Akta för ACTA
Jag har hittills inte skrivit något om ACTA. Främst eftersom det varit – och fortfarande är – mycket oklart vad det egentligen innehåller. Men nu när det finns många farhågor från trovärdiga källor att det kommer innehålla obehagliga saker så är det dags att protestera.
För det första så tycker jag inte att det är OK att ett avtal med så långtgående konsekvenser som ACTA ser ut att få förhandlas fram på detta sluta sätt. Ett öppet demokratiskt samhälle förutsätter att all lagstiftning utarbetas i en öppen process och att allmänheten får ta del av konkreta lagstiftningsförslag i god tid innan några avgörande beslut fattas. Det är inte OK att i hemlighet förhandla fram och skriva under ett internationellt avtal som sedan kräver att alla undertecknande stater genomför långtgående lagstiftning, då kortsluter man den demokratiska processen eftersom allmänheten får ta del av det konkreta förslaget först när det i praktiken är för sent att ändra på något. Det må vara OK om det endast rör triviala saker som att justera tullsatser och liknande enkla handelsregler, men i fallet ACTA tycks det gå mycket längre än så.
Lagom lång upphovsrätt
Piratpartiet vill korta upphovsrätten till fem år. Detta har fått den kände amerikanske fri mjukvaruaktivisten Richard Stallman att se problem.
Stallman menar att ett förkortande av upphovsrätten till endast fem år för just datorprogram ställer till problem eftersom hans “copyleft”-licens GPL bygger på upphovsrätten och sätts ur spel när upphovsrätten går ut.
Jag håller helt med Piratpartiet om att upphovsrätten idag, 70 år efter upphovsmannens död, är på tok för lång. Dessutom är det i många fall olämpligt att koppla den till upphovsmannens död, i synnerhet när det gäller datorprogram. Datorprogram är ofta utvecklade av en stor grupp människor, inte sällan inom ramen för en anställning och upphovsrätten tillfaller då automatiskt arbetsgivaren. Då är det olämpligt att koppla den tillupphovsmannens död, om inte annat så för att det är svårt att hålla reda på alla upphovsmän och när de dör, vilket leder till osäkerhet om när upphovsrätten upphör.
Sällsynt dumt förslag om att förbjuda länkar på webben
Den amerikanske juristen Richard Posner föreslår att det bör vara förbjudet att på webben länka till sidor med upphovsrättsskyddat material utan upphovsrättsinnehavarens tillstånd.
Med tanke på att i stort sett alla webbsidor är skyddade av upphovsrätten så innebär detta i praktiken att man inte kan länka till någon annans webbsajt utan att be om lov först. Det skulle innebär en enorm förändring av hur webben fungerar, och omöjliggöra bloggande av den typ som jag sysslar med just nu. Jag skulle nämligen inte få länka till Posners bloggpost utan att be honom om lov först. Det skulle lägga en död hand över bloggosfären och en stor del av webben. Det skulle förstöra mycket av det fina som webben har utvecklats till, webben blir mycket bättre när det länkas friskt mellan olika webbsajter.
Märkligt om bloggar i DN
Alex Schulman väcker starka reaktioner med sin essä Den onödiga bloggen i DN Kultur.
Jag kan inte påstå att jag håller med allt som Schulman skriver, men en del mothugg han får är helt orimliga, t.ex. ett inlägg av Elza Dunkels i DN Kultur.
Dunkels skriver:
För honom [Alex Schulman] framstår det som självklart att om det är tjejer i tonåren som bloggar om något som ligger dem varmt om hjärtat är detta att betrakta som skräpkultur som inte kommer att påverka samhällsutvecklingen. Det kan faktiskt tänkas att Schulman har rätt även i att dessa unga bloggare inte har en chans här i livet – de är ju bara flickor – men jag tycker ändå inte att det är en rumsren inställning, att avfärda en grupp medborgare så generaliserande.
Med sådana vänner behöver upphovsrätten inga fiender
Enligt en artikel i DN så kräver upphovsrättsorganisationerna STIM och SAMI ersättning från arbetsplatser med fler än 40 anställda där det är möjligt för de anställda att lyssna på musik.
Nu har STIM-systemet verkligen med råge passerat det anständigas gräns. Jag tycker det är helt OK att en nattklubb som köper en CD för 200 kronor och sen spelar upp den på dansgolvet för hundra betalande gäster måste betala pengar till STIM. Det är mer tveksamt att ett gym som spelar upp en radiokanal för sina gäster måste betala till STIM, för de har ju redan fått betalt från radiokanalen. Men att alla arbetsplatser där det är möjligt för de anställda att lyssna på musik på arbetstid schablonmässigt ska betala till STIM för detta är helt absurt.
Penningtvätt och integritet
Jag läste en artikel om grov organiserad brottslighet och penningtvätt i senaste numret av Magasinet Neo. Där får man veta att Sverige, till skillnad från många andra länder, saknar direkt lagstiftning mot penningtvätt. Och det framhålls som ett stort problem i kampen mot grov organiserad brottslighet.
Att förbjuda penningtvätt låter ju bra, särskilt om det underlättar i kampen mot den grova organiserade brottsligheten. Men vad innebär det egentligen? I länder som Norge, Danmark och Storbritannien så räcker det med att bevisa att det inte finns någon “legal källa” till pengarna för att kunna döma någon för penningtvätt. I Sverige så måste man ha misstanke om underliggande brottslighet (s.k. “förbrott”) för att kunna sätt in åtgärder mot penningtvätt.
Ohederligt om skatter och arbetsgivaravgifter
I sitt tal i Almedalen så påminde Centerpartiets partiledare Maud Olofsson att Alliansen sänkt arbetsgivaravgifterna för ungdomar. Hon nämnde att vänsterblocket vill dra tillbaka denna sänkning och kallade det för att vänsterblocket ville införa en “straffskatt på ungdomar”.
Det var riktigt lågt och en synnerligen ohederlig argumentation från Maud Olofssons sida.
Socialdemokraterna har tidigare använt en liknande ohederlig argumentation om jobbskatteavdraget och kallat det för en “straffskatt på pensionärer”. (Jobbskatteavdraget innebär lägre skatt för de som jobbar, och kommer inte pensionärer till del, de får oförändrad skatt.)
Mer om lärlingsanställning
Enligt en artikel i Tidningen NU (ej på webben) så säger Jan Björklund att Folkpartiets förslag om lärlingsanställning bara ska gälla för ungdomar upp till 21 år (vilket dock inte framgår på Folkpartiets hemsida).
Det trycker jag är onödigt restriktivt. Tanken är förstås att man ska påbörja en lärlings utbildning direkt efter man gått ut gymnasiet, och att lärlingsutbildningen ska vara i högst två år. Det är dock inte alla som blir klara med gymnasiet vid 19 års ålder, för en del tar det några år till. Det gäller inte minst invandrare som kommer till Sverige när de är 15-20 år gamla. Det är synd att de inte ska kunna dra nytta av lärlingsanställningar.
Allmän arbetslöshetsförsäkring
Folkpartiets partiledare Jan Björklund sa i sitt tal i Almedalen att han ville se en allmän arbetslöshetsförsäkring.
Moderaterna har tidigare talat om en obligatorisk a-kassa, men tycks ha lagt detta på is nu.
Jag hoppas att Björklund med allmän arbetslöshetsförsäkring menar att man låter den fungera som dagens sjukförsäkring, d.v.s. omfattar alla per automatik, administreras av Försäkringskassan och finansieras genom arbetsgivaravgifter. Det vore mycket bättre än att bara göra dagens a-kassa obligatorisk.
Folkpartiet och arbetsmarknaden
Folkpartiet har idag presenterat en rapport om ungdomsarbetslösheten. Där föreslår man bland annat att en ny anställningsform, lärlingsutbildning, ska införas.
En lärlingsutbildning ska så vitt jag förstått vara tidsbegränsad och meningen är att den ska övergå till en fast anställning. Under lärlingstiden omfattas man inte av den normala anställningsryggeheten och lönen ska kunna vara lägre än kollektivavtalens lägstanivåer.
En lärlingsutbildning är ett kontrollerat sätt att kringgå turordningsreglerna i LAS, vilket Jan Björklund medgett i en utfrågning i Almedalen. Så vitt jag förstått ska den ha ungefär samma effekt som en provanställning i det avseendet, men kunna vara längre än sex månader.