LO-ekonomen Dan Andersson oroar sig på DN Debatt för att regeringens planerade skattesänkningar ska leda till att Riksbanken tvingas höja räntan mer än vad som är önskvärt.

Det kan ligga något i dessa farhågor. En alltför expansiv finanspolitik under högkonjunktur kan ställa till problem.

Problemet är dock inte skattesänkningarna i sig, problemet är att statsbudgeten underbalanseras (expansiv finanspolitik). Det kan man undvika antingen genom att låta bli att sänka skatter, eller genom att skära ner på utgifterna.

Som den sosse han är så verkar Dan Andersson inte ens reflektera att det är möjligt att skära ner statens utgifter, enda sättet för honom att strama upp finanspolitiken är att avstå från planerade skattesänkningar.

För oss liberaler så har skattesänkningar dock ett egenvärde, eftersom de ökar individens självbestämmande och minskar statens inflytande. Därför bör regeringen genomföra skattesänkningarna som planerat, men balansera dem med minskning av statens utgifter.