Svenskt Näringsliv ute på irrävgar i högskolevärlden

Svenskt Näringsliv vill sänka studiebidraget och istället ge en större del som lån för högskoleutbildningar som sällan leder till jobb, konst och humaniora pekas särskilt ut. Se artikel i SvD och DN.

Biträdande utbildningsminister Nyamko Sabuni (fp) är kritisk. Hon menar bl.a. “Vi måste ha ett transparent studiemedelsystem som studenterna kan lita på och där regelverk är långsiktiga.”.

Det har Sabuni helt rätt i. Det är knappast önskvärt att på mer eller mindre godtyckliga grunder ha olika regler för studiemedel för olika högskoleutbildningar.

Och även om man skulle tycka så är Svenskt Näringslivs förslag helt bakvänt. Det borde i så fall snarare vara så att de utbildningar som ofta leder till välbetalda jobb, t.ex. civilingenjör och läkare, ges lägre studiebidrag eftersom man då har goda möjligheter att betala tillbaka studielån efter avslutad utbildning.

Jag kan i och för sig förstå hur Svenskt Näringsliv tänker, och de sätter fingret på sådant som helt klart är problematiskt. Men vissa av deras lösningsförslag är helt enkelt illa genomtänkta.

Jag delar kritiken mot hobbykurser på högskolan, men lösningen på detta är att ta bort dem därifrån helt och hållet. Den typen av kurser bör ges av andra än högskolorna och varken berättiga till studiemedel eller stor statlig finansiering. Se tidigare inlägg om detta.

Vad gäller problemet att alltför många läser utbildningar med tveksamt värde på arbetsmarknaden så löser man bättre det problemet genom att göra om studiemedelssystemet för alla. Ta bort studiebidraget helt och ge bara lån (fast högre lån än idag). Då skapar man incitament att i större utsträckning läsa kurser och utbildningar som lönar sig på arbetsmarknaden, utan att staten behöver peka ut vilka utbildningar detta skulle vara. Det blir marknadsstyrning helt enkelt. Se tidigare inlägg om detta.

Svenskt Näringsliv helt rätt i att man även bör öka dessa incitament genom att minska progressiviteten i inkomstskatten (avskaffa värnskatten och den statliga inkomstskatten).

I den mån staten ska styra högskoleutbildningarna så bör det ske genom dimensionering av antalet platser på olika utbildningar.

Intressant? Andra bloggar om:

1 kommentar to “Svenskt Näringsliv ute på irrävgar i högskolevärlden”

  1. Humanioras ribba övergår Svenskt Näringslivs förstånd | Anna Troberg säger:

    […] på att utarmas av industrins fanatiska bestsellerism. Det vore ohyggligt olyckligt om vårt utbildningssystem drabbades av samma fanatiska bestsellerism. Det skulle nämligen betyda att bara de delar av […]

Lämna en kommentar



(detta är en captcha)