Vårdförbundet har gått ut i strejk för att de vill ha högre löner.

Det är en lite märklig strejk om man funderar på hur strejker traditionellt sett fungerat. En typisk strejk är när arbetarna i en fabrik strejkar vilket innebär att arbetsgivaren förlorar produktion och därmed intäkter. Med tiden riskerar arbetsgivaren även att förlora kunder till konkurrenter.

Några sådana effekter finns dock inte i denna strejk. Vårdförbundets medlemmar är huvudsakligen anställda av landsting och kommuner, de har i stort sett monopol på vårdtjänster i Sverige och vården är starkt subventionerad. Landstingen drabbas inte ekonomiskt av strejken, snarare tvärt om. Det är huvudsakligen tredje man som drabbas, d.v.s. de sjuka som inte får den vård som de annars skulle fått.

Enligt en artikel i Metro så är det många som så slitsamma yrken att de inte orkar jobba tills de blir 65 år, utan tvingas gå i sjukpension långt tidigare.

En professor i arbetsvetenskap säger att arbetsgivarna borde ha individuella utvecklingsplaner så att de äldre med slitsamma arbetsuppgifter kan få andra arbetsuppgifter.

Men varför ska det vara arbetsgivarens ansvar? Varför kan inte varje anställd själv känna att man inte längre orkar och då se till att byta arbetsuppgift. Och om det inte går att byta arbetsuppgift hos nuvarande arbetsgivare så får man byta arbetsgivare helt enkelt.

Konsekvenserna av en allt ökande produktion av biodrivmedel världen över har blivit uppmärksammat på senare tid, bl.a. i DN, SvD och Time.

Det är enkelt att konstatera att det är riktigt korkat att producera biodrivmedel på ineffektiva sätt, så som etanol ur spannmål. Denna typ av ineffektiva produktion är bara möjlig om den subventioneras, vilket dessvärre sker i såväl USA som EU.

Att producera etanol ur sockerrör (som man gör i Brasilien) är effektivt. Men inte heller detta är helt oproblematiskt. Nyanläggningar av sockerrörsodlingar tar mark i anspråk som direkt eller indirekt kan leda till skogsskövling. Skogsskövling hotar klimatet eftersom en massa bundet kol frigörs. Dessutom kan den biologiska mångfalden hotas.

Nu presenterar regeringen och Miljöpartiet en lagrådsremiss om fri arbetskraftsinvandring.

Förslaget skulle kunna förbättras på några punkter:

1. Som jag påpekat tidigare så vore det önskvärt om asylsökande som med AT-UND jobbat minst sex månader i Sverige kunde ansöka om att arbetskraftsinvandra när som helst under asylprocessen, och inte bara efter ett lagakraftvunnet avslag. En sådan ansökan ska dock innebära att asylansökan dras tillbaka och asylprocessen avbryts. Detta borde kunna leda till minskad arbetsbörda för Migrationsverket och Migrationsdomstolarna, och leda till kortare handläggningstider för övriga asylsökande.
2. Jag förstår inte varför man ska byråkratisera det hela genom att ge uppehållstillstånd i högst två år som sen måste förnyas, och varför man ska knyta det till en viss arbetsgivare. Det vore bättre om man kunde ge uppehållstillstånd i fyra år direkt om jobbet avser vara minst fyra år. Dessutom borde uppehållstillståndet inte vara knutet till en viss arbetsgivare utan vara mer generellt redan från början, annars är det risk att ett osunt beroende av arbetsgivaren uppstår.
3. Det går att få tillstånd att besöka Sverige i styfte att gå på anställningsintervju, och då ska det enligt förslaget kunna gå att ansöka om att arbetskraftsinvandra utan att lämna landet igen. Men bara om det gäller ett arbete där efterfrågan på arbetskraft är stor (vilket Migrationsverket ska avgöra). Detta villkor är dumt och bör tas bort, det är inte statens uppgift att avgöra i vilka yrken som efterfrågan på arbetskraft är stor.
4. Man bör införa en övergångsregel så att de asylsökande som tidigare fått avslag men ändå befinner sig i Sverige och jobbar utan tillstånd (de s.k. papperslösa) under en begränsad period (t.ex. tre månader från att de nya reglerna träder ikraft) ges möjlighet att ansöka om att arbetskraftsinvandra utan att först lämna landet. På denna punkt (men bara denna) så håller jag med Kalle Larsson (v) att det är “hänsynslöst och ologiskt“ att inte göra något åt de papperslösa.

Men även med dessa brister så är det ett mycket bra förslag som tar ett stort steg i en önskvärd riktning att tillåta större rörlighet för människor i hela världen. Jag hoppas att man efter att detta varit i kraft några år kan gå vidare och öppna ytterligare. Man bör överväga att helt ta bort principen att uppehållstillstånd måste sökas från utlandet och ge alla som befinner sig i Sverige, oavsett skäl, möjlighet att ansöka om att arbetskraftsinvandra utan att lämna landet. Dessutom bör man ifrågasätta principen att svenskar och EES-medborgare ska ha företräde till jobb i Sverige, men det tode kräva att EU-regler ändras och kan antagligen inte beslutas av Sverige på egen hand. EU bör införa ett gemensamt system för arbetskraftsinvandring.

Från och med idag (1 april) är det inte längre krav att ha vinterdäck. Tyvärr är det dock tillåtet att ha dubbdäck ytterligare en månad, trots att det är uppenbart onödigt i hela södra Sverige.

Eftersom dubbdäck på barbark sliter på vägarna och orsakar hälsofarliga partiklar så bör tiden då dubbdäck är tillåtet förkortas till 31 mars i södra Sverige (Uppsala län, Västmanlands län, Örebro län, Västra Götalands län och alla län söder om dessa).