Fler studenter borde skaffa barn

En åldrande befolkning framställs ofta som ett hot mot Sveriges och andra EU-länders framtida ekonomi. Nu senast i en artikel i DN.

Ett stort problem är låga födelsetal. Här ligger Sverige relativt bra till jämfört med många andra EU-länder, men jag är rädd för att det kan sjunka framöver. Det är nämligen så att den genomsnittsliga åldern när man skaffar sitt första barn stiger hela tiden, nu ligger den på cirka 30 år och kommer troligtvis stiga ytterligare. Detta riskerar i sig att sänka födelsetalen eftersom de som väntar långt över 30 med att skaffa sitt första barn kommer få svårt att skaffa ett andra (även om de vill), eftersom det runt 37 års ålder blir biologiskt svårare att skaffa barn.

Jag tror att en stor del av anledning till att folk skaffar barn allt senare är att många vill vänta tills man har ett fast jobb med hyfsad lön, och det det dröjer allt längre innan man kan få det. Och det är inte så konstigt eftersom dagens föräldrarförsäkringssystem gör det väldigt förmånligt att skaffa barn när man har ett fast jobb med hyfsad lön. För t.ex. högskolestudenter är det inte alls lika förmånligt att skaffa barn.

Det är nog bra att tonårsgraviditeter är sällsynta, men jag har svårt att se någon anledning till att de som fyllt 20 år ska anses för unga för att skaffa barn. Det borde ses som lika naturligt att skaffa barn medan man studerar på högskola som när man befinner sig i arbetslivet. Föräldrarförsäkringen och andra system borde utformas så att skillnaden i hur förmånligt det är att skaffa barn mellan att vara student och att ha ett fast jobb minskas. Samtidigt så bör man ställa lika stora krav på att högskolan ska anpassas till att studenter skaffar barn som man ställer på att arbetsgivare ska anpassa sig efter att deras anställda skaffar barn.

Man skulle kunna tro att antalet barn som råkar ut för skilsmässor och trasslig uppväxt skulle öka om folk skaffade barn tidigare. Men så behöver det inte bli. Antalet skilsmässobarn har ökat samtidigt som föräldrarna blir äldre, och beror rimligtvis på andra faktorer än föräldrarnas ålder.

Kommentarer

Kommentar av Johan Richter on 2006-11-25 13:22:41 +0100

Själv tycker jag att man borde helt avskaffa kopplingen mellan inkomst och föräldrarpenning. Det finns ingen anledning varför man ska betala ut mer pengar till folk med högre inkomster.

Detta skulle också som bieffekt minska minska skillnaden i hur förmånligt det är att skaffa barn vid olika tidpunkter.

Kommentar av Tom on 2006-11-25 14:46:52 +0100

Fast den som läser 3-årigt gymnasium följt av 4-årig universitetsutbildning är 22 år med en internationellt sett bra examen, eller 23 om man gör lumpen. Var bokför vi de kvarvarande sju åren?

Kommentar av Mikael Ståldal on 2006-11-25 16:09:54 +0100

Att avskaffa inkomstbortfallsprincipen i föräldrarförsäkringen är ett sätt att lösa problemet. Fast det kan ju ha nackdelar på andra områden.

Kommentar av Mikael Ståldal on 2006-11-25 16:12:43 +0100

Tom,

Det är en bra fråga. Det är helt klart också viktigt att se till att ungdomar kommer in på arbetsmarknaden tidigare. Det är viktigt i sig, men skulle troligtvis också bidra till att pressa ner barnafödandet i åldrarna.

Kommentar av Frykman on 2006-11-29 17:58:06 +0100

Men hallå!

Ett år ska man ju gå på komvux efter gymnasiet. Sen ska man åka runt i Thailand ett år. Sen ska man läsa fel saker på högskolan ett eller två år innan man väljer rätt. Sen ska man fundera lite. Sen ska man vara arbetslös och sitta på datorteket, gå på soc och jobba svart. Hur mycket är vi uppe i nu..?

Kommentar av Christina den 2007-10-12 19:07:44

Tom, det är inte alls säkert att man vet vad man vill göra då man har slutat på gymnasiet. Jag har nyss börjat studera på Högskola, efter 3år i arbetslivet. Och jag är fortfarande osäker på vad jag vill göra när jag blir “stor”.