Den dynamiska duon

I Sverige är dynamiska effekter i ekonomin förbjudna. Man kan i alla fall tro det, eftersom begreppet används som skällsord och något som tas till när man vill utmåla en ekonomisk reform som dålig. Därför ska skattesänkningar på ett område “finansieras” genom att de motverkas på annat håll. Ett uppenbart exempel är när den borgerliga regeringen idag går ut och aviserar att förmögenhetsskatten ska avskaffas, så ska det “delvis” finansieras genom att avdraget för privat pensionssparande får en maxgräns på 12 000 kronor. Jag känner inte till alla regler som finns rörande pensionssparandet, men jag skulle tro att det allra flesta idag har ett maxavdrag på ett halvt basbelopp, ungefär 20 000 kronor. Det möjliga avdraget sänks alltså med 8 000 kronor. Med tanke på av beskattningen endast skjuts upp och att det är osäkert hur många som egentligen sparar mer än 12 000 kronor per år så skulle det vara intressant att veta hur stor skillnad det egentligen gör. Man måste komma upp en bit i inkomst- och åldersgrupperna för att hitta ett medelvärde på sparandet som överstiger 12 000 kronor.

Det är inte helt otänkbart att avskaffad förmögenhetsskatt skulle kunna betala sig själv. Som regeringsföreträdarna skriver så syftar avskaffandet till att öka investeringarna, och på så vis påverka arbetslöshet och löner. Det är alltså dynamiska effekter – dvs sänkta utgifter och ökade skatteinkomster – som skulle göra att avskaffandet betalar sig själv. Men det beror förstås på hur stora investeringarna blir. Svenskt Näringsliv skrev förra veckan att om “bara” 50 miljarder av de nästan 1 000 miljarder som är placerade utomlands i stället återfördes till Sverige så skulle det motsvara avskaffandet av förmögenhetsskatten.

Nåja, KDU:s Ella Bohlin och MUF:s Niklas Wykman gillar inte den finansiering som nämns, sänkt avdragsrätt.

– Det är synd att det slår mot den unga generationen, säger Ella Bohlin till DN.se.

[…]

Även moderaternas ungdomsförbund välkomnar ett slopande av förmögenhetsskatten – men vänder sig emot hur det går till. Finansieringen är dålig, enligt Muf-basen Niklas Wykman.

Vad kommer du att säga till din partiledning?

– Bra idé. Men nästa gång ni slopar en skatt – kom inte med en ny. Lös det istället genom att sänka bidragen.

Om vi tillåter oss att anse att den unga generationen sträcker sig till 34 års ålder – för att SCB:s statistik har en ålderskategori som tar slut där, och framför allt för att det medför att även jag tillhör den generationen – så ser vi att medelvärdet för det privata pensionssparandet ligger på 3 200 kronor per person och år. Det lär inte vara alltför många som påverkas av sänkningen av beloppet som får dras av.

Angående Wykmans uttalande så kan man inte säga att någon ny skatt införs, man ändrar endast de regler som redan finns. Och i praktiken så kommer kostnaderna för bidragen, om man vill se arbetslöshetsförsäkringen som bidrag, att minska.

Det vore trevligt om den borgerliga regeringen kunde ta en liten strid och tala klarspråk. Är det dynamiska effekter som de lutar sig mot så kan de väl säga det. Jag klagar inte på det, däremot kommer socialdemokraterna att använda det som ett slagträ. De kommer förmodligen också hänvisa till 90-talskrisen, men där har sossarna inget att hämta och det vore bra om det kom en ordentlig debatt om det också.

[Också postat på Sänd mina rötter regn]