EU:s planekonomiska hållbarhetstaxonomi, som jag kritiserat tidigare, börjar nu tillämpas av svenska myndigheter i form av statliga kreditgarantier för investeringar uppfyller vissa hållbarhetskriterier. Svenskt Näringsliv är kritiska, men man är bara kritiska till detaljer som kan missgynna svenska företag. Själva principen att staten (eller i det här fallet EU) bestämmer vilka investeringar som anses hållbara och ger dem gynnsamma kreditgarantier, verkar man gilla. Detta visar på hur principlösa Svenskt Näringsliv har blivit.