Nationalekonomen Klas Eklund kritiserar i årets Wibbleföreläsning BNP-måttet. Jag tycker att hans kritik huvudsakligen verkar relevant, och värd att tas på allvar. Man bör inkludera investeringar i humankapital, räkna av förslitning av naturkapital och tjänstesektorn bör behandlas på ett mer modernt sätt. Däremot bör man inte försöka göra om BNP-måttet till att inkludera lycka, välfärd eller liknande. BNP är ett mått på ekonomins potential att ordna lycka och välfärd, hur väl man sedan lyckas utnyttja denna potential är något annat.

Nu finns det en mobilanpassad version av min blogg som automatiskt visas om du läser den på en mobiltelefon eller smartphone. Med WordPress Mobile Edition och Carrington Mobile Theme.

Folkpartiet föreslår en utvecklad arbetskraftsinvandring, se artikel i DN och SvD. Det är bra förslag som kompletterar de nuvarande reglerna om arbetskraftsinvandring. Folkpartiets förslag öppnar för att vissa personer som inte är medborgare i EU/EES ska kunna få komma till Sverige och söka jobb under sex månader utan att från början ha ett konkret erbjudande om jobb (vilket krävs enligt de nuvarande reglerna). Man kan diskutera exakt vilka kriterier som bör gälla, men de som föreslås (utbildning på mastersnivå och kunna tala svenska eller engelska) verkar rimligt att börja med.

Då jag tidigare försvarade den supermiljöbilspremie som regeringen tänker införa så blir jag intresserad när Gröna Bilister totalsågar den. Gröna Bilister har gjort en (troligtvis tendensiös) sammanställning av remissvaren. När man läser den lite snabbt så framstår det onekligen som att det inte är någon lysande idé. Men tittar man närmare så ser man att de olika remissvaren spretar betydligt, och det skulle vara mycket svårt att ändra förslaget så att man tillfredställer alla, eller ens en majoritet av, remissvaren.

När jag lyssnade på debatten Religionskritik och främlingsfientlighet – motsatser eller parhästar? mellan Christer Sturmark (Humanisterna) och William Petzäll (sd) i Almedalen så funderade jag på begreppet islamofobi. Islamofobi är ett luddigt begrepp som mest används av vissa grupper för att smutskasta sina meningsmotståndare, bl.a. Humanisterna råkar ut för detta. Men kan det finnas något användbart i detta begrepp? Jag tror att en del som använder begreppet islamofobi egentligen menar väl, men de borde snarare tala om muslimofobi, alltså en irrationell rädsla för alla muslimer.

Jan Björklund (fp) skriver på SvD Brännpunkt att regeringens energiöverenskommelse behöver kompletteras för att i praktiken möjliggöra att det byggs nya kärnkraftsreaktorer i Sverige. Precis som Björklund framhåller så är det olyckligt att reglerna utformats så att de tre bolag, Vattenfall, E.ON och Fortum, som äger dagens tio reaktorer (och en stor del av övrig elproduktion i landet) i praktiken har fått vetorätt mot att andra får bygga nya reaktorer. De lever idag gott på sitt oligopol och har inget direkt intresse av att öka utbudet av el.

Jag är i Visby och följer Almedalsveckan. Följ mig på Twitter.

IT-branschen växer nu kraftigt, men man tror att tillväxten kommer mattas av nästa år p.g.a. svårigheter att rekrytera personal. Rekryteringsproblemet mildras dock av arbetskraftsinvandring, 1000 utomeuropeiska IT-arbetare invandrade till Sverige under årets första kvartal, vilket gör IT-branchen störst på arbetskraftsinvandring. Se artikel i Computer Sweden. Möjligheten till arbetskraftsinvandring från hela världen bidrar alltså till att Sveriges IT-bransch kan fortsätta växa trots svårigheter att rekrytera tillräckligt många inom landet och EU/EES.

Seriemagasinet Galago skriver att SvD:s ledarskribent Per Gudmundson ska skjutas. Publiceringen har fått ett flertal instämmanden på bl.a. Twitter. Se artikel i SvD. Gudmundson polisanmäler detta för olaga hot, men JK lägger snabbt ner utredningen med hänvisning till att det uppenbart är satir, se artikel i SvD. Man kan fråga sig om just olaga hot är en passande brottsrublicering av detta tilltag. Så här står det om olaga hot i lagen:

Svenskt Näringsliv vill sänka studiebidraget och istället ge en större del som lån för högskoleutbildningar som sällan leder till jobb, konst och humaniora pekas särskilt ut. Se artikel i SvD och DN. Biträdande utbildningsminister Nyamko Sabuni (fp) är kritisk. Hon menar bl.a. “Vi måste ha ett transparent studiemedelsystem som studenterna kan lita på och där regelverk är långsiktiga.”. Det har Sabuni helt rätt i. Det är knappast önskvärt att på mer eller mindre godtyckliga grunder ha olika regler för studiemedel för olika högskoleutbildningar.