I protest mot regeringens förändringar i a-kassan har Syndikalisterna varslat om politisk strejk. Vissa LO-ledare vill göra samma sak, men LO:s centrala ledning säger nej till politisk strejk. Det gör LO helt rätt i. I ett demokratiskt land som Sverige är politisk strejk helt orimligt och oacceptabelt. En strejk drabbar arbetsgivaren, och är bara legitim om man befinner sig i konflikt med arbetsgivaren. Men det är inte arbetsgivarna som ändrar på a-kassan, det är regeringen och riksdagen.

Regeringen utser Carl Cererschiöld till statlig förhandlingsman med uppdrag att ordna så att trängselskatten i Stockholm kan återinföras under våren. Från oppositionen hörs kritik mot att pengarna främst ska gå till vägsatsningar och inte till järnväg och annan kollektivtrafik. Eftersom intäkterna från trängselskatten inte kommer räcka till varken alla väginvesteringar eller alla järnvägsinvesteringar som ska göras så är det mindre viktigt vilka projekt som får just dessa pengar. Huvudsaken är att de projekt som behövs blir genomförda inom rimlig rid, och att de projekt som är olämpliga inte blir genomförda.

Många varor som vi importerar från fattiga (och inte sällan odemokratiska) länder är i många fall producerat under mycket svåra förhållanden för arbetarna. Rättvisemärkt försöker göra något åt detta genom att märka produkter som är producerade under bättre förhållanden. Det är en mycket bra tanke, men tyvärr är Rättvisemärkts kriterier delvis missriktade och kontraproduktiva. Dels finns det kriterier som säger att produktionen inte ska kränka mänskliga rättigheter. Diskriminering är inte tillåtet och det måste finnas rätt och reell möjlighet att organisera sig fackligt.

Enligt en artikel i DN så kan torsken och andra viktiga matfiskar vara utfiskade om 40 år. Det är oroväckande och måste förhindras. Hur kommer det sig då att t.ex. torsken hotas av utfiskning? Det finns många förklaringar, och det skiljer sig åt på olika håll i världen. I Europa är det EU som styr fisket som är en del av den gemensamma jordbrukspolitiken (CAP). EU beslutar gemensamt om fiskekvoter, och de sätts konsekvent högre än vad som vetenskapsmän anser vara hållbart.

I en intervju i Aftonbladet säger Lars Frisk, ordförande i fackföreningen ST vid Luleå Universitet, något väldigt avslöjande. Han säger, angående regeringens förslag kring a-kassan: Regeringen signalerar att man inte behöver vara med i facket om man inte vill. Det avslöjar en skrämmande syn på fackets roll och fackmedlemsskap hos Lars Frisk. Det verkar som om han sett betraktat fackmedlemsskap som de facto obligatoriskt. Det är frivilligt att vara med i facket, och så ska det vara.

Den danska tidningen Jyllands-Posten publicerade för cirka ett år sedan de numera världskända karikatyrerna av profeten Muhammed. Detta fick sju muslimska föreningar att stämma Jyllands-Posten för förtal av muslimer. Nu har Jyllands-Posten blivit frikänd. Det är mycket viktigt att Jyllands-Posten blev frikänd. Det vore inte rimligt att betrakta Muhammedkarikatyrer som förtal av muslimer. Förtal innebär att enskilda personer blir specifikt angripna, vilket inte var fallet här. Se tidigare inlägg.

Många är kritiska till vårdnadsbidrag och hävdar att det skulle vara en “kvinnofälla”. Inte sällan är samma personer varma förespråkare av den svenska föräldrarförsäkringen och har inget emot att förlänga den ytterligare från dagens 13 månader per barn. Jag undrar hur det går ihop. Vårdnadsbidrag anses vara en kvinnofälla genom att det gör att huvudsakligen kvinnor är borta från arbetsmarknaden under lång tid när hon fött ett barn. Men i så fall borde även en lång föräldrarförsäkring vara en kvinnofälla på samma sätt?

En del muslimska kvinnor använder en s.k. nikab, en slöja som täcker ansiktet förutom ögonen. Här finns en bild på en nikab. Detta ter sig främmande för den västerländska kulturen och är mycket kontroversiellt i många europeiska länder. På flera håll förs det fram krav på restriktioner och förbud i olika former. Jag funderade över om det går att förklara detta på ett sätt som lätt att förstå i en västerländsk kontext, och kom då fram till följande teori:

Mauricio Rojas avslöjar på DN Debatt idag arbetskraftsinvandringskommitténs slutbetänkande. Den stora oenigheten rör den så kallade arbetsmarknadsprövningen. Det innebär att när någon icke EU-medborgare söker jobb i Sverige så räcker det inte med att en svensk arbetsgivare vill anställa, en mydighet måste också konstatera att det inte finns någon svensk arbetslös som kan ta jobbet ifråga. Så är reglerna idag, och sossar och vänsterpartister vill behålla dem. Moderater, centerpartister, kristdemokrater och miljöpartister vill helt avskaffa denna arbetsmarknadsprövning.

På DN Debatt igår går Masoud Kamali till skamlöst angrepp på integrationsminister Nyamko Sabuni och migrationsminister Tobias Billström. Större delen av artikeln handlar om allmän kritik mot både den integrationspolitik som Sverige (d.v.s. socialdemokraterna) fört hittils, och mot den politik som Alliansen gått till val på. Moderaterna och Folkpartiet får sig en extra släng av sleven. Gott så. Men det är märkligt att Kamali så hårt angriper de nytillträdda ministrarna (som ännu inte hunnit göra något i sina ministerroller) personligen.