Vänsterpartiet fortfarande inte demokratiskt pålitligt
Mikael Ståldal
Det är välkänt att Vänsterpartiet (som tidigare hette Vänsterpartiet Kommunisterna, och ännu tidigare Sveriges Kommunistiska Parti) var trogna Moskva under hela tiden Sovjetunionen existerade, och därmed var ett direkt hot mot Sveriges säkerhet. Socialdemokraterna kände väl till detta, och såg noga till att hålla Vänsterpartiet utanför regeringen och känsliga säkerhetspolitiska sammanhang.
Efter Sovjetunionens sammanbrott 1991 började Vänsterpartiet tona ner och ta avstånd från sitt kommunistiska arv. Jag hade börjat tro att man nu efter 30 år och ett par generationsskiftningar i ledningen hade lyckats med detta fullt ut och blivit ett normalt parti som tveklöst och självklart stödjer demokrati både i Sverige och övriga världen.
Men det visade sig att jag hade fel. Vänsterpartiet har ännu inte fullt ut gjort upp med sin historia av att hylla diktaturer.
Sveriges Riksdag beslutade nyligen att bl.a. skicka några tusen pansarskott till det demokratiska Ukraina, så att de ska kunna försvara sig mot den hänsynslösa invasionen från diktaturen Ryssland. Samtliga partier i Riksdagen stödde detta, utom Vänsterpartiet.
Det är en sak att regeringen inledningsvis tvekade, eftersom de behöver tänka på landets säkerhet och ville försäkra sig att detta inte skulle provocera fram ett ryskt angrepp på Sverige (troligtvis genom att samordna detta inom EU och få någon form av säkerhetsgarantier från NATO-länder).
Men att som V gjorde rösta nej i Riksdagen när man vet att beslutet ändå kommer gå genom är något annat, då handlar det inte om landets säkerhet längre. Då handlar det om en fundamental oförmåga att självklart ta ställning för en erkänd demokratisk stats rätt att slippa bli oprovocerat invaderat av en diktatur, och att dra konsekvenserna av detta. Och det verkar som om man inte lyckats kapa banden till Moskva helt och hållet, vilket det finns fler tecken på.
Det finns en intern debatt inom Vänsterpartiet, och partiet verkar vara berett att ompröva detta. Men det spelar ingen roll nu, partiet har bekänt färg och visat hur pålitligt det (inte) är. Vänstersossen Daniel Suhonen hade fel när han raljerade över Centerpartiets ovilja att samarbeta med Vänsterpartiet, det finns skäl till att vara livrädda för Vänsterpartiet.