Jag brukar ofta hålla med Johanna Nylander, men här skriver hon något som jag reagerar på. Hon skriver: När det gäller öppenhet och integritet borde grundprincipen vara att staten skall ha så lite uppgifter om privatpersoner som möjligt, men att de som finns, skall vara tillgängliga för alla. Jag håller med om att staten ska ha så lite uppgifter om privatpersoner som möjligt, men jag tycker inte att de uppgifter som staten ändå har (och bör ha) alltid ska vara tillgängliga för alla.