Korruptionsbekämpning

Enligt en artikel i Fokus så kommer USA:s ledande roll i världen på korruptionsbekämpning att försvagas nu när Donald Trump är president.

Om man ska försöka sig på en välvillig tolkning av Trumps uttalanden så skulle man kunna säga att det kanske inte bör vara statens roll att lägga sig i om det mutas inom näringslivet, så länge övriga lagar och regler följs.

Problemet är dock att i många fall så sker inte korruptionen strikt inom det privata näringslivet, utan något stat/delstat/kommun är också inblandad i form av politiker, myndigheter eller bolag med någon form av statligt sanktionerat monopol (t.ex. på någon form av infrastruktur).

Ett närliggande exempel på detta är när Telia mutade dottern till Uzbekistans president.

Grundproblemet är i och för sig att det lönade sig att betala mutor till presidentdottern, men det är svårt för något annat land att göra något åt detta direkt. Det vi kan göra är att förhindra våra företag att delta i korruptionen.

Denna korruption drabbar främst Uzbekistan och dess befolkning, och att Sverige förhindrar våra företag att delta i korruptionen i fattiga länder kan ses som en form av bistånd.

Det vore kanske lämpligt att reformera lagstiftningen kring mutor för att tydliggöra det särskilt allvarliga i att muta en statlig aktör. Att ett privat företag mutar ett annat privat företag kan ses som mindre allvarligt och jämföras med karteller och andra konkurrensbegränsningar.