Den liberala miljöpolitiken utgår från människan. Vi vill värna miljön eftersom en förstörd miljö är ett hot mot människors hälsa, välstånd och överlevnad. Liberalismen tar därmed avstånd från den naturromantiska syn som tillskriver naturen ett egenvärde oberoende av människan. Däremot erkänner vi ett ansvar gentemot alla människor, inklusive de som ännu inte är födda, vilket ger oss vittgående skyldigheter att ta hand om miljön.

En del nyliberaler menar att miljöpolitik är överflödigt och att alla miljöproblem kan hanteras med äganderätter enligt principen att all miljöförstörelse skadar någon människa eller någon som någon människa äger. Resonemanget har sina poänger, och i en del fall är äganderätter ett bra sätt att hantera miljöproblem. Men det funkar inte alltid. Många miljöpåverkande utsläpp är diffusa och det är praktiskt omöjligt att bevisa att just DHL:s lastbil släppte ut den kväveoxid som gjorde att bonden Nils fick sämre potatisskörd eller att moster Agda fick astma. Ännu svårare blir det med växthuseffekten där dagens utsläpp kan orsaka skador var som helst i världen flera decennier fram i tiden. Alltså behövs det en miljöpolitik som begränsar de utsläpp som vi vet kan orsaka problem, även om det inte går att bevisa någon konkret skada just nu.

Det viktigaste verktyget för att begränsa miljöfarliga utsläpp, och annan miljöfarlig verksamhet, är att internalisera externa kostnader. Det innebär att man uppskattar kostnaden för den miljöskada som uppstår (den externa kostnaden) och ser till att den som orsakar skadan får betala den (internalisera denna externa kostnad). I praktiken är det oftast svårt att uppskatta kostnaden för miljöskador, men även en halvtaskig gissning brukar ge godtagbara resultat. Det är också ofta svårt att identifiera vem som drabbas av skadan, då kan man låta pengarna gå in i statskassan i form av en miljöskatt.

Viktigt är att de miljöskatter eller avgifter som används för att internalisera externa kostnader sätts på konkreta miljöproblem och sätts i proportion till hur stort miljöproblemet är. Den generella elskatt som vi har i Sverige är ett exempel på hur man inte bör göra. Elförbrukning i sig är inte miljöfarligt, och olika sätt att producera el har vitt skilda miljökonsekvenser. Därför bör man istället ha miljöskatter på de konkreta miljöfarliga utsläpp som elproduktion orsakar, det skulle leda till att olika sätt att producera el drabbas av olika höga miljöskatter. (Man kan i och för sig tänka sig att det är vettigt att ha en fiskal skatt på el, precis som vi har fiskala skatter på arbete, fastigheter, kapitalintäkter etc, men då bör man inte låssas att det skulle vara en miljöskatt.)

Internalisering av externa kostnader kan även användas för sånt som strikt taget inte är miljöproblem, men som ändå orsakar olägenheter för andra människor. Biltrafik i storstäder orsakar egentliga miljöproblem genom avgasutsläpp, men också buller och trängsel (trängsel gör att andra människors resor tar längre tid). Trängselavgifter kan användas för att internalisera alla dessa kostnader.


31 kommentarer till “Den liberala miljöpolitiken”  

  1. 1 Bulten_i_Bo

    Tjena Stålis

    Med en liberal regering vid makten antar jag att jag kommer att erkännas full äganderätt över min iägenhet och mi sommarstugetomt, eller hur?

    Följaktligen måste då etersändande media nå en överenskommelse med mig innan dom börjar sända ut elektromagnetisk strålning över mina marker. Detta måste ju då gälla såväl 3g-mobiltelefoni som kommersiell reklamradio.

    Ett enkelt ja-svar på denna fråga och jag kan tänka mig att ställa min tjänster som statssekreteterare på miljödepartementet hos den nya bloggregeringen.

  2. 2 Mikael Ståldal

    Den nya regeringen kommer att införa ägandelägenheter som en ny upplåtelseform så att man kan äga sin lägenhet, och inte bara ha nyttjanderätt till den som med dagens bostadsrätter.

    Men jag anser inte att äganderätt till fastigheter (varken tomter eller lägenheter) ska vara absolut. Och jag anser inte att man ska behöva ha tillstånd för att sända radiovågor över någons fastighet, däremot ska man givetvis behöva ha tillstånd för att sätta upp radiosändare (t.ex. 3G-basstation) på någons fastighet.

  3. 3 Robin Hood

    Som nyliberal kan man visst hävda att staten skall kunna gå in och ta ut miljöavgifter på t ex koldioxid och så vidare, tvärtemot vad du påstår. Jag gör det bland annat. Anledningen till att jag gör det är för att det inte går att tillämpa avtal eller äganderätten på ett praktiskt sätt när det gäller miljöförstöring av luft och vatten som vi har tillsammans kollektivt.

    Även Nozick förespråkar att det kan vara rätt att tillåta rättighetskränkningar mot kompensation där det är praktiskt omöjligt att upprätta kontrakt innan handling företas.

  4. 4 Jörgen Modin

    Robin Hood skriver:
    > Som nyliberal kan man visst hävda…

    Mikael skriver ju faktiskt “En del nyliberaler menar…”, dvs alla nyliberaler behöver inte innefattas.

  5. 5 Bulten i Bo

    Och jag anser inte att man ska behöva ha tillstånd för att sända radiovågor över någons fastighet, däremot ska man givetvis behöva ha tillstånd för att sätta upp radiosändare (t.ex. 3G-basstation) på någons fastighet.

    De sanna liberaler som anser att deras ägande privat tommtmark ska garantera att de på denna platsa ska få slippa den utsända elektromagnetiska strålningen, dessa sanna liberaler har tydligen inget stöd att invänta från den pompösa-liberala “bloggregeringen”:

  6. 6 Robin Ekman
  7. 7 stefan hallgren

    Jag kanske är dum i huvet, men jag ser ingen principiell skillnad mellan det du säger och det Miljöpartiet säger när det gäller “grön skatteväxling”.

  8. 8 Mikael Ståldal

    Det är nog ingen större principiell skillnad mot “grön skatteväxling”.

    Men den gröna skatteväxling som genomfördes under förra och förrförra mandatperioden har varit delvis missriktad då den till stor del gått ut på att höja den generella elskatten. Den har också innehållit höjning av effektskatten på kärnkraft så mycket att den har blivit högre än vad de externa kostnaderna motiverar, åtminstonde om man jämför med hur andra energikällor beskattas.

    Jag tycker ju att det är bra med miljöskatter som direkt riktas mot specifika sätt att producera el, men ska man ha det måste man vara konsekvent och lägga det på alla sätt att producera el, annars blir konkurrensen snedvriden.

  9. 9 Erik Sandblom

    Internalisering av externa kostnader funkar bara om det finns alternativ. I det perspektivet är det intressant att det tar längre tid att åka tåg Göteborg-Linköping jämfört med att ta bilen. Det beror på att staten byggt och bekostat en bra bilväg på sträckan, men ingen bra järnväg.

    Så länge staten bygger ut vägnätet för miljarder varje år, anser jag att man ska satsa minst lika mycket på ny järnväg, på platser där järnvägen kan tänkas bli ett bra alternativ för många. Egentligen borde järnvägsutbyggnad få mer, eftersom järnvägen var eftersatt gentemot vägnätet under efterkrigstiden fram till ungefär 1990.

  10. 10 Mikael Ståldal

    Det finns alltid alternativ, alternativet att avstå (från att göra resan t.ex.) finns alltid. Och det gör man om det är för dyrt att resa. Alltså funkar internalisering av externa kostnader ändå.

    Men givetvis funkar det bättre om det finns mindre miljöskadliga alternativ tillgängliga.

  11. 11 Waldemar Ingdahl

    Jag undrar över Mikael Ståldals premisser när jag läser detta:

    “Däremot erkänner vi ett ansvar gentemot alla människor, inklusive de som ännu inte är födda, vilket ger oss vittgående skyldigheter att ta hand om miljön.”

    Men vad vet vi om potentiella människors hypotetiska preferenser?

    En fråga att ställa sig är över vilken tidsperiod talar man om hållbar utveckling?

    Frågan brukar mycket sällan ställas, men är högst relevant. Vi får väldigt olika strategier om vi talar om en tidskala på 100, 1000 eller 10000 år. Oftast brukar synen på hållbar utveckling vara rätt grund, men när den väl definieras mer noggrannt verkar det handla om att det är ett tillstånd som samhället kan uppnå och sedan stanna kvar i. Det verkar kräva ett stillastående samhälle, där förändringar av förutsättningarna hotar hållbarheten.

    Hållbarhet borde handla om att vi bygger upp robusta system som klarar förändringar, men med förståelse för att ett samhälle är till för människor att leva i, inte för att uppfylla ett mål.

    Jag vill också hissa en varningsflagg för resonemanget kring att internalisera externa kostnader. Det finns en poäng att diskutera externaliteter, men detta har varit ett av den bästa vapnen mot det fria samhället, genom att man drar ut externaliteterna till att kunna sätta stopp för människors fria handlande där varje handling tillslut har så många spill-over effekter att de måste stoppas.

    Den moderna vetenskapliga ekologin har till stor del lämnat den förenklade bild som hittills förmedlats i politiken. I stället ses ekosystem som något föränderligt. Att minska utsläpp förändrar ekologin, men inte nödvändigtvis till det bättre. Det beror ju av hur vi värderar.

    Därför är det högst relevant att diskutera vilken syn vi har på ekologin. Är den ett föränderligt system eller är det ett slutet system, det påverkar djup vilken miljöpolitik man ser som bäst. Det är kanske anledningen till att så mycket “borgerlig” miljöpolitik är egentligen grön med blå detaljer, man antar att den gröna synen på ekologin egentligen stämmer. Därför blir den i slutändan bara en urvattnad version.

    Synd, då en debatt om hur ekologin fungerar torde vitalisera en sant liberal miljöpolitik

  12. 12 Mikael Ståldal

    Waldemar,

    Jag kan rekommendera denna utmärkta text som är skriven av min gode vän Staffan Ovesson. Den beskriver den liberala miljöpoltiken mycket mer ingående och utförligt, och borde besvara din fråga om framtida människors preferenser.

    Här utvecklar jag min syn på begreppet hållbar utveckling.

  13. 13 tim

    En “liberal miljöpolitik” är en självmotsägelse. Den enda miljöpolitik värd namnet är en sådan där kapitalismen sätts i hårda band och där tillväxten hålls låg. Ökad tillväxt är nämligen detsamma som ökat uttag av naturresurserna.

  14. 14 Mikael Ståldal

    tim,

    Ökad tillväxt behöver inte alls vara det samma som ökat uttag av naturresurser. Om tillväxten sker inom kultur och tjänster så behöver inte uttaget av naturresurser öka nämnvärt. Och om tillväxten sker genom att värdefullare (snarare än fler) varor produceras så går det inte heller nödvändigtvis åt mer naturresurser.

    Sen så kan man diskutera huruvida uttag av naturresurser är ett problem eller inte, mer om detta kan man läsa i länkarna i min förra kommentar.

  15. 15 Liberal student

    “Internalisering av externa kostnader kan även användas för sånt som strikt taget inte är miljöproblem, men som ändå orsakar olägenheter för andra människor. Biltrafik i storstäder orsakar egentliga miljöproblem genom avgasutsläpp, men också buller och trängsel (trängsel gör att andra människors resor tar längre tid).
    Trängselavgifter kan användas för att internalisera alla dessa kostnader. ”

    Återigen har Bloggregeringen kommit fram till ett mellanting av socialism och liberalism, vilket verkar
    hållbart i några år och sedan ökar socialismen kontrollen.

    Är nåt skadligt för naturen och för människorna borde man begränsa och ev förbjuda dess användning.
    Håller helt och hållet med. När det kommer till växthusgaser har man tagit sig vatten över huvudet.
    Koldioxid är ett vanligt förekommande ämne i naturen, bränner jag upp mina gamla socialistiska läroböcker
    i trädgården släpper jag ut det, när jag kör bil, åker flyg, klipper gräsmattan släpper jag ut det.
    Korna kan inte skita i fred utan man ser ett hot mot miljön, dvs indirekt blir all köttätande ett reellt hot.
    Samma sak med elanvändning, som oftast tar energi vilket sammanknippas med just koldioxid utsläpp.

    Kan man som liberal tillåta att staten ska kontrollera allt man gör i miljöns namn? Ska man kunna förbjuda
    glödlampor? Ska man höja bensinskatten ännu mer? Är man orolig för miljön kan man lura sig själv att dessa
    åtgärder är det enda rätta. Men det är fel!

    Hur stor skada har den höjda bensin skatten gjort för folket i Sverige och hur stor nytta har man åstadkomit
    ur miljösynpunkt. Det är den kvoten man ska kunna värdera på rätt sätt. Vem tjänar, vem förlorar och vad
    blir resultatet. Hur ska den enorma summa pengar fördelas när man beskattar just koldioxidutsläpp?
    Hur ska man förvänta sig att 3e världen tar sig ur svälten och misären då vi bromsar utvecklingen. När de
    får höra att de inte bör bygga fabriker som inte uppfyller de krav som “Världen” har ställt. De får inte köra
    runt i bilar som släpper ut för mycket utsläpp. Den rika världen ser ett hot mot sin välfärd och ja då ska
    hela utvecklingen stanna. Indirekt tvingar man andra att vara kvar i misären.

    När industrialiseringen bredde ut sig fick man ocskå höra att jorden skulle gå under, hela England
    var en stor sotfläck på kartan, luften var dålig. Tack gode Gud att miljödårarna inte var lika starka
    som de är nu.

  16. 16 Mikael Ståldal

    Det verkar som om du inte förstått detta med växthuseffekten.

    Koldioxid är inte farligt i sig, men genom att utvinna fossila bränslen (olja, naturgas, stenkol, brunkol) och elda upp dem så överför vi en mängd kol som varit bundet i jordskorpan till koldioxid i atmosfären. Detta leder till att halten av koldioxid i atmosfären långsiktigt ökar.

    I atmosfären orsakar koldioxid, och andra gaser, växthuseffekt vilket leder till att klimatet på jorden är varmare än det annars skulle varit. Detta är naturligt. Genom att öka koldioxidhalten i atmosfären så ökar vi denna växthuseffekt och temperaturen stiger. Många forskare tror att detta kommer leda till en rad negativa effekter för oss, t.ex. stigande havsnivåer som ger översvämningar, ökenspridning och fler orkaner.

    Eftersom din kommentar inte var helt stringent så är det lite svårt att veta om du har någon invändning mot mitt resonemang i princip, eller om du bara tycker att man inte ska ta med växthuseffekt/koldioxid i systemet.

  17. 17 Mikael Ståldal

    Angående hur stor skada “den höjda” bensinskatten gjort för svenska folket i Sverige så är den skadan knappast större än vad t.ex. inkomstskatten gjort.

    Bensinskatten fungerar ju som en inkomstkälla för staten, och om den inte funnits så hade någon annan skatt, t.ex. inkomstskatten, varit högre i motsvarande mån. Vilket knappast hade varit bättre.

    Sen så kan man tycka att det totala skattetrycket är för högt, och det tycker jag. Men det finns många andra skatter än just bensinskatten som är angelägna att sänka.

  1. 1 Miljöbilar och etanol at Bloggregeringen
  2. 2 Energipolitik at Bloggregeringen
  3. 3 Rätt att slopa flygskatten at Bloggregeringen
  4. 4 Etanolbluffen avslöjad at Bloggregeringen
  5. 5 Mikael Ståldal » Arkiv » Etanolbluffen avslöjad
  6. 6 Mikael Ståldal » Arkiv » Galet att förbjuda glödlampor
  7. 7 Mikael Ståldal » Arkiv » Miljöbilar och etanol
  8. 8 Miljöbilspremie är ingen bra idé at Bloggregeringen
  9. 9 Miljöbalken och hushållning at Bloggregeringen
  10. 10 Miljövinster at Isak Bergdahl
  11. 11 Dumt förslag om ekodesign at Bloggregeringen
  12. 12 Mikael Ståldal » Arkiv » Dumt förslag om ekodesign
  13. 13 Livsmedelsverket bör inte befatta sig med koldioxid at Bloggregeringen
  14. 14 Mikael Ståldal » Arkiv » Klimat, marknadsekonomi och tokvänster

Kommentera

Du måste logga in för att kommentera.