Åsa Romson (MP) och Lise Nordin (MP) skriver på SvD Brännpunkt att kärnkraften är idag beroende av att det är staten som tar på sig det stora skadeståndsansvar som följer en eventuell kärnkraftsolycka, och menar att detta skulle utgöra en omfattande subvention av kärnkraften.

Det stämmer inte. Den 17 juni 2010 beslutade riksdagen i enlighet med regeringens proposition 2009/10:173 att införa ett obegränsat skadeståndsansvar för ägare till kärnkraftverk. Dessutom måste ägarna skaffa försäkring som täcker 1,2 miljarder euro per reaktor.

Landstingspolitikern Gilbert Tribo (FP) m.fl. skriver på SvD Brännpunkt om barnlöshet och vill att staten ska ta över ansvaret från de senfärdiga och initiativlösa landstingen.

Att flytta ansvaret till staten är nog en god idé. Landstingen har huvudsakligen ansvar för hälso- och sjukvård, och idag så ser man barnlöshet som ett huvudsakligen medicinskt problem. Jag tror det är olyckligt med en så ensidig medicinsk fokusering, och att låta staten ta över ansvaret skulle kunna ändra på det.

I Fokus kan man läsa en artikel som konstaterar att Sverige har en närmast försumbar statsskuld på bara 1000 miljarder kronor, eller 122 000 kronor per svensk, eller 35 procent av BNP. Vidare konstateras att svenska staten idag kan låna pengar till historiskt låg ränta. Flera bankmän som Henrik Mitelman från SEB och Fredrik Floric från Nordea, menar att staten bör utnyttja detta för att låna lite extra.

Bokmässan i Göteborg hindrar Lars Vilks från att delta i en intervju, se Metro, DN, DN och SvD.

Detta gör att personer som hotar och försöker skada Vilks får som de vill.

Man hade kunnat tro att en bokmässa skulle stå upp för yttrandefriheten, men istället fegar man ur. Ynkligt!

Se tidigare inlägg.

Kommentarer

Kommentar av Mats Henricson den 2011-09-22 22:46:02

Word!

Dagens artikel på DN Debatt sätter fingret på att det är svårt att på ett entydigt sätt mäta en ett visst lands klimatpåverkan.

Däremot tycker jag inte att artikelförfattarnas sätt att räkna är bättre än den officiella svenska statistiken. Ska man nu mäta nationella utsläpp så är det rimligare att mäta de utsläpp som rent fysiskt sker inom landets gränser än att göra livscykelanalys på den konsumtion som sker inom landet.

2009 genomgick SAAB en företagsrekonstruktion. Det hjälpte uppenbarligen inte, för nu har de ansökt om företagsrekonstruktion igen, men tingsrätten säger nej.

Tingsrätten gör helt rätt i att säga nej. Det är orimligt att försöka rekonstruera ett och samma bolag två gånger utan att det varit lönsamt under tiden. Det enda rimliga nu är att SAAB går i konkurs, ju förr desto bättre. Försöken att rädda SAAB har varit dödfödda och om man lagt ner SAAB redan för två år sedan så hade man sluppit många problem och sparat mycket pengar.

Adam Cwejman skriver på SvD Brännpunkt att man bör låta Grekland, och i förlängningen kanske även andra länder, lämna Euron. På sin blogg skriver Cwejman sedan att länder bör kunna lämna Euron ett tag och sedan komma tillbaka (med en annan växelkurs får man anta).

Jag tycker inte att detta är en lockande tanke. Det skulle i praktiken degradera Euron från att vara en riktig gemensam valuta till att bli ett valutasamarbete med fasta växelkurser och möjlighet till devalvering då och då. Även om man fortfarande kallar det för en gemensam valuta så kommer dess trovärdighet att urholkas om länder kan lämna och nått år senare ansluta sig igen med annan växelkurs. Då blir Euron i praktiken död och meningslös.