Programmering i skolan

Christine Johnson föreslår i Ny Teknik att det bör bli obligatoriskt att lära sig programmering i grundskolan.

Johnson hävdar att den svenska arbetsmarknaden törstar efter programmerare, samtidigt som antalet sjunker hela tiden. Faktum är att arbetsmarknaden törstar efter kvalificerade högskoleutbildare programmerare, inte programmerare i största allmänhet. Jag tror inte att arbetsmarknaden skulle vara betjänt av ett större utbud av mediokra programmerare som bara lärt sig det i grundskolan.

Johnson skriver att barn och ungdomar i hög utsträckning digitala konsumenter, men inte producenter, och menar att det är synd. Det kan jag i viss mån hålla med om, men på ett lite annat sätt. Jag menar att detta i första hand handlar om digitalt innehåll (d.v.s. texter, bilder, filmer, musik) och inte datorprogram. Man behöver inte kunna programmera för att skapa digitalt innehåll. Ungdomar skapar inte så mycket kvalificerat digitalt innehåll, det blir mest meningslösa Tweets, Facebook-statusar och taffliga amatörfilmer inspelade med undermåliga mobiltelefonkameror. Och det är synd.

Lösningen på detta är inte att tvinga alla elever i grundskolan att lära sig programmera. Istället borde man i grundskola och gymnasium stärka undervisningen i att läsa och skriva, på Svenska, på Engelska och på andra naturliga språk. Och detta (åtminstone Svenska och Engelska) ska naturligtvis vara obligatoriskt på alla stadier i grundskola och gymnasium. Se tidigare inlägg om detta.

Man bör också lära ut hur man med moderna verktyg kan skapa digitalt innehåll i form av ljud, bild och film med god kvalité, inom ramen för den undervisning i bild och musik som redan finns i läroplanen. Mycket av den digitala utvecklingen innehåller en stor del av detta och inte bara programmering.

Dessutom så bör undervisningen i matematik stärkas, för matematik är grunden för kvalificerad programmering (och för mycket annat som naturvetenskap, teknik och ekonomi).

Det är möjligt att viss grundläggande IT-kompetens bör vara obligatorisk i grundskolan och gymnasiet, men jag tycker inte att detta behöver innehålla programmering. Alla bör kunna använda en dator, en surfplatta, en smartphone och kunna använda Internet, men alla behöver inte kunna programmera eller veta hur en dator fungerar i minsta detalj.

Däremot så kan det vara en god idé att göra programmering till ett mer lättillgängligt val på gymnasiet för de som är intresserade.

Slutligen måste man ha klart för sig att det finns en begränsad tid tillgänglig i grundskolan. Ska man införa programmering på schemat så måste något annat ämne minskas eller försvinna. Vilket ska det vara?

Kommentarer

Kommentar av Christine Johnson on 2013-11-10 14:03:08 +0100

Hej!
Håller absolut med om att Sverige behöver kvalificerade högskoleutbildare programmerare. Håller också med att matematikundervisningen behöver stärkas. Poängen med vårt upprop om Framtidens språk är att vi vill verka för att barn ska få förståelse och kunskaper om den digitala världen. Vår tanke är att dels stärka upp den grundläggande kunskapen, men även väcka intresse hos fler som sedan vidareutbildar sig just genom gymnasium och högskolan. Jag ser detta inte som ett isolerat fenomen utan som en integrerat del i undervisningen.
Hur exakt det kan se ut finns det många diskussioner kring: förändrat innehåll i matematik, teknik, språktillval, men även slöjdämnet diskuteras.
Det är många som diskuterar detta just nu. Titta gärna in på vår kampanjsida http://framtidensspråk.se. Ser fram emot mer input!
Hälsningar Christine

Kommentar av Christine Johnson on 2013-11-10 14:12:22 +0100

Kolla gärna här:
https://digitaliseringskommissionen.se/tanker-vi-ratt-om-it-i-skolan/
http://www.nyteknik.se/nyheter/it_telekom/allmant/article3784784.ece

Kommentar av Mikael Ståldal on 2013-11-10 22:45:12 +0100

Christine,

Så här skriver ni:
“Programmering är ett språk som, liksom alla andra språk, inte bara bör ha en separat plats i läroplanen (som ett separat ämne), men också som ett integrerat verktyg i alla ämnen som har med kreativt skapande att göra, t.ex. de praktiska och estetiska ämnena.”

Jag tycker att det är helt feltänkt att betrakta programmering som ett språk jämställt med naturliga språk som svenska och engelska.

Däremot så kanske man bör ta med fler inslag av diskret matematik, och annat som ligger nära datalogi, algoritmer och programmering, i matematikämnet i grundskola och gymnasium.

Förståelse för den digitala världen låter bra, men det kräver inte nödvändigtvis programmeringskunskaper. Däremot bör man använda moderna digitala verktyg i alla ämnen där det är relevant.