Stefan Ingves bör stå på sig

Från många håll riktas krav på Riksbanken att sänka reporäntan vid nästa beslutstillfälle 16 december.

Hittills har dock Riksbankens direktion, med riksbankschef Stefan Ingves i spetsen, stått emot trycket och inte sänkt räntan.

Det gör Ingves helt rätt i. Dagens reporänta på 1,0 % är historiskt låg, den har bara varit lägre 2009-2010, i efterdyningarna till finanskrisen 2008.

Dessutom så leder en längre reporänta än 1,0 % till märkliga effekter som att inlåningsräntan blir 0 eller negativ, vilket knappast är lämpligt. Därför bör 1,0 % ses som den lägsta ränta man bör ha, lägre ränta än så bör bara vara aktuellt under mycket exceptionella förhållanden.

Med tanke på att Sveriges ekonomi för närvarande går hyfsat, och att det dessutom finns problem med för stor bostadsskuldsättning bland hushållen, så framstår det som direkt korkat att sänka räntan ytterligare.

Det är snarare så att räntan nu eller snart bör höjas, för 1,0 % bör inte ses som ett normalläge. Vi måste bryta vårt svåra beroende av finansmarknaden, och att vänja sig vid en högre ränta är ett bra första steg.

Det brukar sägas att det finns bättre verktyg än reporäntan för att dämpa bostadsskuldsättningen. Må så vara, men så länge dessa verktyg inte används i tillräcklig omfattning är det bra att Riksbanken tar hänsyn till detta.

Ett argument för sänkt ränta är att Sverige har underskridit inflationsmålet på 2 %. Jag har dock svårt att se varför det skulle vara ett problem att inflationen är “bara” 1 %. Målet bör snarare tolkas som att inflationen inte ska vara högre än 2 %.

Ett annat argument är att den svenska kronan är för stark, och att det drabbar exportindustrin. Men för de som har besparingar i svenska kronor och gillar att åka utomlands då och då är det bara bra att kronan är stark. Riksbanken måste se till helheten, och inte bara exportindustrins behov. Att med politiska medel aktivt och medvetet pressa ner värdet på valutan för att gynna exportindustrin är en form av protektionism som Sverige inte bör syssla med.

Jag antar att man också hoppas på att en lägre ränta leder till ökade investeringar i företag, vilket i sin tur leder till ekonomisk tillväxt och minskad arbetslöshet.

Jag tror dock att en ränta som närmar sig noll leder till en form ekonomisk singularitetseffekt där vedertagna ekonomiska samband upphör att gälla. Lite som att traditionella fysiska lagar upphör gälla när man närmar sig ljushastigheten, eller kommer nära ett svart hål. Därför kan man inte räkna med att en ännu lägre ränta leder till särskilt mycket mer investeringar.

Trots att reporäntan är 1,0 % så finns det flera mindre banker i Sverige som erbjuder enkla sparkonton med över 2,0 % ränta som omfattas av den statliga insättningsgarantin. Det innebär att man kan spara flera miljoner kronor och få drygt 2,0 % ränta utan risk. Kanske skulle en begränsning av insättningsgarantin leda till att folk använde en större del av sina besparingar till investeringar i företag, och amorterade mer på sina bostadslån. Det vore bra.

Jag litar på att du står emot trycket Ingves!