Inom det finanspolitiska området finns det en rad olika åtgärder som borde genomföras. En del av dem är kanske mer av akademisk art, medan andra har direkt koppling till den ekonomiska politiken. Det förstnämnda handlar bland annat om förbättringar av den ekonomiska statistiken, och det sistnämnda en omläggning av skattepolitiken. Jag kommer här ta upp några förslag på åtgärder som bör genomföras, men listan ska inte ses som fullständig.

  • Alliansen har gått ut och lovat att fastighetsskatten ska avskaffas. Att så ska göras är ingen självklarhet ens utifrån ett liberalt perspektiv. Å ena sidan har vi det liberala motståndet mot skatter per se eller åtminstone mot ett för högt skatteuttag. Å andra sidan har vi liberala principer som säger att statens förehavanden och beskattningen ska vara så effektiv som möjligt. Fastighetsskatten är, åtminstone i teorin, en av de mer effektiva skatterna. Samtidigt som det är den skatt som i Sverige ogillas allra mest, vilket i sig kan slå tillbaka på skattesystemet i sin helhet. Som jag ser det vore det önskvärt om fastighetsskatten kommunaliserades och att den om möjligt frikopplas från de byggnader som står på fastigheten. Det skulle förbättra kommunernas ekonomi som i sin tur kan leda till skattesänkningar på arbete.
  • För att ytterligare sänka skatten på arbete så bör också värnskatten avskaffas. Det är en skatt som främst högutbildade betalar, därför är det också en skatt på utbildning.
  • Lagstiftningsmässigt bör man se till så kommunerna får ökade befogenheter när det gäller avgifter. Som det är idag hindras t.ex. trängselavgifter av grundlagen, vilket gör att man måste gå via riksdagen och i stället få en trängselskatt.
  • Den nya regeringen har redan flaggat för att man ska se över definitionen av arbetslöshet. Sedan ungefär 20 år räknas inte studerande som söker arbete som arbetslösa, av OECD-länderna är det endast Sverige och Kanada som tar till en sådan konstruktion. Det kan också vara läge att fundera över uppdelningen mellan arbetslöshet i stort och den så kallade öppna arbetslösheten.
  • Till viss del relaterat med förra punkten, det vore också önskvärt om man åtminstone kompletterade dagens sysselsättningsmått. Som det är idag presenteras sysselsättningsgraden, något som kan vara (och är också) missvisande. Hur stor andel av befolkningen inom en viss ålderskategori som arbetar visar inte hur mycket de arbetar. Det vore därför lämpligt att också redovisa antalet arbetade timmar.
  • I sitt valmanifest skrev den borgerliga alliansen att statens finanser skulle ha ett överskott motsvarande 2 procent av BNP sett över konjunkturcykeln. Så sett är det ingen förändring jämfört med den socialdemokratiska regeringen. Ett överskottsmål är rimligt, inte minst för att kunna möta demografiska förändringar. Samtidigt går det att diskutera storleken på målet, något som i allra högsta grad är lämpligt. Sverige tillsammans med några andra länder har här särskiljt sig och räknat med pensionssystemets överskott när det offentliga sparandet redovisats. Pensionsmedel bör inte ses som offentliga medel, utan privata, och därför har också Eurostat ålagt Sverige att från och med nästa vår ändra i sin redovisning. Det handlar ungefärligen om 1 procent av BNP per år som kommer från pensionssystemet, och mitt förslag är att överskottsmålet ändras till 1 procent av BNP jämfört med dagens 2 procent.

Åtgärder inom skatteområdet får självklart effekter på andra områden, liksom förslag som lämnas inom andra områden får effekter på skattepolitiken. Det finns en hel del att göra inom vissa utgiftsområden, t.ex. inom socialförsäkringarna, som påverkar möjligheten till skattesänkningar. Dels det höga sjuktalet som gör att utgifterna är höga, men det kan också vara värt att föra en diskussion kring om de olika socialförsäkringarna bör beskattas.


14 kommentarer till “Tankar kring finanspolitiken”  

  1. 1 Bulten i Bo

    Två små modesta förslag som i mitt tycke borde klassas som liberala och därmed en självklarhet för den liberala regeringen att genomföra.

    1. Avskaffa “insiderlagstiftningen”. Låt vem som helst få sälja och köpa aktier på den fria markanden utan att någon statlig institution (Finansinspektionen) ska övervaka detta!

    2. Verka för att Det Liberala Bloggpartiets representanter i riksbanksfullmäktige avskaffar det t s.k. “nobelpriset i ekonomi”, slöseri med statliga medel!

    Vad säger finansministern?

  2. 2 Dennis Josefsson

    1. Varför inte.
    2. Helt odemokratiskt utser jag dig till att ta plats i riksbanksfullmäktige för att driva denna fråga som gäller liv och död.

  3. 3 Bulten i Bo

    Tack!

  4. 4 Mikael Ståldal

    > men det kan också vara värt att föra en diskussion kring om de olika
    > socialförsäkringarna bör beskattas

    Så länge som socialförsäkringarna är statliga och inkomstskatten huvudsakligen kommunal så tycker jag att socialförsäkringarna (liksom ålderspensionen) bör beskattas. Annars blir de som huvudsakligen lever på socialförsäkringar okänsliga för det kommunala skattetrycket och får troligtvis en större tendens att rösta på partier som vill höja skatterna. Det skulle riskerar driva upp det kommunala skattetrycket på ett olyckligt sätt.

  5. 5 Mikael Ståldal

    > För att ytterligare sänka skatten på arbete så bör också värnskatten avskaffas.

    Och på sikt bör hela den progressiva statliga inkomstskatten tas bort.

  6. 6 Joachim

    Håller inte med om att värnskatten ska slopas, och inte heller om Mikaels förslag ovan. Skatter handlar bland mycket annat om att minska klyftor i samhället och hjälpa de som har det sämst ställt. Givetvis kan denna ambition stöta sig med samhällsekonomisk effektivitet, om det skulle visa sig att människor slutade utbilda sig eller söka sig till höga poster för att lönsamheten var för låg. Det finns inga tecken på att så sker idag, och därför ingen anledning att slopa den progressiva beskattningen. Tvärtom så anser jag att skatteskalan ska göras ännu mer progressiv genom skattesänkningar för låginkomsttagare – det är i deras plånböcker som sänkningarna gör någon skillnad. Ni har väl hört talas om lagen om avtagande gränsnytta?

    Att utbilda sig har andra värden än bara att maximera ekonomisk avkastning, likaså att arbeta i ett yrke med krav på höga kvalifikationer. För egen del struntar jag helt i vilken lön jag erbjuds för att utföra ett jobb som jag finner attraktivt, så länge som inkomsten är på över – säg – 25000 kronor.

    Maximera nyttan = öka progressiviteten i skattesystemet.

  7. 7 Dennis

    “Skatter handlar bland mycket annat om att minska klyftor i samhället och hjälpa de som har det sämst ställt. ”

    Nu har ju den här bloggregeringen ett liberalt anslag, och hittills har jag inte stött på något något hållbart argument för att man som liberal ska syssla med omfördelning i större utsträckning än vad som krävs för att skapa någorlunda jämlika förutsättningar. Jag anser också att vi i Sverige passerade den punkten för länge sedan. Dessutom, som det är idag så kommer den allra största delen av den skatt man betalar tillbaka sig själv. Huvudsakligen samma år, men också över tid. Det handlar mer om paternalism än om omfördelning.

  8. 8 Robin Ekman

    “Alliansen har gått ut och lovat att fastighetsskatten ska avskaffas. Att så ska göras är ingen självklarhet ens utifrån ett liberalt perspektiv.”

    Det är väldigt självklart utifrån ett liberalt perspektiv, alltså som förespråkare av privat äganderätt, att skatt, alltså statens påtvingade expropriation, alltså statlig stöld, är oförsvarligt.

    Och vad menas med “effektiv skatt”? Att man inte kommer undan den? Visst, men det är väl inte bra? Det är ju som att kalla atombomber effektiva och tycka att det är ett argument för att avskaffa arméns gevär.

  9. 9 Dennis

    “Det är väldigt självklart utifrån ett liberalt perspektiv, alltså som förespråkare av privat äganderätt, att skatt, alltså statens påtvingade expropriation, alltså statlig stöld, är oförsvarligt.”

    Jag trodde de senaste rönen sade att skatt är rån och inte stöld. I vilket fall som helst så följer det resonemanget på premisser som inte är självklara ens ur ett liberalt perspektiv, som bekant så finns det många olika sätt att härleda liberalismen och att skatt skulle vara stöld följer vad jag vet endast utifrån ett perspektiv.

    Dessutom kan man inte glömma bort sammanhanget. Det samhälle jag önskar är inte nödvändigtvis något som är möjligt att få till stånd inom en överskådlig framtid. Det finns en rad olika statliga funktioner som inte låter sig avskaffas hur enkelt som helst, och därför får man också ikläda sig förvaltarens roll. Då är det också läge att göra förvaltandet i sig så liberalt som möjligt, det är där effektiviteten kommer in.

    Effektivitet har inte bara att göra med hur pass stabil skattebasen är, utan också om det finns några snedvridande effekter.

  10. 10 Robin Ekman

    Rån definieras i Brottsbalkens åttonde kapitel, 5 § som en delmängd av brotten som rubriceras som stöld. Något kan vara en frukt utan att det blir mindre banan för det. Att skatt är stöld kräver en enkel premiss: att stjäla innebär att tilltvinga sig någon annans egendom utan dennes tillstånd. Sen när ber skatteverket om tillstånd? Det spelar ingen roll “hur” man kommer fram till denna definition, eller att privat äganderätt existerar. Det följer fortfarande, oavsett vilka premisser man använt för att bevisa premisserna (förutsatt att beviset är giltigt). Det är som att säga att eftersom det finns flera sätt att definiera 1, och 2, så följer 1 1 = 2 bara av vissa definitioner, och därför är det inte självklart att 1 1 = 2, till och med ur ett matematiskt perspektiv!

    Det finns inget argument för att inte öka friheten då detta är möjligt att genomföra!

    Varför är det bra att rånarbytet är någorlunda stabilt? Och snedvridande effekter finns det alltid, av alla skatter, alla regleringar och andra interventioner. Hur mäter man utsträckningen av snedvridande effekter? I vilken enhet?

  11. 11 stefan hallgren

    Om skatt är stöld kan man inte ha någon icke-kriminell stat alls, dvs det är ett uttryck för anarkism.

  12. 12 Louise Persson

    Vilket gör att “skatt är stöld” snarast kanske är fånigt att använda av nyliberaler.

    Det påminner mig om (nyliberal, minarkist, whatever) paradoxen:

    Staten suger – vi måste ha en stat!

    Och så får man väl ändå se det? Det vill säga att visst kan man tycka att det är paradoxalt, men att det snarast handlar om att minimera skatter och stat. Men hur tufft låter det med “för mycket skatt är stöld”?

  13. 13 Robin Ekman

    Varför kan man inte ha en frivilligt finansierad stat?

    Staten suger för vissa ändamål, inte för andra. Bensin är inte hälsosamt att dricka, det suger rent ut sagt som dryck. Det är inte samma sak som att vi inte behöver bensin över huvud taget.

  14. 14 stefan hallgren

    En frivilligt finansierad stat skulle kanske funka, eller kanske inte, vem vet? Vem vill göra experimentet att skapa en stat som KANSKE inte har råd att betala löner till sina polis- och försvarsstyrkor varje år? Då är det nog bättre att vara helt utan stat
    i så fall.

Kommentera

Du måste logga in för att kommentera.