Skattereform

SSU och LUF efterlyser på DN Debatt en ny skattereform.

Sveriges skattesystem reformerades senast 1991, och sedan dess har det gradvis förfallit. Både den nuvarande alliansregeringen och tidigare socialdemokratiska regeringar är medskyldiga till detta förfall. Det är inte svårt att instämma i att en ny reform är angelägen.

Dagens momssystem med tre olika momssatser med ibland godtyckliga avgränsningar är inte bra. Inte sällan säljer samma företag produkter med olika momssatser, vilket skapar gränsdragningsproblem och ökad administration. En av de värsta avarterna försvann nyligen när restaurangmomsen sänktes till samma nivå som för mat i butik, men de finns flera liknande fall kvar (så som böcker/e-böcker och danskurser/danstillställningar/konserter).

Inkomstskatten har också med värnskatt och jobbskatteavdrag blivit väl snårig, och det är svårt för folk att räkna ut sin egen skatt. Reavinstskatten på fastigheter är av någon outgrundlig anledning lägre än den generella kapitalskatten. Och vi har en rad rabatter på arbetsgivaravgiften för olika grupper, som inte verkar fungera som tänkt.

Ett problem med SSU/LUF-utspelet är att de låser sig vid att skattereformen inte är fördelningspolitiskt negativ. Det är inte en bra utgångspunkt för att skapa ett bra skattesystem, det bygger på (det högst tvivelaktiga) antagandet att dagens skattesystem är fördelningspolitiskt optimalt.

Utgångspunkterna bör istället vara att skattesystemet som helhet ska gynna produktiva jobb, motverka miljöförstöring, och vara enkelt och transparent. Skattesystemet bör inte gynna jobb för skattejurister, byråkrater och revisorer. En lyckad skattereform bör leda till Skatteverket kan minska sin personal och att efterfrågan på skattejurister och revisorer minskar. Dessutom måste man hålla ett öga på EU och omvärlden, så att Sveriges skattesystem inte skapar improduktiva incitament att flytta verksamhet eller kapital utomlands. Slutligen så bör skattereformen vara statsfinansiellt neutral, den ska inte leda till (ökat) budgetunderskott, men inte heller till varaktigt ökat skattetryck.

Vad kan man då göra?

  • Inför en enhetlig moms på 25 % som omfattar allt som idag har 6, 12 eller 25 % moms och eventuellt också vissa saker som idag är helt momsbefriade
  • Sänk kapitalskatten (och därmed ränteavdragen för privatpersoner) till 25 % (från dagens 30 %)
  • Höj reavinstskatten på fastigheter och bostadsrätter till 25 % (från dagens 22 %)
  • Avskaffa värnskatten och hela den statliga inkomstskatten
  • Avskaffa jobbskatteavdragen
  • Gör grundavdraget enhetligt (avskaffa “LO-puckeln”) och höj det till två prisbasbelopp per år
  • Sänk den kommunala inkomstkatten till 25 % i snitt (från dagens 31 %)
  • Avskaffa möjligheten till avdrag för resor till och från arbetet
  • Avskaffa alla rabatter på arbetsgivaravgiften och sänk den generellt
  • Höj fordonsskatter, bränsleskatter och trängselavgifter
  • Återinför någon form av fastighetsskatt

Däremot bör man inte:

  • Återinföra förmögenhetskatt
  • Återinföra arvs- eller gåvoskatt

Detta lär leda till signifikant minskade skatteintäkter för kommuner och landsting, det får man kompensera det genom ökade statsbidrag, ty statens skatteintäkter kommer att öka.

Intressant? Andra bloggar om:

2 kommentarer to “Skattereform”

  1. Mikael Ståldal » Arkiv » Sluta skapa jobb säger:

    […] kräver dock omfattande reformer för att fungera smärtfritt. Skattesystemet behöver reformeras så att skatten på arbete (inkomstskatt och arbetsgivaravgifter) blir väsentligen lägre, […]

Lämna en kommentar



(detta är en captcha)