Carlgren fel ute i klimatfrågan

Miljöminister Andreas Carlgren (c) skriver på DN Debatt om de internationella klimatförhandlingarna med anledning av klimatmötet i Cancún nästa vecka.

Inför förra årets klimatmöte i Köpenhamn hade man orimligt stort fokus på finansiering, och det blev ett fiasko.

Nu försöker Carlgren att upprepa samma fiasko i år igen. Jag tror att det är ett stort misstag att göra klimatfrågan till en biståndsfråga. Klimatet bör vara en miljö- och enerigfråga i första hand, huvudsaken måste vara att försöka minska utsläppen. Och ambitionen bör begränsa sig till att minska utsläppen och hantera de konsekvenser som klimatförändringen ger.

Fattigdomsbekämpning i största allmänhet bör hållas utanför klimatfrågan. Istället för att försöka lösa alla världens problem på en gång så bör man koncentrera sig på ett problem åt gången. Klimatfrågan i sig är tillräckligt stor och komplex utan att man blandar in annat.

Bevarandet av regnskog, som huvudsakligen finns i fattiga länder, hör förvisso hemma i klimatfrågan. Men det rör sig om ett mindre antal länder som har mycket regnskog (främst Brasilien och Indonesien) och den frågan kan lösas separat med dessa länder utan att man nödvändigtvis måste blanda in alla fattiga länder i världen.

Det har visat sig att mycket av det bistånd som historiskt givits till fattiga länder har varit verkningslöst eller till och med kontraproduktivt. T.ex. då det har bidragit till korruption och finansierat odemokratiska och hänsynslösa regimer. På senare tid har man utvecklat biståndet för att undvika dessa problem. T.ex. så lägger man numera stort fokus på demokrati, eller utveckling mot demokrati, i mottagarlandet. Det kan leda till att vissa länder med synnerligen hopplösa regimer inte får något bistånd alls.

Med detta nya “klimatbistånd” som bl.a. Carlgren propagerar för så riskerar vi omintetgöra dessa framsteg då det tydligen ska ges helt oberoende av hur regimen i mottagarlandet beter sig. Carlgren nämner inte ordet “demokrati” en enda gång i sin debattartikel. Det hade kanske varit OK ifall det bara handlat om minskade utsläpp, men inte när det handlar om fattigdomsbekämpning och bistånd.

Jag håller med om att internationella transporter bör bära sina klimatkostnader genom skatt eller avgift på bränslen för flygtrafik och sjöfart, men det vore inte bra ifall intäkterna ovillkorligt gick ner i fickorna på diktatorer i fattiga länder.

Jag håller också helt med om att man bör arbeta för att få bort subventionerna på fossila bränslen, men det gäller främst rika länder.