Politisk strejk är oacceptabelt

I protest mot regeringens förändringar i a-kassan har Syndikalisterna varslat om politisk strejk. Vissa LO-ledare vill göra samma sak, men LO:s centrala ledning säger nej till politisk strejk.

Det gör LO helt rätt i. I ett demokratiskt land som Sverige är politisk strejk helt orimligt och oacceptabelt. En strejk drabbar arbetsgivaren, och är bara legitim om man befinner sig i konflikt med arbetsgivaren. Men det är inte arbetsgivarna som ändrar på a-kassan, det är regeringen och riksdagen. Det är inte OK att straffa en oskyldig för att man är missnöjd med vad någon annan gör.

Det är inte OK att utsätta en icke-statlig arbetsgivare för strejk för att man inte gillar regeringens ändring av a-kassan. Precis som det inte är OK att slå sin fru för att man fick en utskällning av chefen på jobbet.

Av samma skäl är s.k. sympatistrejker oacceptabla. Sympatistrejk innebär att när de anställda i företag A strejkar p.g.a. konflikt med A så går även de anställda i företag B ut i strejk, trots att de inte har någon konflikt med B. Det bygger troligtvis på den absurda tanken på att alla arbetsgivare tillsammans konspirerar mot alla arbetare. Som en klok man sa, “av alla sorters strejker så är sympatistrejken den mest osympatiska“.

Alla former av strejk mot arbetsgivare som inte befinner sig i konflikt borde vara uttryckligen otillåtna och utgöra grund för uppsägning och skadeståndskrav.

Kommentarer

Kommentar av Björn on 2006-11-17 01:36:31 +0100

Dessvärre är strejkrätten en grundlagsbefäst rättighet. Vem som helst har rätt att inte gå till jobbet som en protestaktion, och detta även tillsammans med andra, detta torde inte vara några konstigheter. Politisk kamp har alltid oskyldiga offer, som till exempel när man höjer a-kasseersättningen för låginkomsttagare, eller när dessa sedermera strejkar.
På samma sätt har man rätt att inte köpa apelsiner från länder man tycker uppför sig illa, eller vadhelst man föredrar. Strejk handlar om att man i sann fri marknadsordning låter bli att sälja sin arbetskraft under en tid.

Kommentar av Björn on 2006-11-17 01:38:13 +0100

Dessutom har politiska strejker genom tiderna tvingat fram en hel del bra saker. Rösträtt, fred med Norge, slopandet av homosexualitet som en sjukdom med mera.

Kommentar av Lennart Regebro on 2006-11-17 02:31:59 +0100

Mycket välformulerat, Micke. Helt rätt.

Kommentar av T Lindholm on 2006-11-17 10:57:58 +0100

Bra Björn! Det borde inte vara svårt att förstå,om man VILL förstå!

Kommentar av T Lindholm on 2006-11-17 11:08:51 +0100

Här också lite info varför folk är så förbannade:
http://www.proletaren.se/index.php?option=com_content&task=view&id=626&Itemid=1

Kommentar av Mikael Ståldal on 2006-11-17 11:27:42 +0100

Björn,

Strejk handlar om att man i sann fri marknadsordning låter bli att sälja sin arbetskraft under en tid.

Om man är anställd så har man ingått ett avtal om att sälja sin arbetskraft. Så länge som detta avtal gäller och så länge som arbetsgivaren inte bryter mot det så innebär en strejk ett avtalsbrott. Och avtalsbrott är inte OK.

Skulle du tycka att det vore OK att arbetsgivare gör samma sak? Att de lock-out:ar anställda för att de är missnöjda med regeringens politik? Det skulle jag inte tycka vara OK. Avtal ska hållas, av alla parter.

Dessutom har politiska strejker genom tiderna tvingat fram en hel del bra saker. Rösträtt,

Ja, politisk strejk kan vara befogat i ett odemokratiskt land, och då i synnerhet om man har staten som arbetsgivare. Men så är inte fallet i dagens Sverige.

Kommentar av Mikael Ståldal on 2006-11-17 11:30:14 +0100

Intressant självmotsägelse i Proletären:

De tror alla att en minskad arbetslöshet på högerregeringens villkor skulle få betalas av arbetarklassen.

– Vad blir det för jobb, undrar Björn Dahlborg, och till vilka villkor. Vi blir tvungna att jobba för småpotatis och utan trygghet. Det blir svårt att planera en framtid.

– Om de får ner a-kassan tillräckligt lågt tvingas vi ta jobb för ingenting, säger Anders Räfling.

– Det är det som är meningen, säger Björn Dahlborg. Det här har ingenting med arbetslösheten att göra.

– Det blir inte fler jobb för att man försämrar för de arbetslösa, säger Ralf Dahlborg.

Det blir fler jobb, men ändå inte. Men med en sådan verklighetsbild så är det väl inte lätt att få logiken rätt alla gånger.

Kommentar av Johan Richter on 2006-11-17 12:07:56 +0100

Strejkrätten är visserligen grundlagsfäst Björn, men knappast på ett sätt som gör det otillåtet att förbjuda sympatistrejker. Direkt efter stadgandet om att stridsåtgärder på arbetsmarknaden är tillåtna, kommer nämligen en rejäl brasklapp som säger att den kan inskränkas i lag.

Vi har ju redan förbud mot strejker i syfte att undantränga kollektivavtal t ex, eller förbud mot stridsåtgärder riktade mot familjeföretag.

Kommentar av Micke Hemmingsson on 2006-11-17 12:42:23 +0100

Men alltså, är den enda legitima politiska handlingen att gå och rösta var fjärde år?

Kommentar av Mikael Ståldal on 2006-11-17 12:54:26 +0100

Den som tror att de enda möjliga politiska handlingarna är att rösta var fjärde år och att strejka har sällsynt dålig fantasi.

Kommentar av Micke Hemmingsson on 2006-11-17 12:59:38 +0100

Jag kan tänka mig massor av kreativa och roliga sätt att bedriva politik på. Det var en fråga riktad till dig Micke och uppenbarligen anser du att man kan göra mer än att rösta och strejka. Gott så. Då lämnar jag dig som referens när jag blir utsatt för repression nästa gång 😉

Kommentar av Louise Pettersson on 2006-11-17 15:52:29 +0100

Man skulle kanske uppmana syndikalisterna att skicka pepparkakor till regeringen i stället så de blir lite snällare? Det kanske skulle hjälpa? http://www.pepparkaksklubben.com .

När det gäller a-kassan så är det en massa löntagare som har betalat in pengar till denna under vissa villkor och man skulle också kunna se det som att regeringen bryter detta avtal genom att förändra villkoren. Tänk dig en person som kanske har betalat in full a-kasseersättning i många år och nu blir arbetslös. Givetvis måste det vara möjligt att förändra a-kassereglerna men eftersom samtidigt hade jag förväntat mig en längre omställningstid . Borgarna verkar satsa på att genomföra så mycket de bara kan så fort som möjigt innan de åker ut igen. Gör de inte det så har vi verkligen fått ett osolidariskt samhälle.

Eftersom arbetslösa per definition inte kan strejka och är ganska maktlösa
så måste någon kämpa för de arbetslösas rättigheter. Nu kan man ju i för sig hävda att om svenska folket är så jävla dumma så de röstar fram en borgerlig regering som försämrar a-kassan så får de skylla sig själva. Men arbetslösa har det jävligt nog redan som det är idag. Se exempelvis http://www.anstallningslos.se
Men framför allt är den strejk som SAC har lyst ut är så kortvarig att den snarast är att betrakta som en symbolisk markering än som ett ekonomiskt hot.

Kommentar av Mikael Ståldal on 2006-11-17 17:17:53 +0100

Med tanke på att a-kassan hittils har varit kraftigt subventionerad av skattemedel så är argumentet att regeringen bryter avtal tämligen svagt.

Men även om regeringen skulle ha brutit mot något avtal så blir inte en politisk strejk mot icke-statliga arbetsgivare mer rätt, för det är inte de icke-statliga arbetsgivarna som brutit mot något avtal.

Kommentar av Louise Pettersson on 2006-11-20 14:15:19 +0100

Att a-kassan har varit subventionerad av skattemedel beror på att vi har haft ett resonemang där vi ansett att människor inte ska fara illa bara för att de blir arbetslösa.
Problemet med en politik där man sänker a-kassan är att den knappast underlättar en omställning för den som blir arbetslös. I många fall ser arbetsmarknaden så att det blir mycket svårt att hitta ett stadigvarande arbete inom den bransch eller det yrke som den arbetslöse hittils har haft, och det kan exempelvis kräva vidareutbildning eller att man flyttar. Krymper man den tid den arbetslöse får på sig för att göra sådana omställningar så blir resultatet att denne försöker klänga sig fast i kortare anställningar inom samma område. Därför så motverkar det att man skär i a-kassan också idealet om en flexibilitet på arbetsmarknaden.

Nej strejken riktade sig inte heller mot enskilda arbetsgivare utan mot förändringar på hela arbetsmarknaden som påverkade alla löntagare, och därför är det fullt logiskt om löntagare från olika branscher och arbetsområden strejkar. Eftersom det inte handlade om en strejk i vanlig mening utan snarast om en symbolisk markering genomförd av ett mindre antal personer så är resonemanget om “oskyldiga arbetsgivare” en principiell fråga utan större praktiskt intresse.