Huvudpersonerna bakom terrordådet i Bryssel var de två bröderna Ibrahim och Khalid El Bakraoui (nu båda döda). Det verkar som om de också hade ett finger med i spelet vid terrordådet i Paris i november förra året.

Man kan i New York Times läsa om deras bakgrund av grov brottslighet. Ibrahim El Bakraoui dömdes i augusti 2010 till nio års fängelse för att ha skjutit mot och skadat en polis. Khalid El Bakraoui dömdes i september 2011 till fem års fängelse för bl.a. väpnat rån.

Petra Solberg beskriver i en debattartikel i Metro de svåra biverkningarna hon fick av att äta p-piller mellan 13 och 21 års ålder, och efterlyser åldersgräns.

En grupp gynekologer och barnmorskor replikerar.

Man kan mycket riktigt inte ta biverkningar från en enda person som intäkt för att införa generella regler, man måste undersöka hur vanligt det är.

Men mer intressant är Petra Solbergs beskrivning av hur vanligt och självklart det tycktes vara bland tonårstjejer att slentrianmässigt ta p-piller. Och jag tycker att gynekologerna och barnmorskorna bekräftar den bilden, de tycks ha en oynanserat positiv bild av p-piller och vara beredda att bidra till denna överkonsumtion bland tonårstjejer.

För att som privatperson (enskild näringsidkare) få, eller behålla, f-skattesedel så prövar Skatteverket om man bedriver näringsverksamhet.

Enligt Inkomstskattelagen 13 kap. 1 § definieras näringsverksamhet så här:

Med näringsverksamhet avses förvärvsverksamhet som bedrivs yrkesmässigt och självständigt.

Lagen definierar inte närmare vad detta innebär, men Skatteverket tolkar lagen så att det bl.a. krävs ett objektivt vinstsyfte.

Detta innebär att Skatteverket kan neka, eller återkalla, f-skattesedel om de bedömmer att verksamheten inte har vinstsyfte, oavsett vad den som bedriver verksamheten anser. T.ex. så måste verksamheten ha en viss omfattning och omsättning.

Liberala Ungdomsförbundet Väst föreslår att man inför möjlighet till “juridisk abort”, vilket innebär att blivande fäder ges möjlighet att avsäga sig föräldraskapet tills 18:e veckan i graviditeten (lika länge som blivande mödrar har möjlighet att göra abort). Se artikel i Borås Tidning.

Jag tror inte att det är någon bra idé. Det gör det alltför enkelt för män att slippa ta ansvar för sin sexualitet, och riskerar dessutom utsätta kvinnor för ekonomiska svårigheter.

Markus Uvell skriver på DN Debatt att toleransen i Sverige är lägre än vad vi tror, och att det är ett problem i vårt mångkulturella samhälle.

Uvell har en del poänger, som att det i de flesta sammanhang och arbetsplatser bör ses som oproblematiskt med kvinnor som bär hijab (ej att förväxla med niqab). Jag tycker dock inte att man bör tillåta det med polisuniform.

Men han slirar ut i en förädisk kulturrelativism när han vägrar erkänna att det skulle finnas svenska värderingar som är värda att stå upp för och bevara.

Det pågår en debatt om huruvida man ska separera män och kvinnor i offentliga badanläggningar, bra sammanfattat av Lena Andersson i DN. Läs även Heidi Avellan i Sydsvenskan, samt Sara Mohammad på SVT (ett halvår gammal, men ändå relevant).

Jag håller med det mesta som dessa kvinnor skriver. Det är inte alls bra när kommunala badhus separerar män och kvinnor, oavsett om det sker genom separata tider eller basänger.

En del invänder att förr i tiden så separerade vi ofta män och kvinnor vid bad även i Sverige, och att detta alltså inte är helt främmande för svensk kultur. Och det stämmer, men det var inte bättre förr!

Amanda Björkman skriver i en ledare i DN om Uppdrag Granskning om bränder på asylboenden, och kritiserar Janne Josefssons avslutande fråga om hur vi ska få till en lyckad flykting- och integrationspolitik.

Klokt skriver av Björkman. Man bör inte relativisera dessa grova brott (mordbrand) med att vi har problem med flykting- och integrationspolitiken. Lika lite som man bör relativisera stenkastning och bilbränder i förorter med arbetslöshet och utanförskap.

Ett brott är ett brott, och ska hanteras av polis, åklagare, domstolar och kriminalvård. Bränder på asylboenden är en fråga för polisen. Sen så bör man förvisso förbättra flykting- och integrationspolitiken, men det är en annan fråga.

16 riksdagsledamöter skriver i Aftonbladet att trossamfund som bryter mot individens mänskliga rättigheter inte längre skall skattefinansieras.

Det är inte svårt att hålla med om detta. Men jag tror att det kan bli svårt att sätta upp tydliga kriterier som går att pröva på ett objektivt och rättssäkert sätt.

Istället bör man sluta skattefinansiera alla trossamfund, och lägga ner SST.