Hur rättvist är Rättvisemärkt?

Många varor som vi importerar från fattiga (och inte sällan odemokratiska) länder är i många fall producerat under mycket svåra förhållanden för arbetarna. Rättvisemärkt försöker göra något åt detta genom att märka produkter som är producerade under bättre förhållanden. Det är en mycket bra tanke, men tyvärr är Rättvisemärkts kriterier delvis missriktade och kontraproduktiva.

Dels finns det kriterier som säger att produktionen inte ska kränka mänskliga rättigheter. Diskriminering är inte tillåtet och det måste finnas rätt och reell möjlighet att organisera sig fackligt. Det är bra kriterier.

Men sen så har de dessutom detta krierium (från Rättvisemärks hemsida):

Du ser till att arbetare och odlare får skäligt betalt för det arbete de utför

Det kan låta bra, men är i själva verket en smygsocialistisk attack på frihandel och marknadsekonomi. Dessutom förs småskalighet fram som något positivt. Detta riskerar leda till att de som ansluter sig till Rättvisemärkt på längre sikt tappar i konkurrenskraft och slås ut.

För att få tillstånd en hållbar positiv utveckling i fattiga länder så måste världshandeln bygga på frihandel och marknadsekonomi. Priserna måste sättas på en marknad där aktörerna konkurrerar med pris och kvalité. Det är inte hållbart att priserna sätts efter vad vi i Sverige tycker är “skäligt”. Dessutom är det i många fall nödvändigt att utnyttja stordriftsfördelar, och då kan man inte hålla fast vid småskalighet till varje pris.

Men det är viktigt att mänskliga rättigheter alltid respekteras, och att det finns möjlighet att organisera sig fackligt. Jag skulle önska att det fanns “Rättighetsmärkt” så att man kan köpa produkter där så är fallet, utan att stödja Rättvisemärkts smygsocialism och småskalighetsvurm.