Satsa på att bekämpa övergrepp och inte ord
Johanna Nylander
Lagförslaget om “grooming”, dvs. när vuxna kontaktar barn online i sexuella syften, har varit ute på remiss, och svaren har nu sammanställts. Från de flesta instanser är svaren positiva till lagen, men några sågar förslaget helt, eller kritiserar det skarpt, däribland både advokatsamfundet, JO och RFSU.
Jag har skrivit om grooming flera gånger innan, och tycker inte det har blivit ett bättre förslag än sist. En lag som gör det olagligt att som vuxen ta kontakt med barn i sexuella syften har svårt att bli rättsäker. Är 18-åringen som stöter på 14-åringen verkligen brottslig? Om 13-åringen ljuger och säger att han/hon är 15 år? Vänskapsförhållanden som utvecklas till något annat?
Förutom skuldfrågan, så skulle en lag mot sexuella inviter lätt bli överbeskyddande och fel. Om man som trettonåring inte lär sig hantera de sliskiga trettiofemåringarna, vad är det då som säger att man kan hantera “sexuella inviter” från personer med dubbla åldern när man är femton?
Det finns massvis med saker ute i världen både IRL och online, som inte är det minsta lämpliga för alla 14-åringar, och vi kommer aldrig kunna skydda barn från allt dåligt. Då är det betydligt bättre att lära ut ett vettigt förhållningssätt och prata med sina barn.
Jag var, till skillnad från många andra som diskuterar det här, inte ens tonåring när internet blev stort. Då, i mitten av 90-talet var webcam nåt man såg på Sajber i SVT, och man fick nöja sig med ICQ och chattrummen på sidor som Aftonbladet, Passagen och tidningen Okej. Oftast lade man till något år i sitt alias, så man blev sådär 13-14, men de skamliga förslagen haglade oavsett. Man lärde sig hantera saken, urskilja vem som var gammal och ung, och driva “MrLove32” till vansinne.
I dag ser både nätet och samhällsbilden annorlunda ut, men vi borde ändå hålla oss ifrån att straffa folk för intentioner till brottslighet som inte ägt rum. Inte heller får man glömma att det faktiskt finns personer under 15 år som, helt frivilligt, vill ha sexuella kontakter med personer över 18. Tittar man på vuxna personer är tre års åldersskillnad ingenting, och man borde kunna respektera även en 14årings fria val.
Satsa resurserna på att bekämpa sexualbrott där det inte finns något samtycke, i stället för att kriminalisera digital kommunikation mellan barn och vuxna.