Liberalfeministiska förslag

Det är säkert för de flesta inte obekant att Maud Olofsson krävde för snart en vecka kvoteringsprincipen “varannan damernas.” Och man bör förvänta sig en relativt jämn könsfördelning om inte kompetensen hos individerna bedöms slentrianmässigt och oreflekterat på basis av deras kön.
Men “varannan damernas” är också ett uttryck för något oreflekterat. Att bilda regering är en fråga om att tillvarata den typ och bredd av kompetens som gagnar en väl fungerande regering. Problemet här är att även om en regering speglar “varannan damernas” så finns det poster av olika slag och samtidigt en variation av tillgång på efterfrågad kompetens och därtill ett varierat visat intresse för respektive område, som i sig kan och troligen avspeglar könsskillnader statistiskt/socialt. Att exempelvis färre kvinnor än män är intresserade (intern faktor) av finansområdet. Men sådana kan också förväntningarna (extern faktor) vara. Det ter sig därför inte heller särskilt jämlikt enligt principen “varannan damernas” att posterna fördelas på tämligen könstypiska sätt (internt och externt).

Vad Maud Olofsson och Alliansen bör tänka på är att välja de kandidater de anser bäst lämpade för respektive område, om det är vägledande är det redan så jämlika villkor som är möjliga.
Vad det förtäljer är att jämlikhet inte kan forceras fram förutom uttryckt genom jämlika rättigheter mellan män och kvinnor. De sociala skillnaderna förändras därför att vi har lika rättigheter inte för att vi behandlas olika.

Här är några genomgripande men liberalt minimala punkter som skulle bidra till frihetliga och liberala lösningar med effekten att de minskar skillnader i sociala och ekonomiska villkor mellan män och kvinnor. Enligt temat: Lösgör individerna från statens omsorger.

• Uppmuntra och stimulera eget företagande.
• Uppmuntra och stimulera privata alternativ inom eller istället för tjänster tillhandahållna inom offentliga sektorer där låglöneyrken dominerar. Öppna upp marknaden för exempelvis privat sjukvård, äldrevård, social vård och daghemsverksamhet.
• Avskaffa tjänstemomsen helt. Öppna upp marknaden för tjänstesektorn.
• Avskaffa LAS och vidga möjligheterna till individuella arbetskontrakt.
• Uppmuntra privata försäkringar som komplement till föräldraförsäkringen.

Att uppmuntra och stimulera eget företagande i allmänhet leder till att fler kvinnor tar makt och kontroll över sina egna liv. Det finns på så vis ingen anledning att skapa särskilt goda och exklusiva villkor för kvinnor även om man på sikt vill se fler kvinnliga egenföretagare.

Att uppmuntra privata alternativ inom sektorer, eller för att ersätta offentlig sektor, där låglöneyrken dominerar leder till att traditionella kvinnoyrken kan bli mer attraktiva lönemässigt. Privata alternativ och konkurrens leder till ökad variation av lönebilder och där lönekonkurrens och behov av kompetens driver upp lönebilderna.

Avskaffad tjänstemoms innebär att många fler typer av arbetstillfällen kan ges tillfälla att skapas och att det egna företagandet kan öka. Det leder som bieffekt till att det blir billigare att köpa hushållsnära tjänster vilket gagnar både män och kvinnor som vill kombinera arbete och hem. Att många kvinnor väljer deltid är inte förvånande, de tar fortfarande ett huvudansvar för hemmets och barnens skötsel om än att detta är under konstant förändring.

Föräldraförsäkringen är en konstruktion som tillsammans med rigida arbetsmarknadsregler leder till att kvinnor i fertil ålder eller med barn behandlas sämre på arbetsmarknaden när de söker jobb. Det är en konstruerad strukturell effekt om än inte avsedd. En grundläggande föräldraförsäkring som kompletteras med privata försäkringar skulle höja det egna personliga ansvaret och skulle på sikt minska tendensen att individuella kvinnor riskbedöms efter kollektiva mallar.

Sedan finns det mer en liberalt fokuserad regering skulle kunna beakta, följande två punkter är två exempel:

• Avskaffa eller rabattera inkomstskatten för inkomster upp till 100 000 kronor/år**.**

Mängden ensamstående kvinnor och män, med barn i hushållet, som nu är beroende av en mängd olika socialförsäkringar och sociala inrättningar för sin försörjningsförmåga skulle härmed minska drastiskt. Man skulle kunna lägga upp det så att varje barn man har försörjningsansvar för medför en skatterabatt på inkomster upp till 100 000 kronor/år.

Jag har inte räknat på detta utan får nog ses som en intuitiv post och skulle vilja kalla det för en reform att frigöra sig från välfärdsstaten för de som allra hårdast knutits till den. Den tar inte sikte på att reglera medborgarens beteende utan minskar medborgarens direkta behov av välfärd, även när de är arbetslösa eller föräldralediga.

• Avskaffa bidragsförskottet.

Försörjningsansvar mellan föräldrar gentemot sina gemensamma barn är tveksam om den ska lösas av staten via försäkringssystemet. Detta är en kontraktssituation som vid tvist bör avgöras i domstolar. Dessutom är bidraget hopplöst utdaterat vad avser belopp, och uppmuntrar inte till högre belopp på privat intiativ. Detta har bidragit till både en fattigdomsfälla och ett ökat direkt behov av välfärd, för framför allt lågavlönade kvinnor som skiljer sig.

Kommentarer

Kommentar av Dennis Josefsson den 2006-09-28 17:14:03

Privat föräldraförsäkring tror jag är en omöjlighet. I alla fall om man ska vara petig när det gäller betydelsen av begreppet försäkring. Att skaffa barn är något som de flesta eftersträvar och något som försäkringstagaren själv kan styra i stor utsträckning, det är inte mycket till risk inblandat. Det finns rimligtvis inget privat företag som skulle se någon vinst i att erbjuda föräldraförsäkring.

Alternativet är att öka möjligheten att spara pengar, och där spelar skatterna förstås en roll.

Kommentar av Louise Persson den 2006-09-28 17:50:52

Det har du givetvis rätt i, att det föga finns vinster för externa försäkringsbolag. Det skulle vara allt för många som tecknar en sådan försäkring som också föder barn. Det var ingen bra formulering av mig. Vad jag menade är att ansvaret för att finansiera vård av barn/föräldraledighet borde ligga i högre grad på individerna. Att detta ansvar privatiseras i högre grad, och idealt helt och hållet.

Det kan göras på en mängd olika vis: det främsta alternativet är ju eget sparande förstås. Eller något fondliknande. På liknande vis arbetslöshetskassor. Eller t om banklån. Eller privata alternativ (kooperativ exempelvis) som finansierar föräldraledighet med avgiftsbelagd dagisverksamhet.

Men lägre skatter är ju förutsättningen.

Kommentar av Bulten i Bo den 2006-09-28 18:56:20

Uppmuntra och stimulera eget företagande.

Varför är det statens uppgift att verka för att dagens hårt utsatta företagare ska få ännu mera konkurrens och få leva ett ännu fattigare liv än vad dom gör idag?

Öppna upp marknaden för exempelvis privat ….. social vård

Absolut, aktier i en socialbyrå, det vore något!

Avskaffa bidragsförskottet

Här tror jag att du kommer att stöta på patrull från en viss ex-kvinna till en viss berömd svensk högerbloggare. Say no more!

Kommentar av Sven den 2006-09-28 18:59:59

Definiera gärna tjänstemomsen. Vilka kategorier ingår i den?

/ Sven

Kommentar av Louise Persson den 2006-09-28 21:08:17

BiB:

Varför är det statens uppgift att verka för att dagens hårt utsatta företagare ska få ännu mera konkurrens och få leva ett ännu fattigare liv än vad dom gör idag?

Statens uppgift borde inte vara att försvåra företagande?

Konkurrens som fattigdomsskapande får du nog utveckla. (Eller det är så att företagare inte klarar att finna sin väg på marknaden? Annars dyker det upp 45 nagelskulptörer på Borås centrumgata?)

Absolut, aktier i en socialbyrå, det vore något!

Än så länge är väl inte exempelvis Frälsningsarmén ett aktiebolag. Trots att den större delen av finansieringen är privat. Jag vet inte om ens “kommersiella” Myrorna är börsnoterade.

I övrigt är inte tanken främmande, men det är ju inte poängen.

Här tror jag att du kommer att stöta på patrull från en viss ex-kvinna till en viss berömd svensk högerbloggare. Say no more!

Hon vill inte betala mer än de stadgade 1 273 kronorna för sitt barn? Men du har rätt det kanske inte är rätt forum att diskutera kända och okända människors personliga förhållanden?

Kommentar av Louise Persson den 2006-09-28 21:22:17

Sven: Jag menar bara “tjänstemoms” som i “moms på tjänster”. Om du vill recycla något föreslår jag att du läser och fortsätter här istället:

http://www.louisep.com/node/752

Kommentar av Johan Folin den 2006-09-28 22:56:37

Sverige har ett väldigt lågt grundavdrag jämfört med våra grannländer och övriga EU.
Socialstyrelsen har satt gränsen för fattigdom till 8100 kr i månaden (skriver ur minnet, men ungefär iallafall. Notera att studiemedlet ligger på ungefär 6900). Multiplicerat med 12 blir det ungefär 100k/år. Höj grundavdraget till 100k/år, och ingen som tjänar mer än det borde behöva några bidrag.
En hel del människor på Försäkringskassan med mera skulle kunna avskedas.

(Förklarade mina tankegångar för en bekant. Fick svaret: “Men vad ska alla handläggare som blir arbetslösa göra då???”)

Kommentar av Magnus Persson den 2006-09-29 04:11:02

Ta inte det här som en jättehård kritik, för det här är något som inte heller den riktiga regeringen har lyckats med riktigt.

Det är INTE så att det finns en skarp gräns mellan de två klassiska typerna av företag, varutillverkande och tjänsteföretag. Det är en flytande gräns.

Eller kan jag få ett exakt svar på vilka av följande saker som är varor eller tjänster? Inklusive motivering tack, eftersom flera av dem har egenskaper både av en vara och en tjänst och jag har redan nu motargument oavsett vad du anser dem vara. 😉

• Försäljning av en fabrik, inklusive service de första fem åren.
• Leasing av en bil.
• Att bearbeta en detalj från ett råämne som kunden tillhandahållit
• Ytbehandling, exempelvis varmförzinkning, av en kunds delar
• En tidning.
• Datorprogram.
• Mobiltelefon med abbonemang.

Kort sagt, fler och fler försäljningar är inte av varor, utan av varor inklusive några tjänster. Och även tjänster kan inkludera varor – klassiska exempel är delarna på bilverkstadens faktura och hårgelen du köpte hos frisören.

Att dela upp allting är helt enkelt inte realistiskt (såvida du inte är sugen på att nytt jobb till de alla nyblivna arbetslösa pappersvändarna Johan Folin nyss skapade). Även om du skulle lyckas göra uppdelningar per produkt, ska du också komma ihåg att samma företag kan sälja såväl det som till största delen är en vara, som det som till största delen är en tjänst… (ett exempel är IBM som säljer allt servrar till datorkonsulttjänster)

Alliansen löste det genom att särskilt välja ut vissa sektorer, vilket inte heller det är helt lyckat. Även om gränsdragningen blir tydligare än mellan företag som producerar varor och tjänster, så kommer den ändå att finnas där.

Kommentar av Sven den 2006-09-29 08:31:52

Tack för den Magnus Persson!

Precis vad jag har
försökt påpeka innan. Men då har jag blivit hånad,
när jag av amatörer fått påpekanden om att tjänstemoms
är en ontologisk entitet i sann platonsk idélära.

Det skall bli roligt att få se vad som svaras på ditt inlägg.

/ Sven

Kommentar av Louise Persson den 2006-09-29 09:42:33

Nja, det var ju inte avsikten att problematisera tjänstemoms och att bortse från att det finns gränsdragningsproblem för att de inte nämns. Problemen med gränsdragning mellan vara och tjänst finns redan och lär inte bli annorlunda för att man befriar tjänster från moms. Sedan finns det “enkla” och “svåra” gränsdragningar. Men det är inte påstått att så inte är fallet.

Dina exempel torde leda till att råämnet är momsbelagt men inte arbetet nedlagt på att bearbeta det. Service är utfört arbete. Ytbehandling är ett utfört arbete, emedan vad det nu man använder att stryka på är en vara och är momsbelagd (i ditt exempel har kunden redan betalat momsen antar jag). Osv. Ett sammansatt utförande betyder inte att hela “saken” måste bestå av antingen tjänst, utfört arbete eller produkt/vara. Det kan vara flera. En snickares arbete är inte materielet som införskaffas på brädgården. En del saker är mer svåra och andra enkla att gränsdra.

Funkade samhället innan den infördes för 15 år sedan, lär det fungera att slopa den? Hur som helst är snarare problemet mer EU-kopplat.

Ja, Sven, men svaret är ändå detsamma på ett påstående om att det skapar problem? För att det finns gränsdragningsproblem mellan tjänst och vara, innebär det inte att “tjänster” som existerar med pålägg av moms är per automatik bättre än att “tjänster” existerar utan pålägg av moms.

Kommentar av Louise Persson den 2006-09-29 10:01:29

Johan: Utmärkt, instämmer. Det kan ju inte vara ett självändamål med att ha anställda på FK.

Kommentar av Mikael Ståldal den 2006-09-29 14:20:34

Angående moms på varor respektive tjänster:

• Försäljning av en fabrik, inklusive service de första fem åren.
• Leasing av en bil.
• Att bearbeta en detalj från ett råämne som kunden tillhandahållit
• Ytbehandling, exempelvis varmförzinkning, av en kunds delar

Detta är saker som främst företag köper, och då är det inte så viktigt med momssatsen eftersom företag drar av moms. Det intressanta är sådana tjänster som privatpersoner brukar köpa. Fast även där kan blir det svåra gränsdragningsproblem.

Jag har en bättre idé, se inlägg på min blogg.

Kommentar av Louise Persson den 2006-09-29 16:01:03

Mikael: Jag tycker det är bra idéer och jag instämmer i din reflektion att dagens system är både bisarr och irrationell.

Men som sagt, problemen är nog inte så mycket hur vi ska definiera tjänstemoms, det är ju som du också påpekar redan existerande och konstruerade problem, det är snarare EU som är problemet och som försvårar ett sådant borttagande av moms.

Kommentar av Mikael Ståldal den 2006-09-29 17:21:30

Ja, EU:s momsdirektiv borde avskaffas. Det finns ingen anledning att EU ska reglera vilka områden som medlemsländerna får ha lägre moms på.

Det skulle i och för sig finnas poänger med ett helt gemensamt momssystem i EU, men då måste man ha samma momssatser överallt också. Dagens momsdirektiv ger bara nackdelar och inga fördelar.

Kommentar av Magnus Persson den 2006-09-29 21:51:26

Louise: Men det är just här de svåra gränsdragningarna kommer.

Om du verkligen menar att du vill ha den gränsdragning du nyss satt, kommer det innebära att det är totalt olika kostnad för en privatperson att lämna en del man själv tillverkat, dvs tjänst (ok, privatpersoner varmförzinkar inte särskilt ofta – men ett annat exempel är bil- och mc-nördar, som ofta förkromar specialdelar…), och färdigtillverkade delar, dvs vara. För jag hoppas verkligen inte att när jag köper en vara så ska det vara redovisat exakt hur stor del som är vara och tjänst? Du inser att ofta har företag (i alla fall mindre) idag överhuvudtaget inte internredovisning så att de överhuvudtaget kan ta fram de uppgifterna? För att inte tala om hur man trasslar in sig när man tänker på att många företag har en massa samkostnader som de överhuvudtaget inte delar upp på de varor och tjänster de säljer…

Kort sagt, antingen får man en väldigt godtycklig gräns som ställer till med konstiga effekter, eller så får man ett väldigt byråkratiskt system som kräver de där pappersvändarna vi tidigare diskuterade…

Ett annat drastiskt förslag vore i och för sig att avskaffa momsen på både varor och tjänster. Skulle minska företagens bokföringskostnader också…

Mikael: jaja, det var kanske inte världens bästa exempel, satt med huvudet i arbetsuppgifter, här har du nya istället:

• En dator inklusive tre års antivirusprogramsprenumeration
• Leasing av bil (gack till aygo.se)
• Att snickra ihop en trappa av träd du fällt på tomten
• Ytbehandling, exempelvis förkromning av customdelar till bilar. 🙂

Kommentar av Sven den 2006-09-30 01:29:36

En annan sak som man kanske borde beakta.

I näringslivet bland industriföretag är ofta legotillverkning
något som både kan rädda en dålig beläggning (hämta hem legotillverkning) och som å andra sidan
kan hjälpa till när orderstocken är för stor och med den för långa
tillverkningsköer,och med detta förstås konsekvensenligt försenade leveranser
(vilket i många brancsher – främst bilbranschen – är lika med vite och
uppsagt avtal.

Men med en differentierad tjänstemoms innebär det i praktiken att istället för att kunna
fortsätta med sin tjänsteverksamhet (montering exempelvis) lägger man ut jobbet på entreprenad
men får från dem i sin tur leverat en vara som du då enligt
tjänstemomsdifferentieringen något man måste betala moms på.

Hade däremot företaget gjort det själv hade det varit en tjänst och inte en vara
och då hade företaget sluppit momsen. Vilket givetvis är helt vansinne.

Detta skapar en förvirring som är omöjlig att reda ut.

/ Sven

Kommentar av Louise Persson den 2006-10-01 15:26:54

Magnus: Ursäkta sent svar. Jo, naturligtvis finns det gränsdragningsproblematiker mellan materiella varor och tjänster, en del är enkla andra är svårare, som redan sagt så jag vet inte om det blir tydligare om det upprepas. Ingenting var syftat här att rista i sten. Men den är inte ny och blir inte mer komplicerad för att man återgår till 15 år sedan? Däremot är det antagligen vettigare att kräva förenklingar i skattlagstiftning över lag. Poängen här var dock snarare att stimulans av tjänstesektorer är fördelaktiga även i ett feminstiskt perspektiv trots att lösningar kan vara generella. Att det inte krävs speciella satsningar på “kvinnor”. Inte att lösa “krångliga” regler. Men de blir ju inte annorlunda “krångliga” för att man slopar moms på tjänster; de måste ju fortfarande definieras och gränsdragningar i många enskilda fall lösas.

Ett annat problem är att kostnaderna att driva tjänsteföretag (typ städning) motverkar en vit sektor. En stor del av den svarta marknaden av tjänster (som städning och bygg) hänger troligen ihop med att man införde tjänstemoms i början av 90-talet, men det saknas utredningar om effekterna. Privatkonsumtionen av tjänster har minskat drastiskt och en enkel förklaring torde vara att de just blivit så mycket dyrare och därför återfinns på den svarta marknaden? Det finns säkert bättre förslag på hur man stimulerar tjänstesektorn, men uppenbart att något behöver göras?

Avskaffa moms alls? Visst, det vore mycket enklare. Men det verkar inte gå med hänsyn till EU-direktiven. Däremot kan man hyggligt nog få välja vissa nivåer. Men enklast är förstås skattesänkningar. Så min punkt angående moms på tjänster är inte något som regeringen kan beakta vilket fall som helst. Däremot kan regeringen beakta momssatser, eller alternativt att differentiera momssatser mellan sektorer (vilket också tycks vara fallet att avsikten är).

Kommentar av Mk den 2006-10-05 06:26:58

Dennis: Om privat föräldraförsäkring vore en omöjlighet skulle även pensionsförsäkring vara omöjligt med samma argumentation. Risken att vi förr eller senare går i pension är tex ganska hög och vi kan planera detta själva. Det man kan fråga sig är hur stor marknaden är, hur premierna skall fördelas, etc.

Kommentar av Lennart Regebro den 2006-10-05 08:15:06

Därför kallar man det gärna för pensionssparande, och det är också i dom flesta fall en bättre beskrivning.

Kommentar av markus den 2006-10-05 11:19:12

Kom igen Louise, jag väntar med spänning på bloggregerings utbildningspolitik.

Hur förhåller ni/du er/dig till skolan, i synnerhet grundskolan?

En kort önskelista:

Frivilliga betyg, möjligen med undantag för en godkäntgräns.

Ett problematiserande av skolplikten.

En uppgörelse med de nu så populära idéerna om lärarlegitimation.

En allmänprogramförklaring för grundskolan, vad ska vi ha den till, om vi nu ska ha den?

Vem ska betala för grundskolan, vem för gymnasiet, vem för högskolan?

Kommentar av LouiseP den 2006-10-05 11:24:54

Markus. Kommer ett planerat inlägg om utbildningspolitiken senare i dag!

Och som fingervisning kommer det bland annat behandla “lärarlegitimationen” och varför det inte är nödvändigtvis en super idé.

Kommentar av Mikael Ståldal den 2006-10-05 13:15:13

Mk:

Finns det privata pensionsförsäkringar idag? Ja.

Finns det privata föräldrarförsäkringar idag? Nej.

Fundera över varför.

(Sen så borde i och för sig pensionsförsäkring snarare kallas för pensionssparande, och föräldrarförsäkringen borde kallas för föräldrarbidrag.)

Kommentar av makelle den 2006-10-07 04:24:55

Argumenten att privatisering löser alla samhällsproblem är en chimär. Det som offras är
tryggheten som ett gemensamt finansierat och uppbyggt samhälle medger. En offentlig sektor
kan inte ersättas verksamhet med privata vinstintressen som mål. Det säger sig självt att människors
ömsesidiga behov av varandra inte kan kommersialiseras utan att de “svagaste” kommer på
undantag.

De ekonomiska resonemang som förts här bortser från grundläggande villkor i människors liv.
Ingen kan verka utan att dra fördel av vad vi gemensamt åstadkommit i samhället! De som
tjänar mest på privatisering av gemensamma behov är också de som mest utnyttjar de
fördelar som ett samhälle medger.

Resonemangen kring tjänstemoms eller inte tjänstemoms blir därför ett fullständigt meningslöst
tidsfördriv som endast motiveras av enskilda individers drift att maximera sin egennytta.
Glorifieringen av denna egennytta är det enda konkreta resultatet av denna palaver!