Polarn Per tog mod till sig – efter att ha fått en skål med potatissallad över huvudet – beslutade han sig för skilsmässa. Efter en lång och trasslig relation satt han och ex-frun på var sitt håll och kommunicerade via sina advokater. De tog lika ansvar för barnen, som spenderade varannan vecka hos respektive förälder.

Snart blev Per varse att ex-frun hade rätt till barnbidraget – trots att hon tjänade mer än han själv. Han insåg också att deras lägenhet – som ursprungligen var hans – skulle tillfalla ex-frun.

“De brukar bli såhär”, meddelade advokaten, “man dömer nästan alltid till kvinnans fördel”.

Våra lagar och rutiner kring skilsmässa är gamla, de härrör från en tid då kvinnan nästan alltid var i underläge; mannen var familjeförsörjare och satt på spargrisen, kvinnan hade begränsade resurser och dåliga karriärmöjligheter.

Idag ser det annorlunda ut, många kvinnor i min bekantskapskrets tjänar mer än maken, min fru tjänar mer än jag. Detta är ofta resultatet när mannen väljer en “mjukare” karriär t.ex inom kultur, forskning-, universitetsvärlden och kvinnan arbetar inom det privata näringslivet. Den moderna kvinnan är inte lika utsatt som förr i tiden, ändå tilldelas kvinnor både barnbidrag och lägenheter – på ren rutin – trots att man har delat ansvar för barnen.

Kanske är detta något för vår jämställdhetsminister Nyamko Sabuni att ta tag i?