Statsminister Fredrik Reinfeldt pekar på de helt orimliga konsekvenser som EU:s målsättning på minst 20 % förnybar energi kan få för Sveriges del. EU-kommissionen planerar att kräva att Sverige ska ha 55 % förnybar energi, vilket kan tvinga Sverige att stänga kärnkraftverk (som inte räknas som förnybara). Se artikel på SR Ekot.

Reinfeldt gör rätt i att protestera. Men man bör inte bara protestera mot att kravet sätts till just 55 %, utan mot hela principen bakom att sätta olika krav på olika länder. Om EU ska ha en sådan målsättning och bryta ner det på medlemsländerna så vore det rimligaste att helt enkelt säga att varje medlemsland ska nå upp till 20 % på egen hand, vilket Sverige redan gör med råge. Möjligtvis skulle man kunna kräva att Sverige ska bibehålla sin nuvarande högre nivå, men inte kräva mer.

S.k. veteranbilar, d.v.s. bilar äldre än 30 år, är befriande från fordonsskatt.

Med tanke på att dessa bilar släpper ut stora mängder miljö- och hälsofarliga luftföroreningar (partiklar, kväveoxider, cancerframkallande kolväten) vid körning är det märkligt att de inte behöver betala fordonsskatt, medan modernare och renare bilar betalar skatt. Därför bör detta specialregel tas bort och veteranbilar betala fordonsskatt enligt samma regler som övriga bilar.

Den som har en veteranbil utan att köra den har möjlighet att avregistrera den, och då slipper man både fordonsskatt och försäkring.

Infrastrukturminister Åsa Torstensson (c) öppnar i en intervju i DN för “bompeng”, d.v.s. avgift för att köra på nybyggda vägar i syfte att finansiera bygget.

Om det är så att näringslivet efterfrågar en ny väg för sina egna tunga transporter så kan det vara rimligt att ta ut avgift av tunga fordon som kör på denna väg.

Men att ta ut vägavgifter enbart i finansieringssyfte från privatbilister är ingen bra idé. Det är svårt att motivera varför det ska kosta att köra på nybyggda vägar, men vara gratis att köra på befintliga vägar.

I en rapport till regeringen påstås att utsläppsrätter inte räcker, det krävs offentligt finansierad forskning och teknikutveckling också.

Rapporten har en viktig poäng i att klimatfrågan är global och långsiktig. Det är meningslöst att satsa på utsläppsminskningar på ett par procent på nationell nivå till 2012, istället måste vi satsa på stora utsläppsminskningar globalt på längre sikt. Redan idag borde vi skifta fokus från 2012 till 2020 som nästa milstolpe, och från Sverige till EU.

Det är bra att regeringen nu stramar åt a-kassan genom att trappa ner och tidsbegränsa ersättningen. Det främsta syftet med arbetslöshetsförsäkringen är att man ska slippa att snabbt och drastiskt sänka sin levandsstandard under en kortare period av arbetslöshet. Det vore t.ex. synd ifall folk tvingas sälja sin bostad p.g.a. ett halvårs arbetslöshet. Och ifall man inte hittar något nytt jobb så kan man under ordnade former anpassa sig till en lägre ekonomisk standard. Men det är inte meningen att någon som blir arbetslös ska kunna leva kvar på liknande ekonomiska standard livet ut. Därför är det viktigt med avtrappning och en tydlig bortre parentes.

Miljöbalkens andra kapitel innehåller ett antal s.k. hänsynsregler. De är överlag rimliga och bra, förutom denna regel:

5 § Alla som bedriver en verksamhet eller vidtar en åtgärd
skall hushålla med råvaror och energi samt utnyttja
möjligheterna till återanvändning och återvinning. I första
hand skall förnybara energikällor användas.

Alla rationella aktörer som bedriver en verksamhet kommer att hushålla med råvaror och energi, eftersom råvaror och energi kostar pengar. Möjligheter till återanvändning och återvinning kommer också att utnyttjas ifall det är lönsamt. Aktörer som inte agerar rationellt kommer i en marknadsekonomi att konkurreras ut och tvingas lägga ner verksamheten.

Enligt en artikel i Svenska Dagbladet överväger Livsmedelsverket att förändra sina kostråd för att ta hänsyn till köttproduktionens miljö- och klimatpåverkan.

Det är inte alls någon bra idé. Det riskerar att kraftigt sänka Livsmedelsverkets trovärdighet. Livsmedelsverket bör konsekvent hålla sig till att informera om olika livsmedels inverkan på vår hälsa. Det finns många aspekter på hälsopåverkan som är värda att ta upp, så som risk för matförgiftning, hjärt-kärl-sjukdomar, fetma och cancer. Men matproduktionens miljöpåverkan är något annat och hör inte dit. När jag tar till mig Livsmedelsverkets information och råd så vill jag vara säker på att de bara tänker på min hälsa och inte väger in i sammanhanget ovidkommande aspekter.

Ibland får vi kommentarer här om att det vi skriver inte skulle vara liberalt. Och det ligger emellanåt något i det om man ser det utifrån ett strikt teoretiskt ideologiskt perspektiv.

Men syftet med Bloggregeringen är inte att vara strikt teoretiskt liberal. Vi lever i en verklighet som i många avseenden är lågt ifrån liberal. Vi har valt att förhålla sig till denna verklighet istället för att blunda för den.

Den förra regeringen har slagit fast ett mål att 25 % av all mat som serveras på offentliga institutioner (skolor, daghem, sjukhus, etc) ska vara ekologisk 2010. Enligt en artikel i DN ligger vi så här långt dåligt till att uppfylla detta mål.

Jag tror inte att det är så lyckat att ha den här typen av mål. Problemet är att man drar all sorts mat över en kam. Med detta mål så blir det lätt att tänka i stil med “vi kan strunta i ekologiska ägg bara vi ser till att alla grönsaker och allt mjöl är ekologiskt”, och det blir lätt så att kostnaden styr.

Socialstyrelsen har föreslagit att föräldrar ska ha rätt att få till religiöst motiverad omskärelse av sina barn utfört inom den offentliga sjukvården, och att landstingen ska ha skyldighet att erbjuda detta. Enligt en artikel i DN så tycker Kristdemokraterna, Folkpartiet och Socialdemokraterna att det är en bra idé.

Det är ett galet förslag. Den offentligt finansierade sjukvården bör hålla sig till det som är medicinskt motiverat, vilket omskärelse inte är (förutom i vissa sällsynta fall). Släpper man på den principen så är det risk att kostnaderna för den skattefinansierade sjukvården skenar iväg utom kontroll, eller så blir kvaliteten på den medicinskt motiverade sjukvården sämre.