Bevare oss från trosfrid

I samband med protesterna mot Jyllands-Postens Muhammedkarikatyrer passar Tuve Skånberg (riksdagsledamot kristdemokraterna) på att damma av sin gamla idé att införa en lag om trosfrid, som skulle göra det olagligt att “visa ringaktning” mot någons trosuppfattning. Den kristne Skånberg bildar nu en ohelig allians med muslimska företrädare.

Det vore mycket olyckligt om en sådan lag kom till. Det är en orimlig inskränkning i yttrandefriheten som skulle riskera att allvarligt strypa samhällsdebatten.

Det är vanligt att religiösa människor för fram politiska åsikter som de baserar på sin religion. De vill genom lagstiftning tvinga alla att leva efter deras religions levnadsregler, även de som inte bekänner sig till religionen ifråga. Det förekommer bland både muslimer, kristna och företrädare för andra religioner. Nuförtiden är det inte så vanligt att kristna i Sverige gör det, men på andra håll i världen är det fortfarande vanligt. Det kan handla om att man inte får dricka alkohol, att kvinnor måste klä sig mer eller mindre heltäckande, att män måste ha skägg, att man inte får ha sex före eller utom äktenskapet, att man inte får använda preventivmedel eller att homosexualitet inte tillåts.

När sådana krav framförs måste de kunna ifrågasättas, och om argumenten för dem uteslutande är religiösa så måste även själva religionen kunna ifrågasättas. Och att ifrågasätta någons religion kan mycket väl tolkas som ringaktande av den, vilket med en trosfridslag skulle vara olagligt.

Det är inte så att alla religiösa människor gör politik av sin religion. Men det finns tillräckligt många, både muslimer och kristna, för att det ska vara ett problem.