En ny världsordning?

Bo Ekman från Tällberg Foundation efterlyser en ny världsordning och motiveringen är främst finanskrisen och klimatfrågan.

Och visst, det finns säkert behov av att modernisera Bretton Woods-institutionerna (IMF, Världsbanken, etc). Och det finns behov av ett internationellt system för att hantera klimatfrågan, som är betydligt mer ambitiöst än Kyotoprotokollet.

Men en ny världsordning låter väldigt långtgående. Det är ganska tydligt att Ekman vill ha ett kraftigt ökat överstatligt beslutsfattande på internationell nivå, och att detta inte bara ska handla om klimatfrågan.

Världens i särklass mest långtgående och mest demokratiska system för överstatligt beslutsfattande är Europeiska Unionen. EU har byggts upp successivt under över 50 år, med tiden har EU både utvidgats och samarbetet fördjupats. Idag består EU av 27 stater med en sammanlagd befolkning på cirka 500 miljoner (cirka 8 procent av världens befolkning). Trots detta lider EU av problem med demokratiskt underskott, det överstatliga beslutsfattandet i EU uppfyller inte alla de krav som vi annars ställer på en demokratisk stat.

Vilka demokratiska problem skulle inte då ett hastigt genomdrivet (i detta sammanhang vore 10 år tämligen hastigt) globalt system för överstatligt beslutsfattande få? Troligtvis tämligen stora, även om vi antar att alla deltagande länder själva är demokratiska (som alla EU:s medlemsstater är).

Men tyvärr så är inte alla länder som Ekman tänker sig ska vara med demokratiska. Även om det säkert går att hålla länder som Nordkorea och Kuba utanför reellt inflytande så måste åtminstonde Kina och Ryssland vara med och ges inflytande om det ska vara någon mening med Ekmans planer. Och det går knappast att hålla alla övriga odemokratiska länder utanför reellt inflytande heller.

Vill vi verkligen underkasta oss en långtgående överstatlighet där regimerna i Kina och Ryssland har ett betydande inflytande? Det vill inte jag i alla fall.

Att i dagsläget, uppjagade av finanskris och klimatfrågan, hastigt genomdriva en långtgående överstatlighet på internationell nivå tror jag kan vara ett ödestiget misstag. Det är ett stort hot mot demokratin i världen.

Vad ska man då göra istället? Lös de konkreta problemen vi ser var för sig, med så lite global överstatlighet som möjligt. Var pragmatisk, inte utopisk.

När alla betydande länder i världen är stabilt demokratiska kan vi börja fundera på en långtgående global överstatlighet, inte förr.

Intressant? Andra bloggar om:

9 kommentarer to “En ny världsordning?”

  1. Magnus Andersson säger:

    http://commotionplanet.com/blog/war-on-terrorism/

    “Then Mikhail Gorbachev, while he was speaking at a world government planning session called the State of the World Forum in San Francisco, admitted, “The environmental crisis is the cornerstone of the New World Order.” He adds, “The threat of the environmental crisis will be the international disaster key that will unlock the New World Order.””

    Även Grodon Brown har talat mycket om “a new world order” för att möäta klimatkrisen, liksom naturligtvis Rom-klubben.

    De tror att resurserna är begränsade — kan fär dem även gälla bra miljö, där de gått på en i grunden felaktig idé att CO2 skadar klimatet — och att politiken måste gå in och lösa det problemet.

    Apokalyptiskt är detta också.

  2. Mikael Ståldal säger:

    Jag var rädd att mitt inlägg skulle locka tills sig konspirationsteoretiker, och jag fick tydligen rätt.

  3. Magnus Andersson säger:

    Äh, lägg av! Jag är inte konspirationsteoretiker. Inte mer än du i alla fall.

    Men Gorbachev, folk i Rom-klubben och andra har uttalat sig som Ekman. Det tänkte jag kunde passa att förmedla att det finns en del som driver i den riktningen. För det är man inte vara konspirationsteoretiker. Jag är tvärtom inte konspirationsteoretiker.

    Jag påpekade att kravet på politisk kontroll, som Ekman, Romklubben ohch andra uttrycker bygger på en felaktig syn på resurser.

    En världsregering för att möta miljöproblemet efterlyser du hur som helst.

  4. Magnus Andersson säger:

    Jag är f ö, att döma av ditt inlägg som jag nu lkläste om, mindre orolig än du för en världsregering.

    Du får gärna be om ursäkt för att du kallade mig konspirationsteoretiker.

  5. Mikael Ståldal säger:

    Magnus,

    om du inte är konspirationsteoretiker, varför länkar du då till en sådan (http://commotionplanet.com/blog/)?

    Jag efterlyser inte någon världsregering för att möta miljöproblemet. Jag efterlyser ett internationellt system för att hantera klimatfrågan, som är betydligt mer ambitiöst än Kyotoprotokollet. Jag vill alltså att det ska vara en mellanstatlig multilateral överenskommelse mellan så många som möjligt av jordens stater, inom FN:s ram. Med mer ambitiöst så menar jag inte mer överstatligt utan att det ska ställa högre krav på utsläppsminskningar.

    Jag vet inte riktigt vad du menar med “mindre orolig”. Syftar du på sannolikheten för att det blir så, eller på hur illa det vore om det blir så?

  6. Magnus Andersson säger:

    Ja, det har du rätt i, ursäkta! Hade ingen aning om vad det var för sajt, men det är en konspirationssajt! (Ska kolla vem i RSS-läsaren som länkade det!)

    Minns annars intervjuer med Gorbatjev där han framfört budskapet om ny världsordning, med en världsregering, vilket även en del sossar i Sverige har gjort. Inga konstigheter egentligen. De som anser att resurserna är begränsade och hotar att ta slut (under det att befolkningen ökar och/eller är hög) kan man väl kalla malthusianer som, var för sig, har en tendens att förorda global politik. Gordon Brown är också en sån filur. Skulle inte förvåna mig om Anders Wijkman, jämte Tällbergs Bo Ekman, har en liten släng av den tankegången…

    Men som sagt, INTE konspiration.

  7. Mikael Ståldal » Arkiv » Det är liberalt att vara för euron säger:

    […] idag, och att hastigt driva igenom något i stil med EMU på global nivå kan gå riktigt illa. Se tidigare inlägg om detta. Det finns dessutom mer akuta problem att ta i tu med på global nivå, t.ex. att avskaffa […]

  8. Mikael Ståldal » Arkiv » Positiva effekter av klimatåtgärder säger:

    […] Det internationella samarbetet som vuxit fram kan hjälpa till att hantera andra problem. Det är jag inte så säker på. Olika typer av problem kräver olika typer av samarbeten. Det har tidigare gått enklare än nu att åstadkomma internationellt samarbete mot ett globalt miljöproblem, nämligen Montrealprotokollet mot utsläpp som skada ozonskiktet. Ramarna i form av FN och EU finns ändå. Och internationellt samarbete är inte alltid nödvändigtvis av godo. […]

  9. Mikael Ståldal » Arkiv » Globala marknader och nationella välfärdsstater säger:

    […] efterlyser istället internationell samverkan och reglering av marknader. Som jag skrivit tidigare tror jag att detta är en vansklig strategi. Här måste vi vara pragmatiska och fokusera på att […]

Lämna en kommentar



(detta är en captcha)