Det är intressant att läsa reaktionerna på EU:s förslag att räkna kärnkraft som hållbart i sin s.k. taxonomi. Sasja Beslik, hållbarhetschef för danska PFA Pension, ifrågasätter nu poängen med taxonomin och klagar på att nu “måste man ändå tänka själv“. Även Carina Silberg, chef för ägarstyrning och hållbarhet på Alecta, är obekväm med att kärnkraft inkluderas. Se artikel i DI. Det är nedslående, jag rent ut sagt skrämmande, att höga chefer på stora kapitalförvaltare å ena sidan har blivit så ängsliga att de ogillar att behöva tänka själva, och å andra sidan är missnöjda med den (över)statliga vägledning som inte utformas precis som de vill.

Det har på senaste tid varit en del klagomål på att avfall som förbränns i Sverige innehåller för mycket plast (som är gjord av fossil olja), och att detta leder till ökade utsläpp av växthusgaser. Se Eon i Norrköping och Naturvårdsverket efterlyser ökad återvinning. Samtidigt får vi veta att återvinningshysterin göder en svart marknad där plast som sorterats ut för återvinning ändå förbränns, vilket inte är så konstigt då det är svårt och dyrt att återvinna vissa typer av plast.

Priserna på fordonsbränsle, bensin och diesel, är rekordhöga just nu, och det det har skapat mycket uppmärksamhet och protester. Protester mot höga bränslepriser är dock inget nytt, det har förekommit i minst 40 år nu. Som nationalekonom John Hassler konstaterar lägger vi idag en mindre andel av våra pengar på fordonsbränsle än 1980, för att vi tjänar mer och att många bilar är bränsleeffektivare. Det brukar sägas att priserna på bensin och diesel följer världsmarknadspriset på råolja.

EU:s planekonomiska hållbarhetstaxonomi, som jag kritiserat tidigare, börjar nu tillämpas av svenska myndigheter i form av statliga kreditgarantier för investeringar uppfyller vissa hållbarhetskriterier. Svenskt Näringsliv är kritiska, men man är bara kritiska till detaljer som kan missgynna svenska företag. Själva principen att staten (eller i det här fallet EU) bestämmer vilka investeringar som anses hållbara och ger dem gynnsamma kreditgarantier, verkar man gilla. Detta visar på hur principlösa Svenskt Näringsliv har blivit.

Enligt SVT:s granskning går större delen av klimatbonusen till tunga hybridbilar, främst SUV:ar som väger över 2 ton. Det råkar dessutom vara så att de flesta av bilarna är tillverkade av Volvo, vilket Sveriges finansminister applåderar. Det marknadsfördes som en åtgärd för miljön och klimatet, men visade sig vara protektionism. Regeringen vill tydligen väldigt gärna vilja gynna ett kinesiskt bolag som råkar har en stor del av sin produktion i Sverige.

På senare tid har miljöproblemet med plastskräp i naturen och haven uppmärksammats. Detta har fått vissa tillverkare av plast och plastföremål att lansera och marknadsföra bioplast, nedbrytbar plast eller biologiskt nedbrytbar plast. Det verkar dock som om detta i många fall är vilseledande. Som regeringens plastutredare Åsa Stenmarck konstaterar är dessa s.k. nedbrytbara plaster inte är det i naturlig miljö utan kräver specifika förhållanden för att brytas ned, främst industriell kompostering.

Strålsäkerhetsmyndigheten konstaterar att miljökvalitetsmålet Säker Strålmiljö är på väg att uppfyllas, dock inte delmålet om ultraviolett strålning. Som den borgerliga oppositionen noterade redan när Riksdagen skulle anta detta miljökvalitetsmål 2005 så har vi en sammanblandning mellan miljö och livsstil/folkhälsa. Delmålet om ultraviolett strålning hör inte hemma bland miljökvalitetsmålen över huvud taget, eftersom det (som Strålsäkerhetsmyndigheten skriver) kräver en förändrad livsstil och nya attityder kring utseende och solning. Ultraviolett strålning hade kunnat varit ett relevant miljökvalitetsmål om huvudproblemet var att strålningen från solen är starkare p.

Det statliga bolaget Vattenfall planerar att sälja hela sin brunkolsverksamhet i Tyskland till det tjeckiska bolaget EPH. Detta har fått mycket kritik då det verkar som att EPH inte är beredda att ta någon miljöhänsyn, utan planerar att expandera så mycket som möjligt och driva så länge som möjligt, vilket kommer leda till omfattande utsläpp och klimatpåverkan. Se artiklar i SvD. Som jag skrivit tidigare bör statliga bolag som Vattenfall inte driva verksamhet utomlands.

Nu får man inte längre slänga värmeljuskoppar i återvinningsbehållare för metall, eftersom de inte ska räknas som förpackningar, se artikel i Ny Teknik. Återigen får EU:s system med producentansvar absurda och för miljön kontraproduktiva effekter. Det är helt orimligt privatpersoner ska sortera samma material olika beroende på om det klassas som förpackning eller inte. Sorteringen bör endast utgå ifrån vad som är rationellt för återvinning, inte vad det kommer ifrån. Hela systemet behöver göras om.

LRF och Svensk Dagligvaruhandel oroar sig på SvD Brännpunkt över nya EU-regler kring ekologiskt jordbruk. Jag är inte tillräckligt insatt för att ta ställning till om de enskilda förslagen är rimliga eller inte. Men sammantaget verkar det väldigt klåfingrigt från EU:s sida. Min slutsats är att det över huvud taget inte bör finnas någon offentlig reglering av ekologiskt jordbruk, varken på nationell eller EU-nivå. Det bör finnas viss reglering av jordbruk och livsmedel, på nationell och EU-nivå, för att säkerställa acceptabel miljöpåverkan, djurskydd, matsäkerhet och folkhälsa.

Mark- och miljööverdomstolen har beslutat att Arlanda flygplats kan bibehålla och utveckla sin verksamhet enligt plan. Därmed är det möjligt att flytta en del av dagens trafik på Bromma till Arlanda, och det är dags att fatta beslut om att lägga ner Bromma flygplats och bygga välbehövliga bostäder på området. Att den totala flygkapaciteten i Stockholmsregionen kommer minska något bör inte ses som ett problem, det är bra då för mycket flygtrafik inte är miljömässigt hållbart.

Magnus Ericsson och Olle Östensson argumenterar mot gruvskatt på DN Debatt. Ericsson och Östensson börjar med att konstatera att det idag finns en mineralavgift på 0,2 procent (som de av någon anledning kallar för “ett slags royalty”). Sen argumenterar de mot “införandet av en gruvskatt”, som om denna mineralavgift inte redan fanns. De aktuella förslagen (t.ex. från Vänsterpartiet) om att höja denna mineralavgift, inte införa någon ny “gruvskatt”. De hävdar att en “royalty” är ekonomiskt ineffektiv då det leder till att fattigare fyndigheter inte blir exploaterade, vilket påstås vara en “misshushållning med naturtillgångarna”.

Miljömålen som ska göra den nya stadsdelen Norra Djurgårdsstaden till en helt fossilbränslefri stadsdel 2030 är orealistiska, enligt en rapport från Stockholms stad, se artikel i DN. Det borde vem som helst som har alla hästar hemma kunna ha räknat ut i förväg. Att ens sätta upp en sådan målsättning för en stadsdel är bara fånigt. En stadsdel är, som namnet antyder, en del av staden. En stadsdel bör inte isoleras, utan bör tvärt om vara så integrerad med resten av staden som möjligt.

Svante Axelsson (Naturskyddsföreningen) och Johan Öhnell (Oberoende Elhandlare) kritiserar i Ny Teknik regeringens förslag till nettodebitering av el. Nettodebitering av el handlade ursprungligen om att fastighetsägare skulle kunna sätta upp t.ex. solceller på taket, därigenom minska behovet av el från elnätet och dessutom mata ut el på elnätet när fastigheten producerar mer el än den förbrukar. Tanken var att elskatt bara skulle tas ut på fastighetens årliga nettoförbrukning. Det är inte någon dum idé egentligen, det skapar incitament att producera el på ytor som annars inte skulle utnyttjas för något, utan att det stör.

Tidskriften Ny Teknik har en permanent sida kallad Debatt som vanligtvis används av olika särintressen inom industrin för att efterlysa subventioner eller andra politiska förmåner för sin verksamhet. Så även denna vecka då Lantmännen och Preem gnäller på att staten inte gynnar biodrivmedel tillräckligt mycket. Det handlar om kvotplikten för biodrivmedel som regeringen vill införa nästa år. Den innebör att en viss mängd biodrivmedel måste blandas in i all bensin och diesel som säljs.

Enligt Trafikverket så kommer Förbifart Stockholm kosta knappt 28 miljarder kronor, men enligt en ny beräkning visar det sig att det snarare kommer landa på 44 miljarder kronor. Med tanke på att stora vägprojekt i Sverige nuförtiden tenderar att bli dyra skrytbyggen och kosta mer än vad man trott, vilket vi senast såg med Södra Länken, så är det högst troligt att denna nya beräkning stämmer. Det är tänkt att Förbifarten ska finansieras med intäkterna från trängselskatten i Stockholm.

På SvD Brännpunkt har det varit en lång debatt om gruvdrift i Sverige. Å ena sidan har jag svårt att förstå varför Sverige ska ha bråttom prospektera så mycket som möjligt. Metallerna ligger ju där de ligger, och om vi tar det lugnt nu så finns de kvar i framtiden. Efterfrågan på metaller lär knappast minska de närmaste decennierna, eller hur? Så varför ska Sverige anstränga sig för att på kort sikt få hit så många utländska prospektörer som möjligt?

Nyligen har vi fått bevittna en pajkastning i tre akter med Anders Wijkman och Johan Rockström i ena ringhörnan och Lydiah Wålsten från Timbro i andra ringhörnan på SvD Brännpunkt. Ingendera sidan verkar öppen för möjligheten att motståndaren trots att kan ha en liten poäng, och man får intrycket av att de talar förbi varandra. Wijkman och Rockström inleder med att hänga upp hela sitt resonemang alltför hårt på de ekonomiska konsekvenserna på förbrukning av naturresurser, vilket ger Wålsten möjlighet att – helt korrekt – invända att detta i sig inte är något stort problem ur ekonomisk synvinkel.

Sent omsider har Miljöpartiet kommit till insikt om problemen med etanolbränsle i allmänhet och med den s.k. pumplagen som de drev igenom 2005 i synnerhet, se debattartikel i Ny Teknik. För ett och ett halvt år sedan kom professorerna Christian Azar, Per Kågesson m.fl. till en liknande insikt. Hur kommer det sig att jag insåg detta redan för sju år sedan? Jo, för om man har liberala grundvärderingar och förmår tänka logiskt så anar man direkt ugglor mossen när subventioner och snåriga regleringar kommer på tal.

Precis som jag förutspådde så är nu mer kol och gas på väg in i Tysklands energisystem efter beslutet om kärnkraftsavveckling. Detta kommer leda till ökad klimatpåverkan, ökad övrig miljöförstörelse och större beroende av Ryssland.

Nationalekonomen Klas Eklund kritiserar i årets Wibbleföreläsning BNP-måttet. Jag tycker att hans kritik huvudsakligen verkar relevant, och värd att tas på allvar. Man bör inkludera investeringar i humankapital, räkna av förslitning av naturkapital och tjänstesektorn bör behandlas på ett mer modernt sätt. Däremot bör man inte försöka göra om BNP-måttet till att inkludera lycka, välfärd eller liknande. BNP är ett mått på ekonomins potential att ordna lycka och välfärd, hur väl man sedan lyckas utnyttja denna potential är något annat.

Då jag tidigare försvarade den supermiljöbilspremie som regeringen tänker införa så blir jag intresserad när Gröna Bilister totalsågar den. Gröna Bilister har gjort en (troligtvis tendensiös) sammanställning av remissvaren. När man läser den lite snabbt så framstår det onekligen som att det inte är någon lysande idé. Men tittar man närmare så ser man att de olika remissvaren spretar betydligt, och det skulle vara mycket svårt att ändra förslaget så att man tillfredställer alla, eller ens en majoritet av, remissvaren.

Debatten om pappersåtervinning går vidare på DN Debatt. Pappersindustrin är inte nöjda med att de får konkurrens om att köpa returpapper och menar att detta underminerar systemet med producentansvar. Det har de i och för sig rätt i. Men slutsatsen av detta är att producentansvaret för papper bör avskaffas. Liksom för övriga typer av icke-miljöfarligt avfall som det är lönsamt att samla in och återvinna. Syftet med producentansvar är att se till att avfall som inte är lönsamt att ta hand om ändå tas om hand på ett ansvarsfullt sätt.

För mindre än ett år sedan så beslutade den borgerliga tyska regeringen med Angela Merkel i spetsen att förlänga drifttiden för tysk kärnkraft till 2040 och övergav därmed den avvecklingslinje som en tidigare socialdemokratiska regeringen beslutat. Nu har samma tyska regering med samma Angela Merkel i spetsen regering beslutat att kärnkraften ska avvecklas tilll 2022, se artikel i DN. Denna kovändning är naturligtvis föranledd av olyckan i Fukushima. Men olyckan i Japan orsakades av en kraftig jordbävning följd av en stor tsunami.

Professor Christian Azar m.fl. skriver i GP att alla subventioner till spannmålsetanol bör avskaffas. Azar m.fl. har helt rätt i att spannmålsetanol inte håller måttet och att subventionerna av detta snarast bör avskaffas. (Lite märkligt att det tog så lång tid för dem att nå den slutsatsen.) Intressant är dock att de skriver att en anledning att ge subventioner är att lära sig mer om en tekniks potential. Problemet med denna strategi illustreras dock mycket tydligt av deras debattinlägg.

Några företrädare för pappersindustrin skriver på DN Debatt och klagar på att kommuner illojalt konkurrerar med deras insamlingssystem av returpapper och ondgör sig att det alternativt insamlade pappret exporteras till Kina eller eldas upp. Naturligtvis är pappersindustrin angelägen om att kunna få tillgång till returpapper till ett pris som ligger under marknadspris. Men jag har svårare att se att detta system skulle gynna miljön eller samhället i stort, och denna debattartikel luktar särintresse på lång väg.

En statlig utredning kring Supermiljöbilspremien visar att det kommer ta lång tid innan den ger någon märkbar effekt på samhällsekonomi och utsläpp. Detta föranleder Motormännen att såga den och istället förespråka en återgång till den tidigare miljöbilspremien som omfattar E85-biler och allt möjligt. Se artikel i SvD. Som jag ser det så är poängen med supermiljöbilspremien inte att få några snabba utsläppsminskningar, utan att främja teknikutveckling och marknadsintroduktion av mycket miljövänliga bilar, t.

Den svenska regeringen har beslutat att låna ut pengar till ett bygge av ett nytt kolkraftverk i Slovenien. Miljöpartiet protesterar mot detta. Se inslag i SVT. På finansdepartementet säger man att vissa länder fortfarande är beroende av fossila bränslen. Ja, men detta hjälper ju knappast Slovenien att ta sig ur detta beroende. Miljöminister Anders Carlgren (c) säger att Sverige inte kan styra andra länders energiförsörjning. Det är förvisso sant, vi kan inte förbjuda Slovenien från att bygga kolkraftverk.

En bostadsrättsförening i Gottsunda vill byta ut fjärrvärme mot bergvärme eftersom kostnaden för fjärrvärme har stigit kraftigt den senast tiden. Fjärrvärmen levereras av det statliga bolaget Vattenfall. Miljö- och hälsoskyddsnämnden i Uppsala kommun har dock sagt nej, inte för att bergvärmen anses miljöfarlig utan för att det skulle minska effektiviteten i fjärrvärmesystemet. Se artikel i UNT. Detta är ett fullständigt horribelt beslut. Även om Miljönämndens bedömning av effektiviteten i fjärrvärmesystemet är korrekt så är det orimligt att ålägga en enskild bostadsrättsförening ansvaret för att upprätthålla detta.

Enligt en artikel i Metro (sidan 4) så har Stockholms stad behov av att dumpa minst 1,3 miljoner kubikmeter snö i vinter. Eftersom snö räknas som miljöfarligt avfall så får man inte dumpa den i vattnet. Stockholm stad har dispens av Naturvårdsverket att dumpa 800 000 kubikmeter snö i vattnet, men resten måste lagras på land. Det är orimligt att betrakta snö som miljöfarligt avfall. Det borde vara tillåtet att dumpa obegränsade mängder snö i vattnet ifall det är den mest praktiska lösningen att göra sig av med den.

Magnus Nilsson skriver på DN Debatt att Sveriges supermiljöbilsbonus riskerar leda till att det även säljs fler riktigt bränsleslukande bilar p.g.a. EU:s system som säger reglerar utsläppen från de bilar som varje biltillverkare säljer i snitt. I så fall så är det EU:s system det är fel på, inte Sverige supermiljöbilsbonus. Att reglera utsläppen för alla bilar som en tillverkare säljer i snitt var aldrig någon lysande idé, och detta system bör tas bort.

Nu inför valet är det återigen dags för diverse miljöbilsutspel i politiken. Först så föreslår Alliansen i sitt valmanifest (sid 37) att en “supermiljöbilspremie” på 40 000 kronor per bil införs för för bilar med väldigt låga utsläpp av koldioxid. Enligt Centerpartiet så ska det gälla bilar som släpper ut högst 50 gram CO2/km, och man räkar med att det kommer omfatta cirka 5 000 bilar. Miljöpartiet har ett annat förslag som innebär miljöbilspremie (även om de inte kallar det så) för bilar med utsläpp under 100 gram CO2/km, samtidigt som nya bilar med högre utsläpp beläggs med en registreringsavgift som ska finansiera denna premie.

Den röd-gröna oppositionen vill höja skatten på bensin, diesel och el från vatten- och kärnkraft. Samtidigt vill de återinföra någon form av förmögenhetsbeskattning och höja inkomstskatten för höginkomsttagare. Förrut så drev främst Miljöpartiet tanken om en Grön Skatteväxling, som innebär att man höjer miljö- och energiskatterna samtidigt som man sänker andra skatter, främst inkomstskatt, i motsvarande mån så att skattetrycket hålls konstant. Det är en i grunden bra idé, under förutsättning att man verkligen sänker t.

Världsbanken ska låna ut pengar till Sydafrika för att bygga ett av världens största kolkraftverk, som kommer att släppa ut lika mycket koldioxid som halva Sveriges totala utsläpp. Sveriges regeringen säger ja till detta lån, medan en del andra länder tvekar. Se artikel i SvD. Ett lån från Världsbanken är att betrakta som en subvention. Om Sydafrika istället hade lånat upp motsvarande kapital på den reguljära finansmarknaden så hade de fått betala betydligt högre ränta, om de överhuvudtaget lyckats få ihop pengarna.

Folkpartiet vill införa en klimatbilspremie och avskaffa energiskattebefrielsen av etanolbränsle, se artikel i SvD. Det är helt rätt att avskaffa energiskattebefrielsen av etanolbränsle, det borde man gjort för länge sedan. Man har vetat länge att det inte är någon lysande idé att använda etanol som fordonsbränsle i stor skala, se tidigare inlägg om detta. Däremot tycker jag inte att klimatbilspremien är någon bra idé, precis som jag var emot den tidigare miljöbilspremien.

Snö som samlas in från Stockholms gator innehåller polyaromatiska kolväten och andra föroreningar. Den klassas som avfall och för att t.ex. få dumpa den i en sjö så krävs tillstånd från Naturvårdsvetket. Stockholms stad har fått tillstånd att dumpa 600 000 kubikmeter snö i Mälaren fram till 1 maj, men detta verkar inte räcka och man vill få tillstånd att dumpa mer. Annars kan man inte göra sig av med den snö som samlas in och det riskerar bli kaos i trafiken.

Nuförtiden är det populärt att ifrågasätta BNP-måttet. Se t.ex. artikel på SR. Jag tror att mycket av detta egentligen handlar om missförstånd av vad BNP egentligen mäter. BNP är helt enkelt det totala värdet av alla varor och tjänster som produceras i ett land. Vill man jämföra olika länder så kan man ta fram BNP per capita, d.v.s. BNP delat med antalet invånare i landet. Mycket av kritiken går ut på att BNP är ett dåligt mått på välfärd.

Klimatpåverkan ska hädanefter ingå i KRAV-märkning, se artikel i DN. Det är synd att KRAV valt att göra så, istället för att utveckla en separat klimatmärkning som var ett alternativ som de övervägde. Ju fler aspekter man väger in i KRAV-märkningen, desto mer utvattnad och mindre intressant blir den. Det är inte alltid klimatvänlighet och andra aspekter i KRAV-märkningen går hand i hand, och när de blir en konflikt så vill jag som konsument ha så mycket information som möjligt (inom rimliga gränser) för att kunna göra mitt eget val enligt mina egna preferenser.

Det pågår FN-förhandlingar om att minska användningen av kvicksilver. Samtidigt så håller EU på att förbjuda glödlampor, vilket kommer leda till ökad användning av kvicksilverhaltiga lyslörslampor (s.k. lågenergilampor). Se tidigare inlägg om detta. Koordineringen inom miljöpolitiken verkar inte vara direkt lysande.

Över Asien finns det stora “bruna moln” med sot som är hälsofarligt och dessutom bidrar till den globala uppvärmningen. Forskare har nu upptäckt att detta bruna moln till 2/3 kommer ifrån eldning av biomassa som ved och koskit (och bara till 1/3 från fossila bränslen). Se pressmeddelande från Stockholms Universitet samt artiklar i DN och SvD. Detta visar att primitiv eldning av biobränslen är skadligt för både klimat, miljö och människors hälsa.

Nu har EU:s direktiv om ekodesign lett till att man överväger införa förbud mot glödlampor, se pressmeddelande från Energimyndigheten. Detta är galet. Klimatfrågan bör hanteras genom generella ekonomiska styrmedel och en bra energipolitik, inte genom att förbjuda produkter som drar mycket el.

Enligt en artikel i Sydsvenskan så vill Ove Johansson (mp) i Region Skånes kollektivtrafiknämnd begränsa ökningen av antalet resenärer i Skånetrafiken. Ett mycket märkligt uttalande för att komma från en miljöpartist. Vill han hellre att folk tar bilen? Eller borde folk kanske sitta hemma så att de inte påverkar miljön så mycket? Helt galet är det i alla fall. Om man ska ha offentligt driven kollektivtrafik med monopol så ska den givetvis dimensioneras efter hur många som vill åka, annars sviker man uppdraget från medborgarna.

SL storsatsar på biogasbussar, om fyra år ska dagens 50 biogasbussar vara 500, se artikel i DN. Det är helt rätt, biogas är idag den bästa och miljövänligaste tekniken för bussar. Bättre än etanol och mycket bättre än diesel. Men 500 är bara en fjärdedel av SL:s totalt 2000 bussar. SL bör gå vidare och på sikt helt fasa ut dieselbussarna. Jag hoppas att man redan nu slutar att köpa in nya dieselbussar.

På SvD Brännpunkt klagar Carl Schlyter (mp) på Vattenfalls miljöfarliga kolkraftverk och brunkolsbrytning i Tyskland. Och det gör han helt rätt i, för Vattenfall beter sig verkligen illa. Men Schlyters förslag till lösning, att göra Vattenfall till ett Public Interest Company, imponerar inte. Ett sådant korporativistiskt hopkok tror jag inte på. Problemet är inte Vattenfalls ägarform, problemet är att det inte finns någon politisk vilja att sätta stopp för dumheterna, varken i Sverige eller i Tyskland.

Corporate Social Responsibility (CSR) är ett omtalat begrepp, vars definition är mycket luddig. En viktig del av CSR-begreppet handlar om att företag ska bedriva sin egen verksamhet på miljömässigt, etiskt och socialt ansvarsfullt sätt. Det handlar helt enkelt att man ska minimera de skador eller externa kostnader man orsakar för samhället. Mer konkret handlar det t.ex. om att företag minskar sina miljöfarliga utsläpp mer än vad lagen kräver. Detta tycker jag är positivt och bra, och företag får gärna använda detta i sin marknadsföring.

Regeringen har beslutat att miljöbilspremien upphör 30 juni 2009. Miljöbilspremien var aldrig någon bra idé och ju förr den tas bort desto bättre. Staten ska inte subventionera bilköp, inte ens om det är en miljöbil som köps. Det är miljövänligare att avstå från bil än att köra miljöbil, därför är det helt fel med miljöbilspremie. Ett alternativ vore att införa en försäljningsskatt på bilar, som är lägre (eller kanske noll) för miljövänligare bilar.

Från och med idag är det möjligt att konvertera gamla bensinbilar till etanoldrift (E85) och då få miljöbilsförmåner som t.ex. befrielse från trängselskatt i Stockholm, se artikel i E24. Har man en gammal bil utan katalysator så kan man konvertera den utan krav på avgasprov och ändå får den klassad som miljöbil. Det är helt galet, det är risk att det blir ännu större utsläpp av hälsofarliga kolväten så som aldehyder.

Regeringens Globaliseringsråd har kommit med en rapport som säger att man ska storsatsa på elbilar. Det är mycket välkommet, troligtvis är elbilar den enda långsiktigt hållbara lösningen. Forskningsminister Lars Leijonborg säger att elbilar ska stödjas mer än andra miljöbilar, bl.a. genom dubbelt så stor miljöbilspremie. Det är hög tid att helt avskaffa miljöbilspremie och andra stöd för övriga “miljöbilar” (främst E85-bilar) och enbart gynna elbilar (och andra utsläppsfria bilar så som vätgasbränslecell).

Vattenfall, som är helägt av svenska staten, skryter med att man satsar stort på vindkraft och forskar på avskiljning och lagring av koldioxid från kolkraftverk (CCS). Man talar dock tyst om att det ännu idag investeras mycket mer i konventionell kolkraft (utan CCS), se artiklar i DN och Arbetaren. Regeringen, med näringsminister Maud Olofsson (c) i spetsen, nöjer sig dock med att ställa krav på att Vattenfall ska producera en viss mängd förnybart (bl.

Jag skrev tidigare om SNF:s miljömärkning av el och att man borde miljömärka elbolag istället för el som SNF gör. Nu har Greenpeace gjort just detta. Greenpeace rankning av elbolag är bättre än SNF:s miljömärkning av el. Tyvärr lider Greenpeace rakning av elbolag av samma problem som SNF:s miljömärkning av el, nämligen att kärnkraft betraktas som miljöfarligt. Det är osakligt och dumt eftersom kärnkraft har väldigt liten miljöpåverkan. Trist nog lider både SNF och Greenpeace av allvarligt kärnkraftsfobi.

Enligt TV4 så är det många kommuner i Sverige som subventionerar olönsamma flygplatser. Dessa subventioner leder till fler klimat- och miljöskadliga inrikes flygresor. Subventioner är dåligt för miljön.

Från och med idag (1 april) är det inte längre krav att ha vinterdäck. Tyvärr är det dock tillåtet att ha dubbdäck ytterligare en månad, trots att det är uppenbart onödigt i hela södra Sverige. Eftersom dubbdäck på barbark sliter på vägarna och orsakar hälsofarliga partiklar så bör tiden då dubbdäck är tillåtet förkortas till 31 mars i södra Sverige (Uppsala län, Västmanlands län, Örebro län, Västra Götalands län och alla län söder om dessa).

Regeringen har just presenterat ett samarbete med Vattenfall, bilindustrin och batterindustrin för att utveckla s.k. plug-in hybridbilar* som ska kunna köra minst 100 km på el. Samtidigt så satsar Stockholms stad på att ordna infrastruktur för laddning av elbilar. Det är verkligen på tiden att gå vidare från den ensidiga etanolsatsning som Sverige har haft hittils. Elbilar är en mer flexibel och hållbar lösning för framtiden. *) Plug-in hybridbil (även kallad laddhybridbil) är en bil med både förbränningsmotor och elmotor, och batteri med relativt hög kapacitet.

EU har beslutat att Sverige får ha kvar sin lägre tull på import av etanolbränsle, se artikel i SvD. Det är bra, nu kan Sverige fortsätta importera effektivt producerad sockerrörsetanol från Brasilien istället för att producera den ineffektivt från spannmål (t.ex. vete) i Sverige eller andra EU-länder. Ännu bättre vore om tullen kunde tas bort helt. Bäst vore om alla tullar överallt kunde tas bort helt. Ungefär samtidigt går miljöminister Andreas Carlgren (c) ut och försvarar etanol som fordonsbränsle.

Idag är det populärt att ställa väldigt hårda krav på svenska företag att de ska ta ansvar för miljökonsekvenser av sin verksamhet. Och inte bara för sin egen verksamhet utan också för sina leverantörers verksamhet i flera led. Det fullt rimligt att kräva ansvar för miljökonsekvenser av sin egen verksamhet, som man har direkt och full kontroll över. Men det är inte alltid vettigt att svenska företag ska ta ansvar för sina leverantörers verksamhet, som man inte har direkt kontroll över.

Regeringens förhandlingsman Carl Cederschiöld föreslår att nya miljöbilar ska betala trängselskatt från 2009 istället från 2012 som det var sagt tidigare. Se artikel i SvD. Det är ett bra förslag. Huvudsyftet med trängselskatten är att minska trängseln och att förbättra den lokala miljön. Miljöbilar orsakar lika mycket trängsel som andra bilar. De flesta miljöbilar är E85-bilar, och de påverkar den lokala miljön lika mycket som vanliga bilar. Att undanta miljöbilar från trängselskatten var feltänkt från början, och ju förr man slutar med det desto bättre.

Bo Ekman och Hans-Olov Olsson skriver på SvD Brännpunkt att marknadsekonomin har misslyckats att hantera klimatfrågan, och att näringslivet tror att klimatfrågan främst drivs av “antiglobaliseringskrafter, miljöflummare och tokvänster“. De har rätt i att marknadsekonomin har misslyckats så till vida att vi globalt sett inte har internaliserat de externa kostnaderna som utsläpp av växthusgaser medför (eller kommer medföra i framtiden). Det innebär inte att det är något fel på marknadsekonomi, det innebär att vi måste tillämpa internalisering av externa kostnader mer konsekvent, och internationellt.

Från och med idag, fram till 31 mars, är det obligatoriskt att ha vinterdäck på sin bil. Vinterdäck finns i både med och utan dubbar, men när man ändå måste byta däck så byter många till dubbdäck utan att närmare fundera över om det verkligen är nödvändigt. Om man kör med dubbdäck på en väg utan snö eller is så leder det till att partiklar frigörs, vilket är ett stort hälsoproblem i städer.

När jag läste Johan Norbergs utmärkta bok När människan skapade världen så var det en sak jag hakade upp mig på. Jag delar de grundläggande resonemangen i kapitlet Till företagets försvar, men när det på sidorna 274-276 handlar om aktiebolag så blir det fel. Jag håller med de som (till skillnad från Norberg) anser att aktiebolagets begränsade ansvar är ett privilegium utdelat av staten, och att staten har rätt att reglera hur aktiebolag får drivas.

Volvo Lastvagnar har beslutat sig för att inte köpa el från kärnkraft, se artikel i DN. Ett väldigt märkligt beslut med tanke på att kärnkraft är en av de energikällor som ger minst miljöpåverkan. Ännu märkligare är att Volvochefen Leif Johansson inte är mot svensk kärnkraft, och tycker att Sverige borde bygga ny kärnkraft. Det är alltså bra med kärnkraftsel, så länge som någon annan än Volvo förbrukar den? Dessutom så tar Volvo, precis som alla andra, sin el från det allmänna elnätet där el från alla slags källor blandas.

Den senaste tidens stora fokusering på klimatproblemet har dessvärre lett till att problemet med luftföroreningar (t.ex. partiklar och kväveoxider) hamnat i skymundan. (Som jag skrivit tidigare så är det inte rimligt att betrakta koldioxid som en luftföroreningar.) Därför är det välkommet att Dagens Nyheter tar upp problemet med luftföroreningar. Åtgärder för att minska utsläppen av koldioxid går inte alltid hand i hand med att minska luftföroreningar, ibland motverkar de varandra. I Sverige är trafiken den största källan till luftföroreningar, och en betydande källa till koldioxid.

Tre ekonomer har orsakat en viss uppståndelse när de påstår att det radioaktiva nedfallet från Tjernobylolyckan 1986 har försämrat studieresultatet för de barn som då var foster. Se artikel i DN. Vad dessa ekonomer har gjort är att fastslå ett statistiskt samband. Men ett statistiskt samband behöver inte innebära ett orsakssamband. D.v.s. man kan inte utan vidare dra slutsatsen att radioaktiv strålning på den nivå som Tjernobylolyckan orsakade i Sverige leder till hjärnskador hos foster.

De fyra centerstatsråden skriver på DN Debatt om satsning på hållbara stadsmiljöer. Tyvärr verkar satsningen inskränka sig till 340 miljoner kronor i statsbudgeten som bl.a.ska gå till att “främja integrerade lösningar för vatten, energi och avlopp“. Det är svårt att se den principiella skillnaden mellan detta och den klassiska sossestrategin att planlöst slänga ut pengar på diverse meningslösa projekt. Det duger inte! Regeringen bör istället se till att undanröja de statliga hinder för hållbar stadsutveckling som finns.

Svenska Naturskyddsföreningen sysslar med att miljömärka el, det kallas Bra Miljöval. Elbolag kan märka el som uppfyller dessa krav. Det är dock tämligen meningslöst att köpa miljömärkt el från en leverantör som även producerar och säljer smutsig el, för det leder bara till att de som köper ospecificerad el får större andel smutsig el, bolagets totala produktionsmix ändras inte. Det får effekt först när så stor del av kunderna (mätt i förbrukning, inte i antal) väljer miljömärkt att den rena elen inte räcker till, då tvingas bolaget ändra produktionsmixen (eller sluta sälja miljömärkt el).

Näringsdepartementet har presenterat ett PM om förslag på lag om ekodesign. Kärnpunkten i lagen är denna paragraf: 4 § En energianvändande produkt eller del skall vara så utformad att dess energianvändning är effektiv och dess miljöpåverkan är låg. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela närmare föreskrifter om sådan energianvändning och miljöpåverkan. Det innebär att alla “energianvändande produkter” som säljs i Sverige (och hela EU) måste uppfylla krav på effektiv energianvändning och låg miljöpåverkan som regeringen eller någon statlig myndighet godtyckligt kan bestämma.

Enligt en artikel på Science Blog så har en ny undersökning på Stanford University kommit fram till att om man ersätter bensin med E85 som fordonsbränsle så kan påverkan på människors hälsa bli större. Det beror främst på att E85 kan orsaka mer marknära ozon än bensin. E85 ger mindre av vissa cancerframkallande kolväten, men mer av andra. Nu ska man inte dra alltför stora växlar på en enda undersökning, men man har kunnat läsa om liknande resultat tidigare.

En viktig politisk uppgift är att hantera s.k. externa kostnader, d.v.s. aktiviteter som orsakar andra människor skada. I vissa fall går det att hantera inom ramen för ett normalt rättssystem med äganderätter, den som drabbas av en skada på sig själv eller på sin egendom kräver skadestånd av den som orsakar skadan. I många fall funkar detta dock inte eftersom det i praktiken är omöjligt att peka ut vem som är skyldig till en viss skada.

Den här veckan har det varit oroande höga halter av hälsofarliga partiklar i luften i Stockholm. Dubbdäcken är en stor bov i dramat, när man kör med dubbdäck på torra vägar skapas mycket partiklar. För att råda bot på detta vill politikerna i Stockholm förkorta dubbdäckssäsongen till sista mars istället för sista april som gäller nu. Mycket bra förslag, det har inte varit snö eller is på vägarna i Stockholm på ett bra tag nu, och det finns ingen anledning att köra med dubbdäck en månad till.

Den brittiska organisationen ETA (ej att förväxla med den Baskiska terroristgruppen med samma namn) har rankat de miljövänligaste lyxbilarna, och kommit fram till att en dieseldriven Jaguar är bäst. Hur har de tänkt då? Troligtvis har de bara gått på utsläpp av klimatpåverkande koldioxid, och då blir dieselbilar något bättre än bensinbilar. Men dieselbilar släpper ut mer hälsofarliga och försurande kväveoxider än bensinbilar och är därmed knappast att betrakta som miljövänliga.

En del EU-parlamentariker vill förbjuda vanliga glödlampor, se artikel i SvD. Liknande planer finns i Australien, se artikel i DN. Syftet är att folk istället ska använda lågenergilampor och därmed spara el och minska utsläppen av växthusgaser. Det är sant att vanliga glödlampor är tämligen ineffektiva och att man sparar en hel del el på att byta ut dem mot lågenergilampor. Men den här typen av förbud är ändå orimliga.

DN har en intressant artikel som ifrågasätter det vettiga i att ersätta bensin med etanol som fordonsbränsle. Forskaren Torbjörn Rydberg har gjort en så kallad emergianalys (ej att förväxla med _energi_analys) och kommit fram till att det är orimligt ineffektivt att tillverka etanol ur biomassa för att ersätta bensin. Anledningen är helt enkelt att processen att tillverka etanol ur biomassa tar väldigt mycket energi i anspråk, energi som ofta kommer ifrån fossila bränslen.

Stockholms läns landsting lovar att minska sina utsläpp av växthusgaser med 50 % till 2012 (jämfört med 1990 antar jag). Det ska huvudsakligen ske genom att SL:s bussar som drivs med fossil diesel byts ut mot etanol eller biogas. Se inslag på SVT. Det är bra att landstinget och SL bidrar till att minska klimatpåverkan. Jag tycker dock att man även bör tänka på utsläppen av luftföroreningar så som kväveoxider, partiklar och kolväten.

Stockholms stad vill ändra sin definition av miljöbil så att den även kan omfatta bensinbilar och dieselbilar, se artikel i Metro. “Det är viktigt att vi fokuserar på miljöeffekterna och inte på vilket bränsle man använder” Säger miljöborgarrådet Ulla Hamilton (m). Och det har hon helt rätt i, dagens regler där flexifuel-bilar som kan köras på etanol (E85) automatiskt klassas som miljöbilar oavsett bränsletörst är klart otillfredsställande. Å andra sidan är det oroväckande att läsa att det både finns en ambition att alla bilar i Stockholm ska vara miljöbilar 2010 och att det ännu inte är bestämt hur definitionen ska lyda.

USA:s högsta domstol tar upp ett fall där tolv delstater med Massachusetts i spetsen anser att den federala miljöskyddsstyrelsen, EPA, bör begränsa utsläppen av klimatpåverkande koldioxid enligt Clean Air Act från 1970. Se artikel i DN. Massachusetts har rätt i sak, USA bör på federal nivå begränsa utsläppen av klimatpåverkande koldioxid. Men det här fallet drivs på helt fel grund. Syftet med Clean Air Act var att begränsa luftföroreningar, så som kväveoxider och kolväten, som orsakar direkta miljö- och hälsoproblem.

Enligt en artikel i DN så kan torsken och andra viktiga matfiskar vara utfiskade om 40 år. Det är oroväckande och måste förhindras. Hur kommer det sig då att t.ex. torsken hotas av utfiskning? Det finns många förklaringar, och det skiljer sig åt på olika håll i världen. I Europa är det EU som styr fisket som är en del av den gemensamma jordbrukspolitiken (CAP). EU beslutar gemensamt om fiskekvoter, och de sätts konsekvent högre än vad som vetenskapsmän anser vara hållbart.

Det är nedslående att läsa att Volvo slutar tillverka gasbilar. Fordon som går på biogas är de mest miljövänliga som finns tillgängliga idag. Samtidigt är det svårt att klandra Volvo för detta, de måste trots allt tjäna pengar precis som alla andra företag. Man kan inte kräva att de efter tio år ska fortsätta med en verksamhet som går med förlust. Det är knappast Volvos fel att inte gasbilar blivit populärare.

Den senaste tiden sänkningar av bensinpriset har nu lett till att det blir billgare att köra med vanlig bensin än E85, om man räknar med att en liter bensin räcker längre än en liter E85. Tidigare har det varit billigare att köra på E85. Detta har, föga förvånande, lett till minskad försäljning av E85. (Se artikel i DN.) BIL Sweden föreslår att momsen på etanolbränsle bör sänkas från 25 % till 6 %.

Det blir fler och fler dieselbilar i Sverige, och nu är 20 % av de de nyregistrerade personbilarna dieseldrivna. Många hävdar att detta är bra för miljön eftersom dieselbilar drar mindre bränsle än bensinbilar och koldioxidutsläppen reduceras med nästan 20 %. Det är bra att koldixidutsläppen reduceras, men det finns en hake. Dieselbilar släpper ut betydligt mer hälsofarliga kväveoxider och partiklar än bensinbilar. Detta är ett särskilt stort problem i storstäder.

Kommissionen mot oljeberoende har släppt sin slutrapport På väg mot ett oljefritt Sverige som siktar på att Sverige ska “bryta sitt oljeberoende” till 2020. En del frågar sig varför man fokuserar så hårt på just oljan, och inte tar ett större grepp med alla fossila bränslen, d.v.s. även naturgas och stenkol/brunkol. Sverige använder i dagsläget väldigt lite naturgas. Det används en del kol, men huvudsakligen i industrin, och där troligtvis ofta i processer där det är svårt att ersätta med något annat, t.

Gröna Bilister har presenterat sin ranking över Miljöbästa Bilar 2006. Något uppseendeväckande är de fyra bästa bilarna E85-bilar, medan gasbilar kommer först på femte plats. För detta kritiseras de av Volvo. Gröna Bilister motiverar sin ranking med att gasbilar i praktiken till 55 % körs på naturgas, och bara till 45 % på biogas. Om gasbilarna hade körts på 100 % biogas hade de kommit högst. (Då kan man fråga sig om de räknar med att E85-bilarna alltid körs på E85, för de går ju lika bra att köra på vanlig bensin eller valfri blandning mellan bensin och E85.

Vattenfall vill undersöka möjligheterna att öka vattenkraften i Ångermanälven genom att leda över vatten från Vojmån, se artikel i DN och protest mot detta. Detta projekt subventioneras genom elcerfitikaten och skulle troligtvis inte vara lönsamt utan dem. Ett statligt bolag med statliga subventioner bedriver hänsynslös rovdrift som hotar både stora naturvärlden och fiske- och turistnäringen i Vilhelmina. Allt för att uppfylla det nationella politiska målet att avveckla kärnkraften. Se tidigare inlägg om Vattenfalls rovdrift i Tyskland.

Enligt en artikel i DN idag är det inga problem med utsläppen från etanolbilar om man använder motorvärmare, vilket alla etanolbilar har. Men kan man lita på att alla alltid använder motorvärmare? Knappast, det finns ju inte möjlighet att ansluta motorvärmare överallt.

Enligt en artikel på DN Debatt så kan etanol ge mycket farligare avgaser än bensin, åtminstonde när det är kallt ute (vilket det som bekant är ibland i Sverige). Detta visar på hur galet det är att etanolbilar är befriade från trängselskatterna i Stockholm. Ett av syftena med trängselskatten är att det ska bli bättre luft i Stockholms innerstad, och då är det bakvänt att bilar som släpper ut mer skadliga avgaser befrias.

Enligt en artikel i Dagens Nyheter vill Miljöpartiet sänka förmånsbeskattningen på etanolbilar om det visar sig att försäljningen av dieselbilar ökar. Detta är en tydlig illustration på hur klåfingrig Miljöpartiets politik är. Man vill styra allt in i minsta detalj från politiskt håll, klara planekonomiska tendenser. Jag tror inte att lösningen på trafikens miljöproblem ligger i den här typen av politisk detaljstyrning. Jag tror att lösningen ligger i att forskare och innovativa företag utvecklar bättre lösningar.

Vattenfall är i full gång att helt skövla den tyska byn Horno för att kunna bryta brunkol. En ensam pensionär för nu en desperat kamp i tyska domstolar för att få bo kvar. Med regeringens goda minne så skövlar det statliga energibolaget tyska byar i jakt efter brunkol som de sedan eldar i tyska kraftverk som smutsar ner luften och orsakar stora utsläpp av klimatpåverkande koldioxid. Enligt WWF är Vattenfalls kraftverk Jänschwlade där brunkolen från Horno eldas det 5:e smutsigaste kraftverket i Europa.

Enligt Vattenfalls hemsida så släpper ett ”modernt danskt kolkraftverk” ut 900 ton svaveldioxid, 400 ton kväveoxider och 700 ton stoft per TWh producerad el. (Förutom 500 000 ton koldioxid.) Jag undrar fortfarande vad Lars Josefsson menar med att deras kolkraftverk bara släpper ut koldioxid. Här kan man se hur stor del av Vattenfalls produktion som är fossilkraft jämfört med t.ex. vindkraft.