Utrikespolitiken ska förbättra Sveriges position på kort och lång sikt, och hjälpa människor i andra länder.

Jag tror långsiktiga mål är viktiga, därför att de tålmodigt kan förankras i opinionen och därmed ge möjlighet till ett kraftfullt mandat för sittande regering, något som är viktigt för att inte bli offer för opportunistiska rörelser och regimer. En av demokratins akilleshälar är den långsamma responstiden och den tvekan och tövan som medföljer. Detta är något som totalitära krafter inte är sena att utnyttja. Vi måste förstå att det är vi som har initiativet, inte de. Vi måste ha ett ramverk som ger oss initiativet effektivt.

Senare bloggposter kommer att handla om vilka medel som finns för att uppnå målen.

De fyra målen är:

  • Fysisk säkerhet
  • Frihandel och kapitalism
  • Förbättrad utbildning och medietillgång
  • Institutionell utveckling

Fysisk säkerhet

Alla människor på jorden bör känna sig rimligt trygga från krig och kriminalitet. Här är det militära och polisiära strukturer som gäller då dessa mål inte kan uppnås med privata initiativ. Ingenting kan här ersätta folk på marken. Institutionell utveckling är också viktig.

Frihandel och kapitalism

Ingen kraft är så välståndsskapande som frihandel med tillhörande fri ekonomi. Man får både ett ökat välstånd, alltså en slags ersättning för u-hjälp, och en fredligare värld med fler nöjda människor och ömsesidigt beroende mellan stater.

Frihandel och kapitalism har också en välgörande normupplösande inverkan på samhället och attackerar dess grundvalar – när dessa normer och grundvalar är förtryckande. Frihandel och kapitalism letar sig in i vrår och ger effekter dit mer klumpiga utrikespolitiska instrument inte når. Frihandel ger varje familj och individ incitament att göra lite bättre ifrån sig eftersom deras kunskap och arbete efterfrågas, istället för att undertryckas eller styras in i improduktiva banor. När fria människor agerar på en fri marknad så lär de sig också de dygder som ett fritt samhälle vilar på. Detta innebär inte att allt blir röda rosor med en gång. Även i ett fritt samhälle fortlever förtryckande mönster, fast avklingande.

U-hjälp är i jämförelse tandlöst. Johan Norberg visar i sin bok “Till världskapitalismens försvar”, att även en ökning i tillväxt med några procent per år av ekonomin i ett samhälle, snabbt ställer all u-hjälp i skuggan, vad gäller att skapa välstånd.

Att hjälpa till att förbättra hälsovård i tredje världen är också viktigt, men det finns åtminstone en undersökning som tyder på att förbättrad hälsa i dessa länder inte ökar välståndet. Man bidrar däremot till bättre liv för de individer som får hjälp, så klart, men långtidseffekterna är oklara.

Frihandel och kapitalism är så viktiga mål att Sverige måste vara berett att ta intensiv strid med krafter inom EU som är protektionistiska. Som medlemmar i EU har vi stora möjligheter, men är också frustrerande fastlåsta av EU:s handelsmurar.

Förbättrad utbildning och medietillgång

Mycket elände i världen beror på att människor resonerar med fel begrepp. De har inte möjlighet att fullt ut använda sitt förnuft, eftersom de befinner sig i samhällen där informationen de får är direkt felaktig eller förvrängs. Detta är ett problem inom olika samhällssystem och regioner, men för att ta mellanöstern som exempel, så finns det bland länder i denna region statskontrollerade medier som gör det svårt att ha en fri debatt, officiellt sanktionerade läroböcker som lär ut hat och nätverk av hatpredikande lärosäten som sträcker sig långt ut i världen. Dessa lärosäten mottar stöd i form av oljepengar.

Medicin mot detta är att bryta upp mediecensuren med hjälp av pluralism i kommunikationskanalerna, i (pappers)tryck, i etern, över satellit och över Internet. De demokratiska länderna måste också trycka på så att hat inte lärs ut i statliga skolor, och att goda alternativ finns även på den privata sidan, finansierat på annat sätt än med oljepengar. I de fall resurser saknas måste det finansieras av oss. Dålig mediefrihet gäller fler regioner i världen, som t ex Ryssland.

Institutionell utveckling

Sunda institutioner i ett land är viktiga. De måste både vara bra utformade, och sedan fungera effektivt med lite eller ingen korruption. Rättssäkerhet, säkerställande av individuella rättigheter (valprocedurer, yttrandefrihet, kvinnors rättigheter som individer t ex). Ett växande EU som sprider institutionell reformering längs sina gränser är ett exempel på ett av de medel som vi har att använda . Detta medel måste trimmas.

Förutom dessa 4 mål måste vi också ge katastrofhjälp.


6 kommentarer till “Utrikespolitikens 4 mål”  

  1. 1 Milton Frihetsson

    “”Frihandel och kapitalism

    Ingen kraft är så välståndsskapande som frihandel med tillhörande fri ekonomi. Man får både ett ökat välstånd, alltså en slags ersättning för u-hjälp, och en fredligare värld med fler nöjda människor och ömsesidigt beroende mellan stater.

    Frihandel och kapitalism har också en välgörande normupplösande inverkan på samhället och attackerar dess grundvalar – när dessa normer och grundvalar är förtryckande.””

    Ja, bara ta Kina och Saudi som exempel på hur frihandel och kapitalism omformat dessa forna diktaturer till liberala demokratiska oaser av frihet och humanism.

  2. 2 Jörgen Modin

    Kina är på god väg, och Saudi är ett extremt exempel, pga dess råvaruekonomi. Men Saudi är definitivt rikt, så välståndsskapande stämmer. Normupplösande kräver en fri ekonomi internt i landet. Fri ekonomi nämns i texten.

  3. 3 Anders

    Ni har ju en hel regeringspolitik här. En direktdemokrati skulle ge er möjlighet att inte bara prata om er politik utan också driva den. Varför bildar ni inte ett eget parti på http://www.direktdemokraterna.org?

  1. 1 Ta över en del av diktaturernas frekvensband at Bloggregeringen
  2. 2 Intern Fp-motion om avskaffat bistånd på rätt väg at Bloggregeringen
  3. 3 Stigande huspriser motverkar terror i Irak at Bloggregeringen

Kommentera

Du måste logga in för att kommentera.