Att stävja islamismen världen över

Islamism är en totalitär ideologi, som omfattar en extrem tolkning av islam. Islamism har varit på frammarsch i världen åtminstone ända sedan revolutionen i Iran 1979. För att förstå hur man ska bekämpa den tror jag att man måste se på den enskilda människornas situation i de länder där den är på frammarsch.

Ingen människa lever sitt liv i ett kulturellt vakuum. Vi är alla beroende av vanor och traditioner som gör våra liv drägliga. I många fall är dessa vanor och traditioner outtalade. De bara finns där. I andra fall har vi stadfäst dem och utformat dem till institutioner, som hjälper oss att leva våra liv. Alla dessa vanor, traditioner och instititutioner har uppstått när det mänskliga psyket möter verkligheten. Hur bedriver man handel? Vem garanterar min säkerhet? Hur ska jag förhålla mig till det andra könet och bilda familj?
Det verkar inte som människor helt kan formge sina liv själva, istället trillar vi ner i livsstilar, som ger en slags helhetslösning. Beroende på vår bakgrund, och de åsikter och värderingar vi har i huvudet, finner vi det lättare att trilla ned i en livsstil än en annan. Islamismens framgångar beror på att den har tillhandahållit (eller låtsats tillhandahålla) ett färdigt livsstilspaket som har övertygat tillräckligt många människor att byta över, ofta från ett liv i kaos. I paketet ingår en offervilja som de liberala demokratierna har svårt att hantera.
För att bekämpa totalitära ideologier såsom islamism och kommunism, måste man minska avståndet mellan den enskilda människans åsikter och värderingar, och det liberala samhället. Det liberala samhället måste kunna garantera säkerheten hos individen, och individen måste känna att livet går framåt.

I delar av Libanon har Hizbollah byggt sjukhus och fått det civila samhället att fungera. I Afrika bekämpar islamister pirater:

In 7 November 2006, Somalian Islamists from the Islamist movement of the Union of Islamic Courts took over a hijacked vessel, the United Arab Emirates flagged ship MV Veesham I, which was hijacked on November 1, and freed its crew members. Somalia’s Union of Islamic Courts fighters kept tracking down the hijacked vessel ever since it was reported missing. The Islamists boarded the ship and vehemently overpowered the eight pirates equipped with automatic weapons onboard, securing the ship and saving all 14 crew members and their Ethiopian captain. This has been the first victorious pirate hunting operation in Somalia’s Indian Ocean by the Union of Islamic Courts since they took control of the capital city Mogadishu nearly five months ago, making their positions at the heart of Somalia’s pirates’ stronghold in Mudug province, central Somalia.

…
It seems that the Union is persistent in implementing its power and Islamic laws. Few days ago it prohibited smoking cigarettes and chewing Gat in the areas it controls. Developments in Somalia remind us the control of the Taliban movement in Afghanistan.

Om vi vill stoppa islamistens framfart över världen, måste vi analysera situationen för individerna i de länder där islamismen är på frammarsch, och vidta rätt motåtgärder, som gör det bekvämare för individen att välja en mer politiskt liberal hållnibg. Ett viktigt verktyg där är frihandel, ett annat skolgång, ett tredje fysisk säkerhet. Jag kommer att återkomma till dessa i senare bloggposter.

Kommentarer

Kommentar av Assar den 2006-11-27 17:28:07

Stoppa islamismen!
Ja, men låt det även gälla katolicismen och protestantismen. Mellan dessa är det ingen skillnad i sak, bara i grad.

Kommentar av Peter Olevik Dunder den 2006-11-27 22:58:13

Assar tar upp katolicism och protestantism, både har även de likt Hamas/islamism välgörande inslag som exempelvis vård. Att ett civilsamhälle skapas där enskilda och föreningar tar ett större ansvar än idag och på så sätt fyller ett behov som i dag till viss del fylls av offentlig sektor men i framtiden inte kommer kunna finansieras genom enorma skatteuttag, ett sådant civilsamhälle finns det liberaler som talar för.

Att sedan skilja mellan det goda en organisation gör och det onda kan bli svårt, nu är fallen katolicism och protestantism för närvarande inte lika aggresiva som islamismen i de fall där den senare tagit sig i form utav Hamas eller domstolarna i Somalia. Hur mycket ofrihet kan dock tillåtas när liberala krafter ska gå in och som du tar upp i punkt 3 skapa säkerhet? Vad blir sedan utfallet, är militär närvaro lösningen? Kanske och till viss del men precis som Hamas vinner stöd genom att finansiera sjukhus torde demokratiska länders bistånd riktas mot dylikt detta med; frihandel ger i längden välstånd men ska vi kunna bryta de våldsamma extremisternas grepp på platser som Somalia och Libanon så behövs snara insatser i form utav direktstöd (extremt kortsiktigt) och militärt/polisiärt skydd (aningen mer långsiktigt) och slutligen stöd till demokratiska liberala krafter (långsiktigt hållbart).

Länder som hålls i kommunismens grepp behöver även de stöd, om än på ett annat sätt just nu. I dagsläget får Nordkorea direktstöd i form utav mat, militärt skydd är inte på tal men att försöka stödja demokratiska liberala krafter måste dock ske. Bistånd till de människor som är födda i totalitära stater är solidariskt på samma sätt som frihandel är solidariskt med människor verksamma i fattiga länder.

Jäklarns vad långt det blev… Hmm, inte så kort eller kärnfullt, hoppas det går att utläsa min mening.

Kommentar av Lennart Regebro den 2006-11-28 19:19:10

Katolicism och Protestantism är namn på religioner. Dess motsvarighet i den här debatten är ordet “Islam”. “Islamism” är ordet på en totalitär idoelogi som bygger på en extrem tolkning av Islam.

Katolicismen var under stora delar av medeltiden lika illa som Islam är idag. Men den är inte så idag. Katolicismen vill inte längre döda dom som inte ansluter sig till rätt religion. Man vill inte förtrycka yttrandefriheten. Man vill inte längre skapa en religiöst styrd diktatur över hela världen.

Allt det här tror jag Assar vet. Så får jag fråga vad Assars poäng är?

Kommentar av Assar den 2006-11-29 18:33:36

Min poäng är att det inom katolicismen och protestantismen finns samma aura av rättfärdighet som inom islam(-ismen). Samma uppfattning om “vi de korrekta” kontra “ni som avviker från det korrekta”, vilket är grogrunden för att ta steget över till att förtrycka och bekämpa andra människor i guds namn. Inom de kristna religionerna finns lika extrema yttringar även om de är betydligt färre till antalet (tror jag). Att ta steget över till våldsamheter handlar bara om en gradskillnad, inte någon större skillnad i åsikt.

Hur ska man annars uppfatta t ex katolska kyrkans fördömmande av homosexuella? Det är definitivt ett utslag av uppfattningen att den egna uppfattningen rättfärdigar förtryck av andra människor.

Visst finns det kärleksfulla kristna och muslimer, men jag har hitills inte sett nån öppenhet för homosexuellas likaberättigande hos andra än privatpersoner. Samtliga kristna kyrkor, vad jag vet, diskriminerar homosexuella inom den egna organisationen. Många av dem även utåt, mer eller mindre aktivt.

Talande nog så har vi inget begrepp för de totalitära extremerna inom de kristna varianterna motsvarande islamismen, därav tvetydigheten i min användning av begreppen “katolicismen” och “protestantismen”. Men det var medvetet.

Kommentar av brtkrbzhnv den 2006-12-06 19:03:15

“Hur ska man annars uppfatta t ex katolska kyrkans fördömmande av homosexuella? Det är definitivt ett utslag av uppfattningen att den egna uppfattningen rättfärdigar förtryck av andra människor.”
Nej, varför skulle det vara ett utslag av något sådant? Jag tycker snarare att det verkar vara ett utslag av en tro att homosexualitet är omoraliskt och därför bör fördömas. Åtminstone brukar mina fördömanden grunda sig på den typen av uppfattning snarare än på någon idé om att förtryck är vettigt.