Upphovsrättsindustrin, här företrätt av sin tankesmedja Netopia, vill att regeringen gör mer för att motverka piratkopiering på Internet. Gång på gång har de drivit igenom hårdare lagar och argumenterat att om vi bara får igenom detta så blir allt frid och fröjd och vi kan börja tillhandahålla nya jättebra digitala tjänster. Men efter ett par år så börjar det hela om igen. Först var det tydligare förbud mot fildelning och förbud mot att bryta kopieringsskydd.

Professor Christian Azar m.fl. skriver i GP att alla subventioner till spannmålsetanol bör avskaffas. Azar m.fl. har helt rätt i att spannmålsetanol inte håller måttet och att subventionerna av detta snarast bör avskaffas. (Lite märkligt att det tog så lång tid för dem att nå den slutsatsen.) Intressant är dock att de skriver att en anledning att ge subventioner är att lära sig mer om en tekniks potential. Problemet med denna strategi illustreras dock mycket tydligt av deras debattinlägg.

Enligt praxis så visar SVT bara våldsamma program, som t.ex. The Pacific, efter klockan 21:00 på kvällen för att undvika att barn råkar se det. Nu har SVT lagt ut The Pacific på SVT Play, och där kan man se alla program när som helst på dygnet. Detta har fått Granskningsnämnden att göra en JK-anmälan. SVT säger att man kanske ska se till att denna typ av våldsamma program bara ska vara tillgängliga på SVT Play efter klockan 21:00.

Några företrädare för pappersindustrin skriver på DN Debatt och klagar på att kommuner illojalt konkurrerar med deras insamlingssystem av returpapper och ondgör sig att det alternativt insamlade pappret exporteras till Kina eller eldas upp. Naturligtvis är pappersindustrin angelägen om att kunna få tillgång till returpapper till ett pris som ligger under marknadspris. Men jag har svårare att se att detta system skulle gynna miljön eller samhället i stort, och denna debattartikel luktar särintresse på lång väg.

Madeleine Leijonhufvud kräver på SvD Brännpunkt att den lag om krav på samtycke vid sex (sexuellt övergrepp) som föreslås av SOU 2010:71 ska genomföras. Leijonhufvud noterar att flera tunga remissinstanser är negativa och sågar friskt dessa längst fotknölarna och skriver raljant att motståndarna tycker det är OK att utnyttja halvfulla 15-åringar. Det verkar som om dessa tunga remissinstanser delvis tar upp samma problem som jag tidigare befarade, t.ex. att det riskerar bli väldigt svårt att över huvud taget få någon fälld för detta nya brott med bibehållen rättssäkerhet.

Kjell Aleklett skriver i SvD om Peak Oil och att vi måste börja anpassa oss efter det. Detta fick mig att börja fundera över hur beroende av billig olja vårt samhälle egentligen är. Aleklett skriver att för tio år sedan var oljepriset cirka 20 dollar per fat, och folk trodde att det skulle stiga till 25 dollar per fat till 2020. Och ungefär detta oljepris hade vi då haft sedan 1970-talets oljekriser.

LRF, Naturskyddsföreningen, Svensk Bioenergi, m.fl., protesterar i SvD mot regeringens beslut att tillåta Eon att bygga en stor gasledning mellan Gislaved och Jönköping. De menar att detta beslut “ökar koldioxidutsläppen och undergräver Sveriges klimatpolitik” För det första så utgår de ifrån att denna nya gasledning inom Sverige kommer att öka Sveriges import och därmed totala användning av fossilgas (naturgas). Det är inte helt självklart då denna ledning inte ökar importkapaciteten utan bara gör att den fossilgas som ändå importeras kan användas inom större delar av landet.

Birgitta Dahl, som var energi- och miljöminister (s) under Tjernobylolyckan, intervjuas i DN och säger att “Kärnkraftsolyckan i Tjernobyl är en av mänsklighetens största katastrofer”. Låt oss sätta saken i perspektiv och jämföra Tjernobyl med två andra stora industriella olyckor. Tjernobylolyckan i dåvarande Sovjetunionen 1986 orsakade knappt trehundra akut skadade varav 31 dog inom tre månader. Ytterligare cirka 4000 beräknas dö av cancer. Bohpalolyckan i Indien 1984 orsakade 4000 döda och många fler skadade.

Svensk Vindenergi påstår att vindkraft ger jobb och framhåller detta som något positivt. Marian Radetzki och Jonny Fagerström ifrågasätter i Dagens Industri detta påstående och menar att det bara blir jobb tillfälligt vid utbyggnad, sen försvinner de flesta av jobben. Vad dock ingen verkar ifrågasätta är om det är bra om vindkraft skapar många jobb. Om vi antar att detta jobbskapande är bra så leder det till några intressanta följder. Till att börja med så kan vi mäta en energikällas jobbeffektivitet i hur många heltidstjänster som den skapar per MW produktionseffekt.

Jonny Hylander och Göran Sidén skriver i Sydsvenskan att Sverige kan avveckla användningen av fossila bränslen och 80 procent av kärnkraften på 10 år. Problemet med Hylanders och Sidéns resonemang är att det är nationalistiskt. Men det är inte meningsfullt att anlägga ett snävt nationellt perspektiv på energipolitiken i ett litet land som Sverige. Klimatutmaningen är global och det räcker inte med att bara Sverige slutar använda fossila bränslen. Dessutom är vårt elnät ihopkopplat med våra grannländer Norge, Finland, Danmark, Tyskland och Polen och det finns en samordning av energi- och klimatfrågor på EU-nivå.