Svenskt Näringsliv vill sänka studiebidraget och istället ge en större del som lån för högskoleutbildningar som sällan leder till jobb, konst och humaniora pekas särskilt ut. Se artikel i SvD och DN.

Biträdande utbildningsminister Nyamko Sabuni (fp) är kritisk. Hon menar bl.a. “Vi måste ha ett transparent studiemedelsystem som studenterna kan lita på och där regelverk är långsiktiga.”.

Det har Sabuni helt rätt i. Det är knappast önskvärt att på mer eller mindre godtyckliga grunder ha olika regler för studiemedel för olika högskoleutbildningar.

Miljöorganisationer som Greenpeace brukar ofta hävda att förnybara energikällor i kombination med effektiviseringar kommer att lösa alla problem och menar att kärnkraft är helt onödigt. Sen kom FN:s klimatpanel IPCC med en rapport som tolkades på liknande sätt. Men nu har det visat sig att IPCC har låtit Greenpeace skriva en del av denna rapport, se artikel i DN.

Med tanke på en snabba utvecklingen i Kina och andra utvecklingsländer så finns det inget som tyder på att världens totala elförbrukning kommer minska framöver. De effektiviseringar som kan göras i Sverige, EU och övriga industriländer kommer med lär med råge ätas upp av ökad användning i Kina m.fl. länder.

Maud Olofsson (c) föreslår att nyanlända invandrare med småbarn (födda utanför Sverige) inte ska ha rätt till full föräldraförsäkring för dessa, se artikel i DN.

Nyamko Sabuni (fp) föreslog samma sak för snart ett år sedan.

Det är ett bra förslag. Föräldraförsäkringen är främst till för att ta hand om sitt barn under dess första levnadsår, den som kommer hit med ett barn som redan är fyra år har inte behov av detta. Se tidigare inlägg.

EU-kommissionen vill att EU ska börja ta ut skatt på flera områden, se artikel i DN.

Det vore rimligt om EU tog ut punktskatter på områden där det fungerar bättre att göra det på EU-nivå än på nationell nivå. Det gäller framförallt skatter som är motiverade av miljö- och klimatskäl. Flygskatt är ett bra exempel på det. Skatt på internationell fartygstrafik (eller på dess bränsle) vore också bra.

I artikeln nämns skatt på utsläppshandel. Det vore i princip OK att EU tar ut skatt på utsläpp av växthusgaser, men man bör inte ha skatt på handeln. Det vore bättre om EU auktionerade ut utsläppsrätterna, det skulle också ge intäkter till EU.

För knappt ett år sedan förutspådde jag att socialdemokraterna kommer föreslå obligatorisk förskola för alla barn i nästa val.

Redan nu tycks SSU vara inne på den linjen.

Läs även Johan Ingerö.

Debatten om pappersåtervinning går vidare på DN Debatt. Pappersindustrin är inte nöjda med att de får konkurrens om att köpa returpapper och menar att detta underminerar systemet med producentansvar.

Det har de i och för sig rätt i. Men slutsatsen av detta är att producentansvaret för papper bör avskaffas. Liksom för övriga typer av icke-miljöfarligt avfall som det är lönsamt att samla in och återvinna.

Syftet med producentansvar är att se till att avfall som inte är lönsamt att ta hand om ändå tas om hand på ett ansvarsfullt sätt. Om det är lönsamt att samla in och återvinna det så behövs inte något producentansvar.

En FN-rapport slår fast att avstängning av t.ex. fildelare från Internet är ett brott mot de mänskliga rättigheterna, och att filtrering av Internet hotar yttrandefriheten. Per Strömbäck från upphovsrättsindustrins tankesmedja Netopia att det resonemanget urholkar yttrandefriheten och att all information som skickas över Internet inte är yttranden. Se artikel i Expressen.

Strömbäcks resonemang är bedrägligt. Det är i och för sig korrekt att all information som skickas över Internet inte är att betrakta som yttranden i yttrandefrihetens mening. Men det är inte möjligt att göra någon entydig definition vad som är yttranden och vad som inte är det, och det är definitivt inte möjligt att konstruera ett datorprogram som kan skilja yttranden från annan typ av information. Därför är all form av censur, filtrering och blockering av Internet är hot mot yttrandefriheten eftersom yttranden som ska skyddas av yttrandefriheten mycket väl kan komma att stoppas.

En statlig utredning om sjukvård till papperslösa har just presenterats. Papperslösa är alltså personer som vistas i Sverige utan tillstånd, t.ex. tidigare asylsökande som fått avslag men inte lämnat landet.

Det är bra att frågan utreds och det behövs tydligare lagstiftning så att vårdpersonalen vet vad som gäller.

Jag tycker att alla som befinner sig i Sverige, även papperslösa, vid behov bör ges akut sjukvård utan att vårdpersonalen i förväg ska behöva kolla upp om de omfattas av den svenska offentliga sjukvårdsförsäkringen eller om de har möjlighet att betala. Om det i efterhand visar sig att de inte hade rätt till subventionerad sjukvård i Sverige (de är papperslösa eller turister) så bör man i efterhand kräva dem på betalning för den faktiska vårdkostnaden. Om de inte har möjlighet att betala så får svenska skattebetalare stå får notan.

Peter Larsson från Sveriges Ingenjörer skriver på SvD Brännpunkt att man tappat förtroendet för Migrationsverket och avbryter allt samarbete kring godkännande av arbetskraftsinvandrare. Larsson menar att Migrationsverket bl.a. gett arbetstillstånd utan att det funnits en anställning hos en arbetsgivare, utan bara någon form av kontakt med någon som förmedlar jobb.

Om Larssons anklagelser mot Migrationsverket stämmer så är det allvarligt. Arbetskraftsinvandring måste bygga på att den som invandrar har eller är garanterad att få ett jobb hos en arbetsgivare i Sverige, och att detta jobb ger en garanterad inkomst på en rimlig nivå. Bara kontakt med en arbetsförmedlare duger inte. Anställning hos ett bemanningsföretag är OK om och endast om man är garanterad lön oavsett om man får uppdrag eller inte.