Skatteverket har rätt

Skatteverkets generaldirektör Mats Sjöstrand skriver på DN Debatt idag. Han kräver att regeringen agerar för att stoppa okontrollerad spridning av de personuppgifter som Skatteverket hanterar (bostadsadress, taxerad inkomst, etc.).

Sjöstrand har rätt. Det är inte alls OK att dessa uppgifter, med hänvisning till offentlighetsprincipen, sprids helt okontrollerat på Internet via sajter som Ratsit. Det riskerar urholka förtroendet för både offentlighetsprincipen och för myndigheter som hanterar personuppgifter.

Sjöstrand föreslår att varje person ska kunna säga till att ens uppgifter inte ska lämnas ut vid massutlämnande, vilket han vill definiera som fler än tio personer. Jag skulle föredra att helt ta bort möjligheten att få ut personuppgifter om man inte har uttryckligt tillstånd från personen som uppgifterna rör, vilket jag skrivit om här. Men Sjöstrands förslag är mycket bättre än dagens situation.

Regeringen bör lyssna och agera snarast.

Se tidigare inlägg.

14 kommentarer to “Skatteverket har rätt”

  1. anonym säger:

    är det förmiddagsskämt från skatteverket:
    http://www.stpress.se/zino.aspx?articleID=14496

  2. anonym säger:

    läs nedan:

    http://www.stpress.se/zino.aspx?articleID=14123

  3. Göran Johansson säger:

    Varför inte avskaffa offentlighetsprincipen en gång för alla istället för att skära bort en bit i taget?

  4. Johan Segerström säger:

    Personligen anser jag att GD är ute och cyklar. Istället borde ALLA Skatteverkets _offentliga_ delar av register finnas tillgängliga på “nätet”. Så att var och en utan att behöva kontakta myndigheten ifråga kan söka på aktuella uppgifter. Detta skall således gälla bl. a. inkomst- och skatteförhållanden, folkbokföringen (Skatteverket övertog ansvaret från församlingarna för ett antal år sedan) m. fl. Detsamma borde även gälla i princip samtliga landets myndigheter. Ävenså domstolsväsendets domar och beslut. PUL är ju rena skämtet. T. ex. är en dom offentlig (förutom att vissa delar efter särskilda beslut KAN vara sekrestessbelagda). Exempelvis är de domar och beslut som Högsta domstolen, Regeringsrätten, Justitieombudsmannen (JO) m. fl. publicerar på sina hemsidor anonymiserade. Dock kan de alltid i oredigerat skick beställas från resp. myndighet. Detta är, enligt mitt förmenande, ett onödigt krångligt och tidskrävande arbete. Bättre vore därför om handlingarna publicerades oförvanskade. Ett annat exempel är Transportstyrelsens (tidigare Vägverkets) fordonsregister. Söker man på Annans fordon får man samtliga uppgifter utom ägaren om denne är en privatperson. Fyller man i ett faxnummer kommer uppgiften inom fem minuter. Varför krångla till det? Är en uppgift/handling allmän (= offentlig) skall den också vara tillgänglig via Internet.

  5. Annika Rydfelt säger:

    Varför skall hela landet få ta reda på mina privata inkomstuppgifter, min förmögenhet och andra förhållanden? Lever vi i ett demokratiskt samhälle med fria människor, eller under Stasi-tiden där alla ska spionera på varandra?

    Att söka i fordonsregistret kan inte alls jämställas med den mängd privatinformation som Skatteverket lämnar ut till folk utan anledning. Faktum är att det finns grannar och arbetskamrater som systematiskt kollar upp sina bekanta och medarbetare “bara för att få veta”. Själv har jag råkat ut för det vid fler än ett tillfälle. Det är inte så att den som inte vill att nyfikna jantegrannar ska kunna snoka i sina privata angelägenheter har “något att dölja”. Det finns faktiskt män och kvinnor som letar upp förmögenhetsuppgifter innan de går ut, spårar upp och “råkar” träffa en förmögen person i hopp om att det kan leda till romans. Det finns kriminella som också kan ha nytta av privata uppgifter. Man måste vara försiktig, inte dum och bläögd. Låt den supernyfikne skaffa sig en annan hobby istället.

    I andra länder är det faktist inte populärt att vara så pass nyfiken att man t.ex. frågar grannar och arbetskamrater hur mycket de tjänar. Är man en sådan person blir man snabbt utan vänner, då alla skulle undvika frågeställaren och t.o.m. uppmuntra andra att göra detsamma.

    Men här ska det hållas koll på alla. Jag tycker att Herr Sjöstrand har rätt i detta fall. Det är hög tid någon gjorde en sådan offentlig markering mot jantelagens idkare!

  6. Viveka säger:

    Förr i tiden kom ryska spioner till Sverige och “snodde” telefonkataloger för att använda vid spioneri på svenskar.
    Idag behöver överhuvudtaget ingen som vill spionera på svenskar lämna sina länder, utan kan enkelt hämta dessa uppgifter just på grund av den nu utarmade av offentlighetsprincipen, som sker via Internet.
    Jag ser verkligen ingen anledning till, varför den svenska offentlighetsprincip, ska upplåtas så lättvinligt för resten av världen, så tycker skatteverkets förslag är mycket bra.

  7. J säger:

    “Jag skulle föredra att helt ta bort möjligheten att få ut personuppgifter om man inte har uttryckligt tillstånd från personen som uppgifterna rör”

    Hur skall då den kritiska granskningen av makten gå till? Göra inbrott i Skatteverkets datorsystem?

  8. Annika Rydfelt säger:

    Det skall göras skillnad mellan offentliga personer och privatpersoner. Har jag inte valt att vara politiker eller högupsatt offentlig anställd skall mina uppgifter förbli privata såvida jag inte uttryckligen bett att de skall släppas.

    Det är lätt för den nyfikne att hela tiden skrika “offentlighetsprincipen” för att kunna fortsätta snoka i sina grannars angelägenheter, men den lagen skrevs för att underlätta granskningen av offentliga personer, inte privata individer.

    Har man tjänat ihop en slant eller gjort investeringar eller vunnit bingolotto måste man vara extra noggrann när man träffar nya människor som är supervänliga, och så ska det inte behöva vara.

  9. Johan Segerström säger:

    Offentlighetsprincipen är en flera hundra år gammal rättighet vi har tillämpat i Sverige. Och den skall vi slå vakt om. Den har inte alls tillkommit för granskningen av personer, utan för att granska myndighetens beslut. I princip ALL korrespondens till/från och inom en myndighet är offentlig och således fri att ta del av för envar. Vad är det egentligen för skillnad om jag direkt från berör myndighet rekvirerar en handling/uppgift, eller om den görs tillgänglig på ett smidigare, billigare men framför allt snabbare medium än Internet.

    Det är offentlighetsprincipen som gör det möjligt för en myndighet att SÄLJA sin information till UC och andra institut som sedan säljer den vidare ännu dyrare. De köper bl. a. in inkomst-, skatte- och folkbokföringsuppgifter om alla svenska medborgare från Skatteverket. Vidare köper de in uppgifter från kronofogden. Allt sammanställs sedan med hjälp av personnumret som är unikt och lätt identifierbart för varje enskild person och företag. Dessa kreditupplysningar utgör i sin tur underlag för om man anses lämplig som hyresgäst, kunna ta ett lån hos bank eller kontokortsföretag etc. Så utan offentlighetsprincipen tror jag inte någon bank eller annat kreditinstitut skulle vara särskilt välvilligt inställda till att låna ut pengar till köp av bostad, bil eller vad man nu tänkt sig.

    Jag är helt övertygad om att Skatteverkets GD tycker att så skall det förbli. Däremot ondgör han sig över att flera små uppstickare använder Internet som informationsbärare och att uppgifterna görs allmänt tillgängliga för alla envar. Och därtill gratis, eller i vart fall näst intill.

    Om man som enskild medborgare skulle ges möjlighet att själv bestämma vilka uppgifter man vill eller inte vill skall lämnas ut är vi snart väldigt illa ute. Hur skulle Du själv reagera nästa gång du går in på banken för att du behöver låna pengar till en ny bil eller ett hus och du har “spärrat” Dina uppgifter och banken säger: Tyvärr, vi har inte Dina inkomstuppgifter och utdrag från Kronofogden så vi kan inte bevilja dig något lån. Snacka om att det snart skulle råda anarki. Eller skall alla springa omkring med ett plastkort där uppgifterna samlats och vem garanterar i så fall säkerheten om kortet tappas, eller att uppgifterna inte manipulerats. Och hur göra om du vill beställa något per postorder eller, ve och fasa, över Internet?

    Visst, det finns säkert en och annan som har som intresse av att “snoka” i andras privatliv, men anser nog ändå att det får man stå ut med och offras på offentlighetens altare för att göra dagens samhälle så enkelt som möjligt att leva i.

  10. Mikael Ståldal säger:

    Göran Johansson,

    offentlighetsprincipen är viktig och ska givetvis behållas för alla handlingar som inte innehåller personuppgifter.

  11. Mikael Ståldal säger:

    Johan Segerström,

    Jag tror att dina farhågor är helt obefogade. Den som vill skydda sina inkomstuppgifter från allmänt snokande men ändå vill låna pengar från banken kan då ge banken fullmakt att få ut dessa uppgifter. Det är inte alls svårt att bygga upp ett sådant system, och det finns redan liknande system när det gäller belastningsregistret (som inte är offentligt, men vissa arbetsgivare vill ha utdrag ur) och högskolebetyg.

  12. Mikael Ståldal säger:

    J,

    Jag förstår inte varför en kritisk granskning av makten förutsätter att vem som helst kan ta reda på hur mycket jag tjänar.

  13. Magnus säger:

    Gäller offentlighetsprincipen samtal och kommunikation i samband med Tsunamin i Thailand, eller varför blev dessa handlinga sekrettesbelagda och tystades ner. Det vet vi ju alla förstås…:)
    Vi blir för varje dag mer likt 1984, och har redan passerat med råge.

Lämna en kommentar



(detta är en captcha)