Sluta skapa jobb

De senaste 30 åren eller så har det funnits ett axiom inom svensk politik som omfattats av i stort sett alla partier, från höger till vänster. Nämligen att “skapa jobb” är ett viktigt och överordnat mål i all politik.

Man är oense om hur detta bör göras. Lite förenklat så vill borgerliga politiker helst att jobb skapas i den privata näringslivet, medan socialistiska politiker inte har något emot att skapa jobb inom offentliga sektor. Men alla är rörande överens om målsättningen.

Inom Allianspartierna och Socialdemokraterna tycks det inte finnas minsta tillstymmelse till ifrågasättande av SkapaJobb. Med lite god vilja skulle man kunna tolka de idéer om arbetstidsförkortning, friår och liknande som finns hos Miljöpartiet och Vänsterpartiet som ett ifrågasättande. Men i praktiken är det halvhjärtat, och även MP+V stämmer i de flesta fall in i kravet på att skapa jobb. MP gillar i synnerhet att skapa “gröna jobb”.

Inte bara partipolitiker utan också många intresseorganisationer och forskare har anammat SkapaJobb.

Observera att målet att SkapaJobb inte är samma sak som den s.k. “arbetslinje” som främst förknippas med Nya Moderaterna och Alliansen. De är relaterade, men inte samma sak. SkapaJobb handlar om utbudet av arbetstillfällen, medan arbetslinjen handlar om efterfrågan på jobb, att förmå folk utan jobb att ta de jobb som finns tillgängliga.

Att utvärdera all politik mot SkapaJobb-målet ger märkliga effekter. Ett tydligt exempel på detta är restaurangmomsen. Alliansregeringen sänker restaurangmomsen från 25 % till 12 % med den huvudsakliga motiveringen att det skapar jobb, Socialdemokraterna vill nu höja den till 25 % igen med motiveringen att sänkningen inte skapade så många jobb som man hoppats på. Mot bakgrund av att momsen på mat i butik hela tiden varit 12 % och att varken Alliansen eller Socialdemokraterna vill ändra på det så är det märkligt att ingen av dem ens nämner problematiken och den ökande byråkratin med att ha olika momssatser på mat beroende på hur den äts (se tidigare inlägg om detta).

När SkapaJobb är det stora målet så blir allt annat oviktigt. Det är till och med så att man börjat mäta SkapaJobb-effektiviteten per krona i statliga reformer.

Jag tror att anledningen till SkapaJobb-målet är en kombination av en stark vilja att upprätthålla “full sysselsättning” som på 1960-talet, och en uppgivenhet inför effektiviseringar och automatiseringar inom industrin (nu accentuerad av IT-utvecklingen).

Jag menar att det är hög tid att på allvar ifrågasätta SkapaJobb-målet. Det är dags att sluta se jobb som ett självändamål, och istället fokusera på vad de producerar. Jobb måste skapa något av värde på ett effektivt sätt. Observera att effektivt värdeskapande jobb kan finnas både inom offentlig sektor och det privata näringslivet. Effektivisering och automatisering bör ses som en möjlighet till högre välstånd och livskvalitet, inte som ett hot.

Detta kräver dock omfattande reformer för att fungera smärtfritt. Skattesystemet behöver reformeras så att skatten på arbete (inkomstskatt och arbetsgivaravgifter) blir väsentligen lägre, istället kan man beskatta fastigheter, konsumtion (moms), miljöpåverkan och naturresurser högre. Det behöver bli enklare och mindre riskfyllt att anställa folk, och enklare att att driva näringsverksamhet i största allmänhet.

Jag förespråkar inte någon politiskt påtvingad arbetstidsförkortning som MP och V vill ha. Däremot vore det bra om dagens arbetstidsnorm luckrades upp så att det blir enklare för folk som så önskar att gå ner i arbetstid (och därmed även i lön). I möjligaste mån bör varje individ själv få göra avvägningen mellan mer fritid eller högre inkomst. Om detta leder till att folk i snitt arbetar mindre så är det inget problem.

Se tidigare inlägg.

Kommentarer

Kommentar av Mats Henricson den 2014-07-17 22:12:17

Amen, brother! En som skriver intressant om detta är: http://continuations.com

Inte alltid, men ofta. Nästan alltid väldigt intressant.

Kommentar av Martin J den 2014-08-04 12:02:46

Sänkt inkomstskatt kan vara samma sak som basinkomst – det beror på hur man utformar det.

Jobbskatteavdrag som bara ger pengar till de som arbetar, och mest till höginkomsttagare = mer ojämlik samhälle.
Höjt grundavdrag (skattefri inkomst) som ger lika mycket pengar till alla = mer jämlikt samhälle, och i praktiken basinkomst.

Världens rikaste man, Bill Gates, förespråkar 0% inkomstskatt. Han säger att mänskligt arbete inte bör belastas med straffskatter längre, för efterfrågan på det sjunker snabbt nog ändå.
Andra Silicon Valley-entreprenörer är mer inne på basinkomst, och jag tror det är saker som går hand i hand. Genom att låta människor få tillgång till mer pengar så kommer vissa frivilligt att lönearbeta något mindre, vilket i sin tur råder bot på en del av arbetslösheten och kan fördela välståndet mer vettigt i samhället. (Piketty, Standing, Wilkinson etc).

https://www.ted.com/talks/andrew_mcafee_what_will_future_jobs_look_like