Stockholms märkliga klotterpolicy

Riksteatern går i SvD till hårt angrepp mot Stockholm stads klotterpolicy och menar att den i praktiken omöjliggör all form av graffiti och därmed strider mot den grundlagsfästa yttrandefriheten.

Att hävda att Stockholms stads klotterpolicy strider mot yttrandefriheten är att gå väl långt, men förutom det så kan jag delvis instämma i Riksteaterns kritik.

Oavsett hur klotterpolicyn rent formellt är formulerad så är det uppenbart att framförallt Moderaterna i stadshuset i praktiken inte förmår skilja mellan laglig och olaglig graffiti, se tidigare inlägg för ett exempel på det.

De “nya” moderaterna i Stockholm har inte lyckats göra sig fria från gammal inskränkt konservatism på detta område.

Det är helt OK att ha nolltolerans mot klotter och olaglig graffiti i stadsmiljön, men det är inte OK att samtidigt aktivt motverka laglig graffiti. Så vitt jag kan se så är punkt 1-8 i klotterpolicyn OK, men punkt 9:

Staden ska inte medverka till eller stödja verksamheter eller evenemang som inte klart tar avstånd från klotter, olaglig graffiti och liknande skadegörelse. Staden ska inte heller medverka till verksamheter som på något sätt kan väcka intresse för och leda till klotter, olaglig graffiti eller liknande skadegörelse.

är problematisk eftersom den tolkas så att allt som över huvud taget har med graffiti att göra (lagligt eller olagligt) kan “väcka intresse” för klotter. Därför bör denna punkt i klotterpolicyn strykas.

Detta innebär inte nödvändigtvis att staden måste upplåta kilometervis med väggar för laglig graffiti, men det innebär att staden ska sluta motverka andras initiativ kring graffiti, som t.ex. Riksteaterns Art of the Streets och “Fascinate” i Bromsten.

Läs även Kulturbloggen.