka JX Hostings maskiner. I DN-artikeln står det att JX Hostings grundare utsattes för hot, men det är oklart om det bara handlar om hot att sänka hans maskiner, eller om det även var hot om våld.

Idag såg jag Al Gores film An Inconvenient Truth, som Centerpartiet ordnat en förhandsvisning av. Jag har tidigare sett Al Gore live när han besökte Stockholm, och jag kände igen mycket. I filmen nämnde han också att han bl.a. besökt Stockholm.

Filmen handlade alltså om klimatförändringen, den ökande växthuseffekten som orsakas av människans utsläpp av koldioxid från fossila bränslen. Al Gore lyckas mycket bra med att övertyga om att klimatförändringen är ett stort problem som vi måste ta på allvar. Han underströk också att problemet går att lösa om vi tar tag i det. Däremot var filmen tämligen summarisk när det gällde hur det ska lösas, bilismen och kolkraftverk pekades ut som problem.

Det talas ofta om att det behövs nya bilvägar för att komma tillrätta med trängseln i Stockholm. Norra Länken ska snart börja byggas, Österleden vill många ha och Västerleden (Yttre tvärleden) är också på tapeten.

Men hur genomförs egentligen sådana stora vägprojekt nuförtiden? Låt oss betrakta Södra Länken, det stora vägprojekt som senast genomfördes. Södra Länken stod klar för knappt två år sen. I vanlig ordning blebv Södra Länken dyrare än beräknat och slutade på ca 7,9 miljarder kronor.