Jag kandiderar till riksdagen för Folkpartiet liberalerna i Stockholms stad.

Du som är medlem i Folkpartiet i Stockholms stad kan rösta på mig i provvalet som äger rum nu fram till och med 12 oktober.

Om jag kommer in i riksdagen så tänker jag främst koncentrera mig på två områden:

• Integritet/IT/immaterialrätt där jag vill uppvärdera den personliga integriteten och ompröva inställningen till FRA och IPRED, samt hålla ögonen på teledatalagring, ACTA, m.m. Dessutom vill jag verka för en reformerad upphovsrätt som fungerar med digitala media och Internet utan att hota personlig integritet och rättssäkerhet.
• Miljö/klimat/energi där jag vill begränsa klimatpåverkan utan att göra avkall på frihet eller marknadsekonomi. Satsa på generella ekonomiska styrmedel, undvik förbud, subventioner och detaljreglering.

Rösta på mig!

Den muslimska kvinnan Alia Khalifa bär Niqab och går en utbildning till barnskötare. Skolans rektor har förbjudit Niqab på skolan, vilket Khalifa protesterar emot.

För det första så tycker jag definitivt inte att man bör införa något generellt förbud mot Niqab, eller någon annan slags klädsel heller för den delen. Khalifa får gärna på omkring i Niqab på stan.

Jag tycker också att det generellt sett bör vara tillåtet för vuxna studenter att bära Niqab på universitet, högskolor, komvux och liknande.

Patrick Krassén skriver i Liberal Debatt om kampen mot skatteparadis. Krassén framhåller att institutionell konkurrens är bra, och menar att skatteparadis har en poäng därför att de bidrar till detta.

Jag håller inte riktigt med. Det är förvisso bra med skattekonkurrens så tillvida att olika länder beskattar sina egna invånare olika mycket, och att det är möjligt för mig som svensk att flytta till och bosätta mig i ett annat land med längre skatter om jag tycker att det svenska skattetrycket är för högt.

Det har slagit mig hur nonchalant många arbetsgivare behandlar sina anställda när det gäller kollektivavtal.

En bekant till mig berättade om att han som anställd under kollektivavtal bad sin arbetsgivare att få se detta kollektivavtal, varpå arbetsgivaren blev ett levande frågetecken och sa något i stil med:
“Va? Vill du se kollektivavtalet???”.

Jag fick nyligen se ett anställningsavtal hos en kommun, där står det så här:

Handelsbanken har tröttnat på att IIS tillåter folk att registrera domäner i stil med “www-handelsbanken.se”. Detta har fått dem att kräva att IIS spärrar alla registreringar av domännamn under .se som innehåller ordet “bank”. Se artikel i Computer Sweden.

Jag förstår Handelsbankens frustration, och det är helt klart så att IIS har för slappa regler idag som inbjuder till fulregistreringar. Det duger dock inte av IIS att bara skylla på Google, de borde själva se över sin registreringspolicy. Det är anmärkningsvärt och olämpligt att IIS på sin hemsida har tips som uppmuntrar till fulregistreringar.

En grupp skolbarn på en skola i England fött upp ett lamm (som de gav namnet Marcus) i en termin, och sedan skickades lammet till slakt i enlighet med skolbarnens önskan. Detta har tydligen väckt en proteststorm bland djurrättsaktivister, föräldrar och kändisar. Se artikel i Metro och originalet hos Reuters.

Det föds hela tiden upp mängder med lamm, grisar, kor, kycklingar och andra djur inom jordbruket och matindustrin som sedan slaktas. Med undantag för djurrättsaktivister brukar detta sällan leda till några större protester (förutom möjligen om man bekymrar sig om klimataspekten). Men när det är en grupp skolbarn som föder upp lammet så passar några kändisar på att protestera. Det är inget annat än patetiskt. Alla som inte själva är veganer och protesterar mot detta är hycklare av stora mått. Och även de som är veganer men passar på att protestera mer emot detta, och kalla det “hjärtlöst och grymt”, än mot jordbruket och matindustrin i allmänhet är cyniska.

Forskningsminister Tobias Krantz (fp) skriver i Ny Teknik att det är viktigt att staten satsar på fri grundforskning. På detta replikerar ledningen för Sveriges Ingenjörer och menar att staten uteslutande bör satsa på behovsmotiverad forskning.

Jag tycker precis som Krantz att fri grundforskning är viktig, och att staten huvudsakligen bör satsa på detta, för det lär ingen annan göra i någon nämnvärd omfattning. Behovsmotiverad forskning däremot, det kan och bör näringslivet huvudsakligen satsa på.

Det finns tydligen ett EU-direktiv som säger att varje medlemslands TV-kanaler måste ha minst hälften av innehållet producerat inom EU. Sverige uppfyller inte detta utan når bara upp till 45 procent, och får nu kritik av EU-kommissionen.

Synnerligen klåfingrigt och dumt EU-direktiv. Privata TV-kanaler bör inte regleras på detta sätt alls, och det bör vara upp till varje land att besluta om vilka regler som ska gälla för statliga TV-kanaler (Public Service).

Jag brukar ofta hålla med Johanna Nylander, men här skriver hon något som jag reagerar på. Hon skriver:

När det gäller öppenhet och integritet borde grundprincipen vara att staten skall ha så lite uppgifter om privatpersoner som möjligt, men att de som finns, skall vara tillgängliga för alla.

Jag håller med om att staten ska ha så lite uppgifter om privatpersoner som möjligt, men jag tycker inte att de uppgifter som staten ändå har (och bör ha) alltid ska vara tillgängliga för alla.

Christian Engström (pp) skriver på Newsmill om hur EU kan få en ny konstitution.

Engström menar att man bör börja med att fastslå processen för hur en ny konstitution ska antas, och först efter det börja utarbeta själva konstitutionen. Han föreslår att det hålls en en paneuropeisk folkomröstning om en ny konstitution. Och att varje land sedan får välja att ansluta till det nya EU eller lämna och istället ingå i EES (som Norge gör idag).

På DN Debatt skriver Folke Tersman bl.a. om att åtgärder mot klimatförändringen kan ha andra positiva bieffekter, och är därmed möjliga att motivera på andra sätt än av klimatskäl.

Det håller jag i princip med om. Men jag tycker att flera av de exempel som Tersman tar upp är tvivelaktiga:

• Minskad köttkonsumtion leder till förbättrad folkhälsa. Dålig jämförelse då klimatet till sin natur är ett i högsta grad kollektivt problem, d.v.s. de utsläpp som jag orsakar drabbar alla människor lika och inte mig mer än någon annan. Ohälsa däremot drabbar ju primärt den individ som har en ohälsosam livsstil och bara indirekt andra människor. Därmed bör de politiska åtgärderna se helt olika ut. (Dessutom tror jag folkhälsoproblemen av just köttkonsumtion är något överdrivna.)
• Det internationella samarbetet som vuxit fram kan hjälpa till att hantera andra problem. Det är jag inte så säker på. Olika typer av problem kräver olika typer av samarbeten. Det har tidigare gått enklare än nu att åstadkomma internationellt samarbete mot ett globalt miljöproblem, nämligen Montrealprotokollet mot utsläpp som skada ozonskiktet. Ramarna i form av FN och EU finns ändå. Och internationellt samarbete är inte alltid nödvändigtvis av godo.
• Frågor om global rättvisa har förts upp på agendan. Har inte de varit på agendan redan tidigare, t.ex. genom FN:s Millenniemål? Jag är inte så säker på att uppmärksamheten genom klimatfrågan faktiskt kommer hjälpa till att förbättra den globala rättvisan utanför klimatområdet.

Jag skulle hellre peka på att minskning av fossilbränsleanvändning också minska andra problem med detta, främst luftföroreningar i form av partiklar, kolväten, kväveoxider, svaveloxider, etc. Men då gäller det att fossilbränsleanvändningen inte huvudsakligen ersätts med vårdslös eldning av biobränslen som ger liknande luftföroreningsproblem och/eller utarmad biologisk mångfald.